Världens rättssystem ryter till

Slipsknuten satt lite på sned men allt annat i Karim Khans uppenbarelse var stramt och strikt när han med stadig blick rakt i kameran levererade sitt meddelande till världen. Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) förklarade att han vill låta gripa två ledande företrädare för Israels regering samt tre högt uppsatta Hamasledare för misstänkta krigsförbrytelser.

En domarpanel måste nu godkänna Karim Khans ansökan innan en arresteringsorder kan utfärdas men omvärldens reaktioner lät inte vänta på sig. Från Israel och landets allierade kom aggressiva anklagelser mot domstolen och Karim Khan. Samtidigt hävdade människorättsexperter att oavsett hur ICC:s domare ställer sig till önskemål visar den att det finns hopp för den internationella straffrätten och för den kontroversiella domstolen i Haag.

Karim Khan vill arrestera fem personer: Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och försvarsministern Yoav Gallant, Hamas högsta företrädare i Gaza, Yahya Sinwar, befälhavaren för islamiströrelsens väpnade gren Muhammad Diab Ibrahim al-Masri och högste ledaren Ismail Haniya, som lever i exil i Qatar. Det finns, enligt Khan, anledning att tro att samtliga har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

Israels skyldighet

Trots att åtalet alltså omfattar båda sidor i konflikten har den efterföljande debatten nästan uteslutande handlat om de båda israeliska ledarna. Den har handlat om det rimliga – eller orimliga – i att Israels agerande i Gaza, efter Hamasattacken den 7 oktober 2023, blir föremål för rättslig prövning.

Bilder på personer som dödats eller kidnappats av Hamas vid Novafestivalen i södra Israel den 7 oktober 2023. Foto: Ohad Zwigenberg/AP/TT

Khan pekar särskilt på att Israel som en del av sin krigföring tvingat fram svält i Gaza, vilket är ett brott mot internationell rätt. I en intervju med den amerikanska TV-kanalen CNN svarade han på den återkommande invändningen att Israels agerande i Gaza handlar om att försvara sig mot terroristangrepp:
– Israel har som alla stater rätt att försvara sin befolkning. Landet har all rätt att försöka återbörda gisslan. Dessa rättigheter befriar däremot inte Israel från skyldigheten att följa internationell humanitär rätt.

Den andra stora frågan i kölvattnet av Khans åtalsansökan rör ICC:s domsrätt (jurisdiktion). Det är en inte alldeles enkel fråga och det är inte första gången som den skapar debatt. Enligt Romstadgan, som ligger till grund för ICC:s existens, kan domstolen ställa personer inför rätta som är medborgare i något av de 124 länder som antagit stadgan, alternativt ta upp brott som har begåtts i någon av dessa stater, oavsett förövarens nationalitet. Israel är inte medlem av ICC, men det är Palestina. Därmed skulle israeliska ledare kunna åtalas för brott begångna i Palestina och Hamasledare skulle, i egenskap av palestinska medborgare, kunna åtalas för brott begångna i Israel.

Länder i rävsax

Den bedömningen delar däremot inte nödvändigtvis de länder som inte erkänner Palestina som självständig stat, däribland Israel och USA. Enligt Israel är åtalet en aggressionshandling från domstolen och alla länder som ställer sig bakom den. De länder som är medlemmar av domstolen och har erkänt Palestina, men som ändå vill försöka hålla sig väl med Israel och dess allierade USA, hamnar därmed i en diplomatisk rävsax.

Liksom Vladimir Putin kanske Benjamin Netanyahu inte kan åka vart som helst framöver om en arresteringsorder mot honom utfärdas. Foto: Ohad Zwigenberg/AP/TT

USA:s svavelosande kritik av ICC-åklagarens ambition att få Netanyahu och Gallant gripna handlar dels om just denna påstådda avsaknad av jurisdiktion, dels om att brottsanklagelserna, enligt bland andra utrikesminister Antony Blinken, ”innebär en osmaklig jämförelse mellan de båda israeliska ledarna och terroristerna i Hamas”.

USA:s relation till ICC har hela tiden varit ansträngd och på senare år har den förvärrats. När den tidigare chefsåklagaren Fatou Bensouda började utreda misstänkta krigsförbrytelser i medlemslandet Afghanistan, vilket skulle kunna inkludera amerikanska medborgares handlingar, svarade USA med sanktioner, bland annat inreseförbud till USA för Bensouda och andra ICC-företrädare. Det var under Donald Trumps tid som president men Joe Biden har varit inne på samma linje i sin kritik av Karim Khans senaste åtgärder. Den nuvarande ICC-åklagaren kan förmodligen räkna med liknande sanktioner som sin företrädare.

