Myanmar: larm om rohingyer och hårt pressad junta
Rohingyer har flytt i mängd, i Myanmar, till grannlandet Bangladesh, eller som här, över havet till Indonesien. Foto: Rahmat Mirza/AP/TT

Myanmar: larm om rohingyer och hårt pressad junta

Analys. För sju år sedan utsattes rohingyerna i Myanmar för vad som bedömts som folkmord av landets militär. Nu slår FN larm om att minoriteten på nytt utsätts för mord, fördrivning och bostäder som bränns ner när strider rasar i deras område. Samtidigt ser militären svagare ut än på väldigt länge, tre år efter statskuppen. Och engagemanget vacklar från Peking – den enda regim med verkligt inflytande i landet, skriver Myanmar-experten Paul Vrieze.

Publicerad: 2024-05-30

Sedan slutet av 2023 har motståndsstyrkorna utökat sina offensiver och tagit över många militära posteringar, strategiska gränsområden och handelsövergångar mot Kina, Thailand, Indien och Bangladesh. Det har splittrat landet i områden som kontrolleras av regimen och andra delar som styrs av en rad gerillagrupper.

Juntan beräknas ha förlorat omkring hälften av sina 5 280 utposter, baser och högkvarter. Dess markstyrkor är utarmade av avhopp, dödsfall och kapitulationer. Armén har inte sett så svag ut på 70 år. Ändå lär den inte bli överkörd. Armén har en stor rysk och kinesisk vapenarsenal och luftherravälde, som den utnyttjar genom att slå mot motståndsmål och civila anläggningar som skolor och buddhistkloster. Hittills i år beräknas uppemot 400 flyganfall ha ägt rum runtom i Myanmar och hundratals civila bedöms ha dödats.

På grund av sitt desperata behov av fler soldater startade juntan i april 2024 en mobiliseringskampanj för att tvinga cirka 5 000 unga män i månaden till militärtjänst. Kampanjen har fått tusentals människor att fly utomlands eller ansluta sig till motståndsstyrkor, medan andra har försökt slippa genom att betala mutor. En 28-årig läkare i landets största stad Rangoon (Yangon) berättar för en lokal nyhetskanal att han stängde sin klinik och flydde till motståndskontrollerade områden i sydöstra Myanmar för att undvika inkallelse:
– Jag var tvungen att berätta för mina föräldrar och säga adjö. De var oroliga och ledsna men hindrade mig inte, eftersom de inte vill se sitt barn bli soldat och dö.

myanmar bombning.jpgMilitären uppges bomba civila mål, som detta läger för internflyktingar i Laiza i norra Myanmar där kachin-folkens gerilla också har sitt högkvarter. Foto: AP/TT

Unga kämpar för demokrati

Militärens pressade situation är häpnadsväckande med tanke på att många motståndskämpar var studenter och vanliga ungdomar fram till våren 2021. Efter statskuppen den 1 februari 2021, då Aung San Suu Kyis folkvalda regering störtades, uppstod en enorm proteströrelse. Den fick stöd i hela det etniskt blandade Myanmar genom att främja en gemensam nationell identitet och ha som mål att etablera en federal demokrati.

Rörelsen leds av Nationella enhetsregeringen. I denna allians ingår avsatta parlamentariker från Aung San Suu Kyis parti NLD, intresseorganisationer och fyra folkgruppers väpnade styrkor med baser utmed Myanmars gränser. I spetsen för rörelsen gick unga demonstranter som protesterade mot att samhället blivit mycket mindre fritt efter ett årtionde med viss demokratisk öppning. Efter ett dödligt tillslag mot protesterna i mars 2021 trappade demonstranterna upp kampen och organiserade improviserad väpnad kamp mot militären med stöd från de etniska minoriteternas gerillagrupper i den samlade motståndsalliansen.

