Världspolitikens Dagsfrågor

Aktuell fördjupning i de stora frågorna som förändrar världen.

Varje utgåva avhandlar på 32 sidor en aktuell fråga i internationell politik. Med Världspolitikens dagsfrågor får du fördjupad förståelse, och en bred kunskapsbas i internationell politik och politiska förhållanden. Skribenterna är journalister, forskare och experter med lång erfarenhet inom sina ämnen. Till skrifterna finns instuderingsfrågor att ladda ner.

Enstaka utgåvor i pdf

Här nedan kan du köpa enstaka nummer som intresserar dig. De finns i pdf-format. Sök på tema för att hitta specifika lösnummer.

Världspolitikens Dagsfrågor tackar för sig!

Det sista numret av skriften Världspolitikens Dagsfrågor kom ut i början av december 2022 och vi skapar utrymme för nya format. Läs mer här!

Sortera på Relevans | Datum | A-Ö

nr 11-12 2022

Vändpunkt för Tyskland: Ett år med Scholz

Världspolitikens Dagsfrågor När Olaf Scholz tillträdde som Tysklands förbundskansler i december 2021 anade han knappast vilka omvälvningar som väntade. Rysslands anfall mot Ukraina ett par månader senare ställde mycket av det som setts som vedertaget i tysk politik på ända.

nr 10 2022

Turbulent Centralasien söker nya vägar

Världspolitikens Dagsfrågor Efter drygt 30 år som egna stater är utvecklingen i de centralasiatiska länderna turbulent och framtiden oviss. De toppstyrda politiska systemen ifrågasätts och inre spänningar växer samtidigt som Rysslands krig mot Ukraina har ställt mycket på ända.

nr 9 2022

Motståndet i Myanmar: Med vapen och diplomati

Världspolitikens Dagsfrågor Motståndsrörelsen i Myanmar har inte gett upp kampen efter militärkuppen i februari 2021 och den har ett starkt folkligt stöd. Målet är att bilda en demokratisk federal stat och att ta över makten senast våren 2023. För att nå dit sätter den inte minst sitt hopp till omvärlden.

nr 11-12 2021

Fransk politik: Snålblåst från höger

Världspolitikens Dagsfrågor Emmanuel Macrons år på presidentposten i Frankrike har varit turbulenta - från de Gula västarnas demonstrationer till coronapandemin och de protester som följt i dess spår. Sociala klyftor skapar därtill fortsatt missnöje, något som kan gynna yttersta högern i valen nästa år.

nr 10 2021

Vapenexport: Hur etisk kan den bli?

Världspolitikens Dagsfrågor Under senare år har vapenhandeln med Saudiarabien varit föremål för het debatt, både i Sverige och i andra länder. Hur går försäljning av vapen till en regim som bryter mot mänskliga rättigheter och deltar i Jemenkriget ihop med den ”etiska” vapenexport som många länder strävar efter att införa?

nr 9 2021

Går det att rädda Libyen?

Världspolitikens Dagsfrågor Libyen har befunnit sig i kris sedan diktatorn Gaddafi störtades 2011. De inrikespolitiska konflikterna i landet förstärks av de många utländska krafter som stödjer olika inhemska maktspelare. Ett val är planerat till slutet av 2021, men om det ställs in ökar risken för ett inbördeskrig och/eller att den libyska staten spricker.

nr 11-12 2020

Hoppet om ett nytt Chile

Världspolitikens Dagsfrågor Protesterna som har skakat Chile i över ett år har bedarrat något sedan invånarna i höstas röstade ja till att skriva en ny författning. Den som gäller idag – en kvarleva från Augusto Pinochets militärdiktatur – har blivit en symbol för de orättvisor som ännu präglar det chilenska samhället.

nr 10 2020

Mänskliga rättigheter – kamp i motvind

Världspolitikens Dagsfrågor De mänskliga rättigheterna, men också den liberala demokratin, har blivit allt mer omtvistade på senare år. Det handlar såväl om fortsatta kränkningar som att populistiska rörelser ifrågasätter rättigheternas giltighet, och att auktoritära stater som Kina, Turkiet och Ryssland väljer ut eller omformar dem utifrån egna intressen.

nr 9 2020

Italiens kris förändrade EU

Världspolitikens Dagsfrågor Våren 2020 spred sig coronaviruset snabbt i Italien. Minst 30 000 dog och ett par hundratusen insjuknade. Nedstängningen av samhället fick svåra följder för den problemtyngda ekonomin. Efter intensiva påtryckningar från Italien fattade EU ett historiskt beslut om att inrätta en jättelik återhämtningsfond.

nr 11-12 2019

Hotet från kärnvapen: Aktuellt på nytt

Världspolitikens Dagsfrågor USA och Ryssland skaffar nya, avancerade kärnvapen. Historiska avtal sägs upp eller ifrågasätts. Djupa meningsskiljaktigheter om nedrustning. Skälen är många till att kärnvapenhotet åter har blivit en aktuell politisk fråga.

nr 10 2019

Traditionella värderingar som politiskt vapen

Världspolitikens Dagsfrågor Ord som ”familjevärderingar” och ”naturliga könsroller” har blivit allt vanligare slagträn inom politiken. Politiker världen över försöker vinna stöd genom att hävda att ”radikala” idéer om kön och sexualitet fått för stort inflytande och har tvingats på vanliga människor.

nr 9 2019

Koreansk återförening: En omöjlig dröm?