Besvärande för USA

Det som gör situationen lite pinsam för USA är att landet våren 2023 berömde ICC och Karim Khan för det då banbrytande steget att utfärda en arresteringsorder mot en stormaktsledare: Rysslands president Vladimir Putin, för misstänkta krigsförbrytelser i Ukraina. Ryssland står likt Israel (och USA) utanför ICC men enligt Vita huset rådde det ändå ingen tvekan om att domstolen agerade korrekt eftersom Ukraina är medlem. Joe Biden utlovade till och med att bistå domstolen med information till utredningen. En skillnad är förstås att USA erkänner Ukraina som självständig stat, men den verkligt betydelsefulla skillnaden är svår att undgå: Khans nya fall gäller en av USA:s närmast allierade, inte en av landets fiender.

USA kan utsätta ICC i Haag för sanktioner. Foto: Peter Dejong/AP/TT

Så vad skulle ett ICC-åtal innebära för Netanyahu och Gallant? De skulle naturligtvis vägra att inställa sig och de skulle fortsätta att hävda att ICC inte har med något som sker i Gaza att göra. De kommer att ha stöd från goda vänner som USA. Men konsekvenserna skulle ändå inte utebli helt. Vladimir Putin har sedan åtalet mot honom i mars 2023 befunnit sig i samma situation. Han har möjligen inte legat sömnlös över att stå åtalad vid ICC, men det har skapat praktiska problem att vara internationellt efterlyst eftersom ICC:s medlemsländer förbundit sig att gripa efterlysta personer oavsett ställning.

Sommaren 2023 ställde Putin med kort varsel in sin medverkan på samarbetsorganisationen Brics toppmöte i Sydafrika eftersom det var oklart hur värdlandet, som är medlem av ICC, skulle hantera hans närvaro. Samma typ av begränsningar kommer sannolikt framöver att gälla Netanyahu och Gallant.

Svårt att bevisa

Rättsfallet ska dessutom läggas till andra påtryckningar och processer mot Israel. Just Sydafrika, som har goda relationer med Palestina, har ju till exempel dragit Israel inför FN:s skiljedomstol ICJ (Internationella domstolen). Senast den 24 maj krävde ICJ att Israel avbryter sin offensiv i Rafah samt ger internationella inspektörer och journalister tillgång till området. ICJ prövar, tvärtemot ICC, staters ansvar, inte individers. Och även om de juridiska konsekvenserna av dessa processer ofta är begränsade har de diplomatisk betydelse, bidrar till att sätta strålkastarljuset på misstänkta övergrepp och ökar pressen på förövare.

Hamas högste ledare Ismail Haniya (t v), här i möte i Teheran i mars 2024 med den nyligen framlidne iranske presidenten och uppbackaren Ebrahim Raisi. Haniya lever i Qatar, som inte är anslutet till ICC. Foto: Irans presidentkansli/AP/TT

Karim Khan vid ICC vet förstås mycket väl att även om hans brottsutredning skulle gå hela vägen till rättegång ligger ribban för fällande domar oerhört högt. Att bevisa individuellt ansvar, särskilt för de allra högsta ledarna, är inom den internationella straffrätten extremt svårt. Men han vet också att symbolvärdet med att anklaga personer som Putin och Netanyahu är enormt, oavsett hur långt han lyckas driva processen.

Ny bild av ICC

ICC har sedan starten fått utstå kritik för att domstolen ägnat sig åt förhållandevis isolerade händelser, företrädesvis i Afrika. Många länder i det så kallade globala syd (Afrika, Asien och Latinamerika) var starka anhängare när domstolen inrättades 2002. De har dock alltmer förlorat tilltron till ICC:s potential och förmåga. Förhoppningarna om att rättvisa skulle skipas på global nivå har kommit på skam och många har påpekat att domstolen har tyckts välja bort alla misstänkta brott där världens stormakter och deras allierade har ett finger med i spelet.

ICC:s chefsåklagare Karim Khan är på väg att ändra på uppfattningen att domstolen drar sig för att ge sig på stormakter och deras allierade. Foto: Peter Dejong/AP/TT

I Karim Khan har ICC sedan 2021 en chefsåklagare som verkar vilja ändra på det. Skyndsamheten med vilken han tagit sig an toppskiktet i såväl Ryssland som nu Israel och Hamas ger en helt annan bild av ICC än den mossiga, långsamma och västvridna institution som den ofta utmålats som.

Khan hymlar inte med att detta är en av hans drivkrafter. I samband med sin ansökan om att gripa Israels och Hamas ledare sade han:
– Låt oss vara tydliga på en central punkt: om vi inte visar vår vilja att tillämpa lagen lika, om uppfattningen i stället är att den tillämpas selektivt, då lägger vi samtidigt grunden för dess kollaps. Det kommer i sin tur att luckra upp de sista banden som håller oss samman, de stabiliserande banden mellan samhällen och individer, det säkerhetsnät som ska skydda alla offer från fortsatt lidande.