Det nya och förvånansvärt effektiva lokala folkliga motståndet fick ytterligare stöd när Nationella enhetsregeringen tillkännagav en nationell strategi för att bilda lokala, mer reguljära, så kallade folkförsvarsstyrkor (PDF). Strategin visade sig vara framgångsrik tack vare unga PDF-krigares starka motivation, färdigheter inom crowdfunding (gräsrotsfinansiering) och kampanjer på nätet samt lokal vapenproduktion och innovativ teknik som att använda civila drönare för att släppa sprängladdningar över regimstyrkorna. Tillsammans har PDF-styrkorna, som uppskattas till cirka 65 000 stridande, och deras allierade etniska gerillagrupper intagit stora delar av både centrala Myanmar, som domineras av landets majoritetsfolk burmeser, och de norra, nordvästra och sydöstra gränsområdena som är hem för minoriteterna chin, kachin, karen och karenni.

imageya2io.pngRebellgrupper skördar framgångar. Här har Karens nationella befrielsearmé (KNLA) tillsammans med en folkförsvarsstyrka intagit en av regeringsarméns posteringar och tagit soldater till fånga. Foto: Metro/AP/TT

Fler gerillor ansluter

Medan Nationella enhetsregeringens samlade styrkor avancerade starkt militärt höll sig andra mäktiga etniska rebellrörelser utanför alliansen och i stort sett vid sidan av konflikten. Detta förändrades dock i oktober 2023 då tre gerillagrupper inledde en gemensam offensiv mot juntan: Arakanesiska armén i delstaten Rakhine i väster samt TNLA och MNDAA i Shanstaten vid Myanmars nordöstra gräns mot Kina. Grupperna erövrade snabbt ett stort antal militärbaser, städer, större vägar och viktiga gränsövergångar till Kina och tillfogade armén det största nederlaget på årtionden.

Offensiven uppmuntrades av Nationella enhetsregeringen, men de tre gerillagrupperna som utförde den delar inte alliansens politiska mål. I stället eftersträvar de fullt politiskt och militärt självstyre för sina folkgruppers områden genom en lösning som inte nödvändigtvis ryms i en ny demokratisk federation.

Inklämda rohingyer

De senaste månaderna har Arakanesiska armén gjort stadiga militära framsteg mot sitt mål. Genom hårda strider är man på väg att ta kontroll över den norra halvan av delstaten Rakhine.

Arakanesiska armén samlar genom sin etniska nationalism stöd hos den buddhistiska folkgruppen arakaneserna i Rakhine. Inklämda mellan de stridande parterna finns rohingyerna, den muslimska minoritet på cirka 600 000 personer som huvudsakligen bor i två kåkstäder vid Rakhines norra gräns mot Bangladesh. Arakaneserna har med våld bekämpat sina rohingya-grannar sedan 2012, och Myanmars militär har länge förföljt den muslimska minoriteten – framför allt under den våldskampanj 2017 som många betraktar som folkmord, och som fick omkring 700 000 rohingyer att fly till Bangladesh.

image6hvz6.pngDe flesta rohingyer i Myanmar lever i två kåkstäder. Foto: Paul Vrieze

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har juntan nyligen tvångsrekryterat cirka 1 000 rohingya-män för att strida mot Arakanesiska armén, och juntan tvingar kvar rohingyer i sina samhällen. Rekryteringen av rohingya-soldater till Myanmars armé har ökat spänningarna mellan folkgrupperna. Arakanesiska arméns ledning har sagt att rohingyerna kommer att vara säkra under rebellgruppens styre, men har varnat för att de som samarbetar med Myanmars armé kommer att straffas.

Många tusen fördrivna

Förkämpar för rohingyernas rättigheter säger att Arakanesiska armén hetsar mot den muslimska minoriteten, att den dödade rohingyer och fördrev tiotusentals av dem genom att bränna deras bostäder när gerillan intog staden Buthidaung i mitten av maj. Arakanesiska armén hävdar i sin tur att det är regimens militär som beskjuter och bränner ner rohingyernas bostäder för att underblåsa lokala spänningar.