Världspolitikens Dagsfrågor Avspänningen mellan Nord- och Sydkorea som inleddes 2018 har blåst liv i debatten om en återförening mellan de båda länderna. Sydkoreas president Moon Jae-In pekade i somras ut 2045 som året då en enad koreansk stat ska ha bildats. Men hindren är många – kanske oöverstigliga.

nr 11-12 2018

Både ris och ros för FN:s fredsbevarande operationer

Världspolitikens Dagsfrågor FN:s fredsbevarande operationer har varit i blåsväder under senare år. Det handlar om rapporter om sexuella övergrepp, om misslyckanden med att skydda civila och uppgifter om att FN-personal fått sätta livet till i allt farligare uppdrag. Mer sällan talas det om den avgörande roll insatserna har för fredsarbetet i världen.

nr 10 2018

Kinas nya sidenvägar - Århundradets projekt

Världspolitikens Dagsfrågor Kina storsatsar på att skapa nya ”sidenvägar” mellan Asien, Europa och Afrika. Nya hamnar, järnvägar och gasledningar ska bidra till blomstrande handel och till ekonomisk utveckling. Ändå är reaktionerna i omvärlden inte enbart positiva.

nr 9 2018

Lag och Rättvisa – ödesfråga för Polen

Världspolitikens Dagsfrågor Sedan Lag och Rättvisa (PiS) kom till makten i Polen 2015 har partiet försökt ta kontroll över rättsväsendet, aviserat en skärpning av abortlagarna samt försökt skriva om den polska historien i patriotisk anda. En revolution som ska påverka hela samhället, säger PiS-ledaren Jarosław Kaczyński, som dock mött på hårt motstånd både från EU och den egna befolkningen.

nr 11-12 2017

Sydsudan: Är fred möjligt?

Världspolitikens Dagsfrågor Sydsudan är världens yngsta land. När den nya staten bildades 2011 hade sydsudaneserna förhoppningar om ett bättre liv, men istället bröt ett inbördeskrig ut. Kriget har skapat den snabbast växande flyktingkatastrofen i världen. 1,8 miljoner sydsudaneser har på kort tid flytt till grannländerna, främst till Uganda, där flyktingar har rätt att arbeta och gå i skolan.

nr 10 2017

Palatsintriger i oljestaten: Saudiarabien mot tronskifte

Världspolitikens Dagsfrågor Saudiarabiens unge äregirige kronprins Mohammed bin Salman har på sin väg till den absoluta makten röjt undan rivaler. Ett skakigt tronskifte väntar.

nr 9 2017

Balkan: Vinglig färd mot väst

Världspolitikens Dagsfrågor Denna skrift handlar om utvecklingen på västra Balkan, dvs Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Montenegro och Serbien, sedan krigen på 1990-talet.

nr 11-12 2016

Finns det hopp för EU?

Världspolitikens Dagsfrågor Sällan har EU kämpat med så många kriser på en gång. Samtidigt är det svårare än någonsin för medlemsländerna att hitta lösningar som alla kan gå med på.

nr 10 2016

Ukraina – fastlåst mellan öst och väst

Världspolitikens Dagsfrågor Ukrainas 25 år som en egen stat har varit turbulenta, särskilt efter millennieskiftet, med politisk oro och maktskiften, spänningar mellan proeuropeiska och ryssvänliga krafter och ekonomisk kris.

nr 9 2016

Burma och drömmen om demokrati

Världspolitikens Dagsfrågor Under många år var Aung den burmesiska demokratirörelsens förgrundsgestalt, men sedan april i år är det hon som leder landets regering.

Nr 11-12 2015

Flyktingkrisen: Från Syrien till EU

Världspolitikens Dagsfrågor Kriget i Syrien slår mot civilbefolkningen, och driver många syrier på flykt till grannländerna, där deras utsatthet är stor. ”Europeiska värderingar” kan både användas för att skydda människor som tvingats på flykt och för att stänga dem ute.

Nr 10 2015

Georgiens snåriga väg västerut

Världspolitikens Dagsfrågor Trots elva års mödosam strävan tycks Georgien ännu långt från sitt mål att ingå i EU såväl som Nato. Processen mot ett medlemskap har stannat upp i bägge organisationerna, inte minst beroende på reaktionerna från Ryssland.

Nr 9 2015

Kina och Japan: Grannar som inte drar jämnt

Världspolitikens Dagsfrågor Trots att det har gått 70 år sedan andra världskrigets slut stör minnena av Japans blodiga krig i Kina ännu relationerna mellan de båda länderna.

Nr 11-12 2014

Ryssland i en återvändsgränd?

Världspolitikens Dagsfrågor År 2014 har inneburit en drastisk förändring i rysk utrikespolitik med annekteringen av Krim, stöd till separatister i kriget i östra Ukraina och en aggressivare hållning i närområdet. Finns att köpa som PDF. Tryckta upplagan är slutsåld.

Nr 10 2014

I skuggan av Boko Haram: Nigeria går till val

Världspolitikens Dagsfrågor I detta nummer av Världspolitikens Dagsfrågor tecknar forskaren Henrik Angerbrandt en bild av Nigerias politiska landskap.

Nr 9 2014

Profetens hämnd. Islamiska staten : hot mot världsfreden?

Världspolitikens Dagsfrågor I detta nummer av Världspolitikens Dagsfrågor beskriver Per Jönsson hur IS har börjat bygga upp en ny stat, ett ”kalifat”. Han ger också en bild av de svårigheter som omvärlden har att enas om en strategi för att kunna stoppa terrorgruppen