Jodå, det hände bra saker också 2023

Enorm miljökatastrof avvärjd

I 30 år har oljetankern med det ironiska namnet Safer legat utanför Jemens kust och bokstavligen varit en tickande bomb. Läckage- och explosionsrisken har varit stor. Det förödande kriget i landet och brist på finansiering har försvårat möjligheterna att förhindra en gigantisk miljömässig och mänsklig katastrof i Röda havet. Om fartyget hade sprungit läck kunde det ha släppt ut omkring 150 000 ton olja, fyra gånger så mycket som tankern Exxon Valdez i Alaska 1989. Men så till slut, i augusti 2023 – trots fartygsminor, kraftiga havsströmmar och höga sommartemperaturer – lyckades FN tömma den rostiga jätteskorven.

Kraftigt minskad avskogning i Brasilien

Skogsavverkningen i södra halvklotets största land Brasilien har minskat med två tredjedelar under 2023 jämfört med 2022, det vill säga sedan Luiz Inácio Lula da Silva återigen blev president vid årsskiftet. Ett av Lulas vallöften var att bekämpa avskogningen i Amazonas, som sköt i höjden under hans företrädare Jair Bolsonaro. 2023 års nivå (hittills) är den lägsta sedan 2018, året innan populisten Bolsonaro blev president. Minskningen gör också att den brasilianska Amazonasfonden som ska bevara regnskog, och som den förre presidenten stoppade, åter öppnas för att ta emot bidrag. Lulas mål är att avverkningen ska ner på noll till år 2030.

Förberedelser för att tömma den rostande supertankern i Röda havet. Foto: Osamah Abdulrahman/AP/TT

Djur, regnskog och människor före olja

I en folkomröstning som kallas historisk röstade väljarna i Ecuador i augusti med stor majoritet för att stoppa all ny oljeutvinning i ett av de områden i världen med störst biologisk mångfald, nationalparken Yasuní i Amazonas. Att 726 miljoner fat olja därmed stannar i marken är förstås också bra för klimatet. Resultatet var dessutom avgörande för flera ursprungsfolk, däribland ett par folkgrupper som har valt att leva isolerat från omvärlden. I en separat folkomröstning samma dag satte också medborgarna i Quito stopp för utvinning av guld i ett annat artrikt område nära huvudstaden.
– Äntligen sparkar vi ut oljebolagen från vårt territorium! Detta är en stor seger för alla urfolk, för djuren, växterna, skogens andar och vårt klimat, sade en ledare för waorani-folket, Nemonte Nenquimo.

Djuphavsavtal ”en seger för allt liv”

Man skulle önska att avtalet vid klimattoppmötet COP28 i Dubai var en odelat positiv nyhet, men även om det var ett fall framåt är kritikerna många och stundtals hårda. I stället väljer vi att lyfta fram att FN:s medlemsländer enats, efter många års förhandlingar, om ett avtal som för första gången ska skydda den biologiska mångfalden i världens djuphavsområden. Dessa utgör två tredjedelar av havens yta liksom 95 procent av deras volym och är belägna utanför nationsgränserna. Ett internationellt djuphavsorgan ska inrättas och ett regelverk banar väg för skyddade områden och tvingande miljökonsekvensutredningar för kommersiell verksamhet i haven. Avtalet anses också vara avgörande för ett av FN:s mål: att skydda 30 procent av haven till år 2030.
– En seger för allt liv på planeten, tyckte Chris Thorne, djuphavsansvarig på Greenpeace.
En internationell fond för biologisk mångfald sjösattes också i augusti efter det avtal på området som ingicks av 190 länder i december 2022.

Ecuadorianerna röstade för människor och natur och mot olja. Foto: Martin Mejia/AP/TT

Bättre luft i Kina – och världen

Kinas ökänt usla luft blir allt bättre. Under en tioårsperiod har föroreningarna minskat med 42 procent, visar den årliga Air Quality Life Index-rapporten från University of Chicago som släpptes i augusti. Enbart tack vare utvecklingen i Kina har den genomsnittliga luftkvaliteten i världen i stort också blivit något bättre och kinesernas förväntade livslängd ökat med 2,2 år, enligt rapporten. Peking är visserligen fortfarande bland de tio smutsigaste städerna i världen, men tidigare har fler kinesiska orter haft sådana föga smickrande topplaceringar. Det ska sägas att föroreningsnivåerna ännu ligger över WHO:s rekommendationer, men utvecklingen visar att förändring är möjlig. Några av åtgärderna har varit begränsningar för biltrafik, smutsiga industrier och kolkraftverk.

