Hillary Clinton blir USAs nya utrikesminister. Men George Bushs försvarsminister Robert Gates sitter kvar på sin post och den förre marinkårschefen James Jones, som också tjänstgjorde under Bush, blir Obamas säkerhetsrådgivare.

Många liberala amerikaner är besvikna. Men de och vi får inte glömma att presidenten bestämmer politiken. Hillary o Co blir hans redskap.

Obama har självförtroende. Han vågar omge sig med starka och erfarna personer, även sådana som tjänat hans politiska motståndare. Och med tre krig i gång - Irak, Afghanistan och mot terrorismen - kräver USAs ledarskap viss kontinuitet.

Laget är erfaret, men uppgiften ska bli ny, enligt Obama: "A new mission."

"Duvan" garderar med "hökar"

"Det är just därför att Obama tänker driva en genuint progressiv utrikespolitik som han omger sig med folk som kan vakta hans högerflank på hemmaplan", skriver Peter Beinart i Time Magazine.

Colin Powell fick uppdraget att sälja George Bushs Irakpolitik, och nu förbereder Obama ett motsvarande drag i andra riktningen, menar Beinart.

De säkerhetspolitiska utnämningar Obama tillkännager i dag var bestämda innan terrorn slog till i Bombay den gångna veckan. Bilderna av det brinnande Taj Mahal kom som en ödesmättad bekräftelse på klokskapen i Obamas strategi.

Efter Bushs felsatsning i Irak och misslyckande i Afghanistan och Pakistan ärver Obama ett krig mot terrorn långt mer komplicerat i dag än det var hösten 2001.

Från Medelhavet till Bengaliska viken

Geografiskt sträcker sig fronten från Medelhavet till Bengaliska viken. Politiskt ska Washington hantera krutdurksregimer och instabila regeringar i Indien, Pakistan, Afghanistan, Iran, Irak, Saudiarabien, Syrien, Israel, Västbanken och Gaza.

Förutom terrorn som finns överallt och ingenstans pågår minst fem militära konflikter utmed detta politiska och religiösa minfält som lagts genom Västasien.

Bombay-terrorn, i förlängningen en följd av Bushs misslyckande, tvingar Obama ytterligare ett steg österut. Hans avsikt har varit att fokusera säkerhetspolitiken på Afghanistan, vilket kommer att driva honom över bergen till Pakistan och nu även genom Kashmirs dalar ner till New Delhi och Bombay.

Demokrater behöver trovärdighet

Inga oerfarna duvungar kan föra Obamas politiska och militära krig mot terrorismen. Det blir mer omfattande, mer svåröverskådligt och får fler dimensioner än det krig Bush förde.

Men framför allt kan den amerikanska hemmaopinionen inte vinnas med allt för liberala chefer i Pentagon, UD och Nationella säkerhetsrådet.

Medarbetare som ska leda en reträtt från Irak, samtala med Iran om kärnvapen, öppna dialog med Hamas och få Israel att evakuera bosättningar från Västbanken ska inte kunna stämplas som fredsveklingar och terroristkramare.

Demokraterna har inte trovärdighet i amerikanska ögon när det gäller säkerhetspolitik. Obama tar hänsyn till verkligheten. Utan stöd på hemmaplan förlorar världens mäktigaste man sin politiska kraft.

Hillary öppnar världens dörrar

Men bakom de tuffa ansiktena i Obamas säkerhetslag döljs åsikter som inte skiljer sig allt för mycket från den nye presidentens.

James Jones till exempel, som var marinkårschef under förberedelserna för Irakkriget, har talat om "sammanbrott" (debacle) i Irak. Han har även förespråkat stängning av fånglägret i Guantánamo.

Det har också Robert Gates gjort. Gates har dessutom talat för diplomati gentemot Teheran och betecknat en militär aktion mot Iran som "strategisk katastrof".

Hillary Clinton har inte valts till utrikesminister så mycket för sina ståndpunkter som för sina diplomatiska talanger och sitt inflytande. I henne får Obama en av världens skickligaste politiker som dessutom med sitt namn kan öppna dörrarna i vilken huvudstad hon än sänds till.