När demokratin dör: Vad kan Sverige och EU göra för Turkiet?
Utrikespolitiska institutet (UI) och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet höll ett seminarium om det hårdnade läget i Turkiet, och vad Sverige och EU kan göra.
Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och hans AKP har kopplat ett fast grepp om landet, och nästan dagligdags rapporteras om händelser som håller demokratin tillbaka. Efter förra sommarens misslyckade kuppförsök sitter tiotusentals fängslade. De flesta frihetsberövade är medlemmar i den med AKP tidigare allierade Gülenrörelsen som har pekats ut som ansvarig, men också en rad andra regimkritiker. Tonläget gentemot Europa är fortsatt högt.
Vad kan Europa göra för den turkiska demokratin och rättsstaten? Vilken betydelse spelar medlemskapsförhandlingarna? Hur påverkar migrationsuppgörelsen de turkiska incitamenten? Kan ekonomiska sanktioner få Turkiet på rätt köl?
Panel:
Paul Levin, föreståndare, Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet
Anne Ramberg, generalsekreterare, Sveriges advokatsamfund
Pernilla Stålhammar, Utrikespolitisk talesperson (MP) samt ledamot, Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet
Aras Lindh, programsamordnare och analytiker, UI
Seminariet modererades av Bitte Hammargren, ledare för UI:s Mellanöstern- och Nordafrikaprogram samt redaktör för Utrikesmagasinet.