Noshörningarna blir fler

Noshörningen – en av de mest kända symbolerna för utrotningshotade djur – blir allt fler. Uppgifter i september från IUCN African Rhino Specialist Group visar att antalet noshörningar i världen hade ökat till cirka 27 000. Arterna i Indonesien lever visserligen mycket farligt, men femprocentiga ökningar på ett år kunde noteras både bland svarta och vita noshörningar i Afrika. Tjuvskytte är ett problem men det hade minskat med omkring två tredjedelar från 2015 räknat. I sammanhanget kan också något så ovanligt rapporteras som en otvetydigt god nyhet från Kongo-Kinshasa. 2006 dödades den sista vita noshörningen i jättelandet av en tjuvskytt, men sedan 16 individer flyttats dit i år från Sydafrika finns arten där på nytt.

Ett avtal ska skydda den biologiska mångfalden i djuphaven utanför nationsgränserna. Foto: Robert F. Bukaty/AP/TT

Demokratin segrade i Polen

I denna värld där demokratin är på tillbakagång utgjorde parlamentsvalet i Polen i oktober ett viktigt undantag. Det högerpopulistiska partiet Lag och rättvisa hade styrt landet i åtta år. Regeringen anses allmänt under denna tid ha varit en god bit på väg att montera ner demokratin, rättsväsendets oberoende och pressfriheten – och därför isolerats av EU. Men i valet, som av många sågs som en ödesstund för landet, fick Lag och rättvisa till slut se sig besegrat. Ett av EU:s största länder väntas nu få ett betydligt mer salongsfähigt styre. Bland de segrande partiernas vallöften står att återställa domstolarnas och de statliga mediernas oberoende, riva upp det nästan totala abortförbud som infördes av den förra regeringen, samt att stärka hbtq-personers rättigheter. Därmed hoppas den nya regeringen under Donald Tusk att motsvarande omkring 400 miljarder kronor ska frigöras som EU har hållit inne på grund av frågan om rättsväsendet.

Färre dödade journalister

Att det dödades 45 journalister runtom i världen på grund av deras yrkesutövning under januari–november 2023 är förstås inte bra. Men det är det lägsta antalet sedan 2002, enligt Reportrar utan gränser. Denna jämförelsevis låga totalsiffra kan noteras trots att 17 journalister har dödats enbart i samband med konflikten Israel-Hamas medan de utfört sitt arbete (65 totalt om man inkluderar dem som mist livet där utan koppling till sin rapportering). Som flest dödades 144 journalister i jobbet 2012. En viktig orsak till minskningen på senare år är att många tidigare dödades i samband med strider i Irak och Syrien. Men även i Latinamerika, där Mexiko brukar benämnas som farligast i världen för journalister, är minskningen påtaglig: från 26 journalister år 2022 till 6 det gångna året. Antalet frihetsberövade journalister i världen har också minskat med 8 procent till 521 när vi närmar oss årets slut.

Segrare. Premiärminister Donald Tusk och Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski. Foto: Czarek Sokolowski/AP/TT

Väpnad konflikt Venezuela-Guyana avvärjd

I början av december blev världen uppmärksammad på den gamla men föga kända territoriella dispyten mellan Venezuela och Guyana. Den despotiske venezuelanske presidenten Nicolás Maduro meddelade, med en folkomröstning i ryggen, att hans land nu skulle annektera regionen Essequibo som utgör två tredjedelar av Guyana, och utvinna olja där. Det tyckte grannlandet var en synnerligen dålig idé och mobiliserade militärt. Även jätten Brasilien skickade trupp till närområdet till stöd för Guyana. Tvisten är nu visserligen inte lagd till handlingarna, men Maduro och hans guyanske motsvarighet Irfaan Ali enades vid ett möte i december om att konflikten inte ska lösas med våld.

Framgångar för vacciner

I och med klimatförändringar kan svåra sjukdomar sprida sig i världen till områden där de inte har haft någon utbredning. En sådan är den myggburna virussjukdomen chikungunya, eller chikfeber. Den är vanlig i Asien, Afrika och Latinamerika men har också påträffats i Europa. I de flesta fall går sjukdomen över men den kan resultera i kronisk ledvärk och ibland döden, särskilt bland barn. Nu har USA:s läkemedelsverk godkänt ett första vaccin mot chikfeber, vilket kan bidra till hejdad spridning. I fjol uppmärksammade vi att vaccin mot en annan, ännu mycket allvarligare sjukdom, malaria, har börjar användas allmänt i flera afrikanska länder. Den utvecklingen fortsätter med fler godkända vaccin. Den nya vaccintyp som sattes in mot covid-19, och som 2023 belönades med Nobelpriset, väcker också hopp om bekämpning av fler sjukdomar.

Grattis igen, Jonathan!

I fjol uppmärksammade vi att landsköldpaddan Jonathan på den brittiska ön Sankt Helena i Sydatlanten i december fyllde (minst) 190 år och därmed blev den bekräftat äldsta landlevande varelsen någonsin. Inte för att han bryr sig det minsta, men i och med det gångna året kan Jonathan notera en nionde kröning av en brittisk monark under sin livstid. Han rapporteras fortfarande må fint, så vi önskar honom god jul och grattis igen, denna gång till att ha uppnått ännu en rekordålder, 191 år!

Still going strong. Foto: Xben911/Wikimedia Commons