Sydkorea – Aktuell politik

Sydkorea är en republik med stark presidentmakt. Presidentvalet 2022 ledde till en knapp seger för Yoon Suk-Yeol från det konservativa Folkets maktparti. Mittenvänstern har dock behållit kontrollen över det lagstiftande parlamentet, vilket gör det svårt för Yoon att driva igenom sin politik.

Två större partier har under olika namn dominerat sydkoreansk politik sedan millennieskiftet. Det ena klassas som mer konservativt och det andra mer mittenvänster, men de politiska skiljelinjerna mellan partierna är i grunden inte så stora. Den största skillnaden mellan partierna har ofta varit inställningen till Nordkorea, där det konservativa partiet ofta intagit en hårdare linje. 

Polariseringen har varit stark i flera årtionden och hårda politiska strider är vanliga, ofta har de bedrivits i form av anklagelser om korruption och överträdelser som vuxit till åtal och rättsprocesser. Liberaler och vänstergrupperingar har ofta lyft fram det konservativa partiets rötter i det auktoritära militärstyret (se Modern historia) medan konservativa kontrat med att kritisera mittenvänstern för att vara socialistisk och Nordkoreavänlig.

Partiväsendet är löst organiserat kring ett fåtal inflytelserika politiker och partierna stöps ofta om, byter namn och slås ihop med mindre partier.

Upprop på sociala medier har blivit ett populärt och kraftfullt sätt för sydkoreaner att påverka politiken i landet tillsammans med missnöjesprotester, som är vanligt förekommande inte minst i Seoul. Massdemonstrationer hade en viktig roll för den konservativa presidenten Park Geun-Hyes dramatiska fall från makten. Hon ställdes inför riksrätt efter en korruptionsskandal 2016−2017 (se Modern historia) och dömdes till ett långt fängelsestraff och höga böter.

I kölvattnet av Parkskandalen vann den vänsterliberale människorättsadvokaten Moon Jae-In presidentvalet 2017. Moons parti Demokratiska partiet (DP), som sedan 2016 även dominerade parlamentet, besegrade det konservativa partiet i valet 2020 med stor marginal, vilket inte minst avspeglade att många sydkoreaner var nöjda med hanteringen av den pågående coronapandemin (se Sociala förhållanden).

Moon benådade i mars 2022 expresidenten Park Geun-Hye. Som skäl angav han hennes dåliga hälsa och vikten av att bevara ”nationell enighet”. Men bedömare menade att det var ett taktiskt drag för att vinna över mittenhöger-väljare, som ännu hyste sympati för Park, inför presidentvalet som skulle hållas samma månad. Demokratiska partiets presidentkandidat Lee Jae-Myung stod inför en hård valkamp mot den konservative Yoon Suk-Yeoul, en åklagare som lett rättsutredningen mot Park.  Moon fick själv inte ställa upp igen enligt författningen.

Men mittenvänsterns försök var förgäves. Yoon Suk-Yeol vann presidentvalet i april 2022 över Lee Jae-Myung, om än med bara omkring en procentenhets övervikt.

I parlamentsvalet två år senare,  i april 2024, behöll DP dock en majoritet av mandaten. Därmed bestod det besvärliga politiska läget med en konservativ president och ett parlament dominerat av mittenvänstern.

 Valsegern blev en fjäder i hatten för DP:s Lee Jae-Myung och det väntas sporra honom i att ställa upp i presidentvalet 2027. Yoon riskerar däremot att förlora inflytande och ses som uträknad även inom Folkets maktparti, under de sista åren av den femåriga mandatperioden.

Politiska strider och korruptionsanklagelser

Korruption är fortsatt ett stort samhällsproblem (se även Demokrati och rättigheter). En vanlig företeelse i sydkoreansk politik är att presidenter ofta har försökt få sina företrädare utredda för olika brott, i synnerhet korruption, vilket har lett ökat fientligheten mellan de bägge politiska lägren.

