Den långa vägen mot Nato

Den 22 maj 2022 sökte Sverige om medlemskap i Nato. Det var en omvälvande säkerhetspolitisk positionsförflyttning, men samtidigt slutet på en lång process med rötter i svenska vägval i slutet av 1940-talet.

Norge och Danmark valde att bli medlemmar i Nato 1949 medan Sverige stod fast vid neutralitet och alliansfrihet. Samtidigt upparbetades svenska kopplingar till västländerna. Vilken betydelse hade dessa vägval, och i vilken utsträckning lade de grunden för Sveriges successiva närmande mot västliga samarbetsstrukturer och att Sverige drygt 70 år senare ansökte om medlemskap i Nato?

Hur resonerade svenska ledande företrädare kring alliansmedlemskap och alliansfrihet efter det andra världskriget? Varför ansökte Sverige inte om medlemskap i Nato tidigare? Hur såg de inofficiella svenska kopplingarna till Nato och dess medlemsstater ut? Vad betydde neutralitet och alliansfrihet för Sverige och vad innebär det att lämna den?

Talare:

Mats Bergquist, f.d. ambassadör och författare

Staffan Carlsson, f.d. ambassadör och författare

Ann-Marie Ekengren, professor vid Göteborgs universitet

Samtalet modereras av Jakob Hallgren, direktör på UI.