Uppgifterna oroar Volker Türk, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNHCHR), som därför nyligen slog larm:
– Eftersom det råder starka spänningar mellan rakhine- och rohingya-folken – som dessutom aktivt underblåses av militären – är detta en kritisk period då risken för fler grymma brott är särskilt akut.
FN-organet är särskilt bekymrat över risken för mer våld eftersom striden har börjat även om grannstaden Maungdaw, som också har stor rohingya-befolkning.

myanmar mobilisering.jpgJuntan visar upp vad som sägs visa uppslutning i staden Rangoon till den nya armémobiliseringen. Foto: Myanmars armé/AP/TT

FN och det internationella samfundet i stort har inte kunnat medla i konflikten i Myanmar och inte heller fått oberoende tillträde för att ge nödhjälp till landets cirka 3 miljoner internflyktingar. Fram till slutet av 2022 fanns det hopp för den internationella diplomatin när FN:s säkerhetsråd i en resolution uppmanade Myanmar att upprätthålla demokratiska institutioner, bedriva en politisk process med alla parter för att lösa konflikten samt släppa in nödhjälp från utlandet. Resolutionen förordade att de sydöstasiatiska ländernas samarbetsorganisation Asean skulle ta en ledande medlarroll, men juntan avfärdade grannländernas förslag. Nationella enhetsregeringen har under tiden satsat på att bedriva lobbyverksamhet gentemot västerländska regeringar för att få stöd och erkännande, men med begränsad framgång.

Kluvet Kina

Kina har kommit att bli den enda internationella aktören med inflytande i Myanmar, genom sina band till både militären (som man tidigare har stött) och till flera etniska minoriteters mäktiga rebellgrupper som står utanför Nationella enhetsregeringens allians. Enligt analytiker var regimen i Peking missnöjd med kuppen eftersom man hade utvecklat goda relationer med Aung San Suu Kyis regering. Dessa band hjälpte Kina att säkra sina strategiska intressen i Myanmar, däribland en gasledning och en järnvägsförbindelse från södra Kina till Myanmars hamnar och gasfält i Bengaliska viken. (Sådan infrastruktur möjliggör att kinesiska leveranser av bränsle och annat kan kringgå Malackasundet mellan Malaysia, Singapore och Indonesien, som uppfattas som en sårbar flaskhals i händelse av konflikt med USA.)

myanmar hlaing.jpgKina ville inte erkänna juntaledaren Min Aung Hlaing som statschef och har ett kluvet förhållande till regimen. Foto: Aung Shine Oo/AP/TT

Efter kuppen gjorde Kina en diplomatisk framstöt gentemot juntan, tillät och satsade på viktig handel med regimen, men vägrade att erkänna dess ledare Min Aung Hlaing som statschef. Peking blev sedan alltmer irriterat över att regimen inte stoppade nätbedragare som fick beskydd av arméstödda miliser i norra Myanmar. Bedragarna har lurat kinesiska medborgare i stor skala de senaste åren. Den tidigare nämnda gemensamma offensiven, som inleddes i norra Myanmar i slutet av 2023 av tre rebellarméer, ansågs ha Kinas tysta stöd, eftersom grupperna sade sig kämpa både mot regimen och bedragarna. Tusentals misstänkta bedragare överlämnades så småningom till kinesiska myndigheter av både gerillarörelser och juntan.

Enligt en rapport från tankesmedjan International Crisis Group väntas Kina fortsätta med sin kluvna strategi för att ha inflytande över både regimen och motståndsrörelsen. På så vis hoppas Peking upprätthålla sina geopolitiska intressen i Myanmar utan att söka en heltäckande lösning, vilket gör det troligt att konflikten kommer att dra ut på tiden. Men Kina kommer enligt rapporten sannolikt att erbjuda stöd till juntan om den skulle kollapsa, eftersom regimen i Peking inte vill att den ”ersätts av den västvänliga Nationella enhetsregeringen eller någon annan konstellation som i princip är motståndare till Kina".


Paul Vrieze
Associerad forskare vid Utrikespolitiska institutets Asienprogram och doktorand vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.