Inför valen har anklagelser om korruption ofta förts fram mot motståndare. Så skedde även i presidentvalet 2022. Yoon Suk-Yeol och Lee Jae-Myung belastades båda av skandaler och problem kopplade till deras anhöriga. Lee, som tidigare guvernör i provinsen Gyeonggi, anklagades för att ha anlitat en person anställd av provinsregeringen som assistent åt sin fru och även för att ha låtit henne använda hans arbetsrelaterade kreditkort. Yoons anseende fläckades i sin tur av att hans fru farit med osanning i ett CV och för att han uppgavs ha en shaman involverad i sin valkampanj.

Som president mötte Yoon tidigt motstånd i parlamentet från den liberala oppositionen.  Mindre än en tredjedel av Yoons lagförslag godkändes och presidenten använde sitt veto vid flera tillfällen för att stoppa oppositionens förslag.

Oppositionen i parlamentet försökte även få igenom ett riksrättsförfarande mot ministern för inrikes- och säkerhetsfrågor, Lee Sang-Min. Han anklagades för säkerhetsbrister i samband med trängselkatastrofen i Seoul den 29 oktober 2022. 156 personer dog då till följd av den svåra trängsel som uppstod i den stora folkmassa som hade samlats i området Itaewon för att fira halloween. Författningsdomstolen ansåg dock i juli 2023 att anklagelserna saknade grund.

Under Yoons presidenttid har även DP:s Lee Jae-Myung åtalats för flera fall av mutor, bland annat i samband med ett företag som anklagas för att olagligt ha skickat pengar till Nordkorea och för tidigare tjänstefel, medan hans hustru har utretts för att ha brutit mot vallagen. Samtidigt har Yoon använt sitt veto för att stoppa försök från mittenvänstern att utreda hans hustru för att ha manipulerat aktiekurser. Hans fru har fotograferats när hon uppges ta emot Diorväska som gåva.

Lee har anklagat Yoon för att utnyttja landets rättsväsen för att föra en politisk kamp mot honom och Demokratiska partiet. Lee har hungerstrejkat i protest mot den förföljelse han anser sig vara föremål för. I början av januari 2024  utsattes han även för ett mordförsök i samband med en presskonferens. Gärningsmannen, som kunde gripas av polis, ville förhindra att Lee skulle kunna väljas till president.

En annan person som varit indragen i en kamp med Yoon är den tidigare liberala justitieminister Cho Kuk, som startade ett nytt parti inför valet 2024 (se nedan).

Ojämlikhet och demografiska problem

Den ekonomiska och sociala välfärden i samhället är sedan länge en uppmärksammad politisk fråga. Inkomstskillnaderna är höga, det är dyrt med bostäder och svårt för unga att hitta ett arbete trots att många ägnat flera år åt stenhård utbildning. Barnafödandet är det lägsta i världen och andelen äldre ökar (se Befolkning och språk). Det är ett problem som riskerar att få stora ekonomiska konsekvenser. Samtidigt lever många av landets äldre i fattigdom (se Sociala förhållanden). President Yoon har lovat att bekämpa sociala och ekonomiska klyftor, men kritiseras av oppositionen för att inte göra tillräckligt för att förbättra situationen. Detta i kombination med ökande inflation och höjda priser på livsmedel var enligt bedömare ett viktigt skäl till valnederlaget för det konservativa partiet.

Yoon har också varit kritisk till försök att stärka kvinnornas ställning i samhället, något som han hävdar har lett till sjunkande födelsetal, och han vill lägga ned regeringens departement för jämställdhet. Yoons antifeministiska inställning har övertygat många yngre män om att lägga sin röst på honom samtidigt som det haft motsatt effekt bland kvinnliga väljare. Det har också eldat på protester och demonstrationer bland vänsteranhängare och liberaler. Efter parlamentsvalet 2024 väntas det dock bli svårt för Yoon att få stöd för sin antifeministiska politik.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor

LÄSTIPS - läs mer om Sydkorea i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
Barnbrist svårlöst samhällsproblem (2023-08-21)
Sydkorea trotsar smittan – parlamentstval i ny terräng (2020-04-09)
Hård dragkamp om den ekonomiska politiken i Sydkorea (2019-05-29)