Kvinnokamp i uppförsbacke: Fyra år efter arabiska våren
I Libyen och Syrien har kvinnorna drabbats hårt i spåren av inbördeskrig och islamistisk frammarsch efter upproren 2011, medan läget i andra länder är mer eller mindre oförändrat.
När islamister kom till makten i Tunisien efter att Ben Alis auktoritära regim störtats i den arabiska våren 2011 var oron stor för att kvinnornas ställning i samhället skulle försämras. Tunisien hade länge setts som ett av arabvärldens föregångsländer på området. Idag fyra år efter den folkliga protestvågen i Nordafrika och Mellanöstern har farhågorna inte besannats; Tunisien är ljusglimten i en för övrigt dyster utveckling i regionen.
I Libyen och Syrien har kvinnorna drabbats hårt. Samtidigt finns det på många håll i arabvärlden, även i Saudiarabien som inte hade någon egen ”vår”, små tecken på att utvecklingen ändå inte står helt stilla. Det främsta är kanske att allt fler kvinnor skaffar sig en högre utbildning och yrkesarbetar.
Nr 1 2015, Författare Fanny Härgestam och Aron Lund
