2021

nr 11-12 2021

Fransk politik: Snålblåst från höger

Världspolitikens Dagsfrågor Emmanuel Macrons år på presidentposten i Frankrike har varit turbulenta - från de Gula västarnas demonstrationer till coronapandemin och de protester som följt i dess spår. Sociala klyftor skapar därtill fortsatt missnöje, något som kan gynna yttersta högern i valen nästa år.

nr 10 2021

Vapenexport: Hur etisk kan den bli?

Världspolitikens Dagsfrågor Under senare år har vapenhandeln med Saudiarabien varit föremål för het debatt, både i Sverige och i andra länder. Hur går försäljning av vapen till en regim som bryter mot mänskliga rättigheter och deltar i Jemenkriget ihop med den ”etiska” vapenexport som många länder strävar efter att införa?

nr 9 2021

Går det att rädda Libyen?

Världspolitikens Dagsfrågor Libyen har befunnit sig i kris sedan diktatorn Gaddafi störtades 2011. De inrikespolitiska konflikterna i landet förstärks av de många utländska krafter som stödjer olika inhemska maktspelare. Ett val är planerat till slutet av 2021, men om det ställs in ökar risken för ett inbördeskrig och/eller att den libyska staten spricker.

nr 7-8 2021

På väg mot självständighet? Grönland när isen smälter

Världspolitikens Dagsfrågor Klimatförändringarna drabbar Grönland hårt, men skapar också möjligheter för ön att utnyttja sina rika naturtillgångar och därmed ta steget mot fullt oberoende. Ett självständighetsivrande vänsterparti vann dock det grönländska valet våren 2021 genom att säga nej till ett gruvprojekt som innebär stora risker för miljön.

nr 6 2021

OS och val i Japan: I skuggan av pandemin

Världspolitikens Dagsfrågor Sommar-OS i Tokyo ser inte ut att bli den fjäder i hatten som Japans premiärminister Yoshide Suga hade hoppats på inför höstens val till underhuset. Entusiasmen inför spelen, som fick skjutas upp förra året på grund av coronaviruset, är låg bland japanerna. Samtidigt har kritiken mot hanteringen av pandemin vuxit.

nr 5 2021

Minnespolitik – striden om det förflutna

Världspolitikens Dagsfrågor Vad är det som avgör hur samhället minns ett krig, ett terrorattentat eller andra traumatiska händelser? Dragkampen om vad som koms ihåg handlar om minnespolitik, det vill säga olika aktörers försök att tolka historien för sina egna syften och forma kollektiva minnen.

nr 4 2021

Nato: Ny strategi i osäker värld

Världspolitikens Dagsfrågor Nästa år ska Nato presentera sitt nya strategiska koncept. Behovet av ett militärt starkt Nato är stort, enligt dess ledning. Ett allt mer aggressivt Ryssland, Kinas växande globala inflytande och konflikter i Medelhavsområdet och Mellanöstern är några av utmaningarna.

nr 3 2021

Mali - i terrorns skugga

Världspolitikens Dagsfrågor Mali drogs 2012 in i en våldspiral som trots omfattande stöd från omvärlden inte har gått att stävja. Numera är det olika jihadistgrupper som utgör det största, men långt ifrån det enda, hotet i en allt oroligare region.

nr 2 2021

IS-familjernas öden: Frågan omvärlden duckar för

Världspolitikens Dagsfrågor Hanteringen av IS-medlemmar och deras anhöriga har ställt det internationella samfundet inför etiska, juridiska och säkerhetsmässiga dilemman. Inte minst har människorättsexperter riktat skarp kritik mot att många länder ännu inte tagit hem medborgare, i synnerhet barn, från läger i Syrien.

nr 1 2021

Rätt till jord - ödesfråga i Afrika

Världspolitikens Dagsfrågor Afrikas befolkning växer snabbt och frågan om hur kontinenten ska kunna föda sin befolkning blir allt viktigare. Ökad trygghet för småbrukarna är ett viktigt steg på vägen, men komplicerade ägarförhållanden – i hög grad ett arv från kolonialtiden – försvårar processen.