Asien
Inom Asienprogrammet studerar vi politiska förhållanden i olika delar av Asien, samt Asiens påverkan på resten av världen – inklusive Europa och Sverige.
Geografiskt fokus ligger på Nordöstasien och Sydasien, med ambitionen att stegvis utöka täckningen av Sydöstasien. Programmet studerar även Kinas påverkan i Asien, även om UI:s Kinaforskning i huvudsak bedrivs av Nationellt Kunskapscentrum om Kina.
Fokusområden
Maktrelationer i Asien
Asien står på många sätt i centrum för global maktpolitik. Kina ökade aktiviteter utanför sina gränser, ställs mot USA och dess allierade Japan, världens första och tredje största ekonomier. Indien, som inom ett par decennier väntas överta Japans plats som en av de tre stora, dras alltmer in i detta maktspel. Betydelsefulla länder som Indonesien, Pakistan, Sydkorea och Vietnam står inför viktiga vägval. Försök att binda samman subregioner och definiera vad ”Asien” egentligen innebär har under senare tid fått ökat vikt. Programmet analyserar såväl förändring som kontinuitet i inflytande inom diplomatiska, militära och ekonomiska sammanhang. Programmet uppmärksammar kunskapsproduktion och narrativ som viktiga maktmedel.
Asiens globala påverkan
Hur påverkar det framväxande Asien resten av världen, inklusive Europa och Sverige? Nya former av samarbeten och konfliktlinjer uppstår genom den pågående maktförskjutningen österut. Kampen mellan Kinas ”Belt and Road Initative” och USA, Japan och Indiens visioner för regionen ”Indo-Pacific” ger upphov till fördjupade partnerskap men även försök till påverkan långt utanför Asiens gränser. Vi ser också andra exempel på hur tävlan och rivalitet mellan asiatiska aktörer sträcker sig bortom regionen, till exempel till Europa, genom försök till inflytande över historiebruk. Asiatiska staters hantering av klimatkrisen har utvecklats till ett bärande inslag av programmets verksamhet.
Normer och demokrati i Asien
Vad händer med Asiens politiska system när snabba samhällsförändringar sker mot bakgrund av en ökad global värderingspluralism? Långt över hälften av världens befolkning bor i Asien. Utvecklingen av Asiens normsystem blir extra betydelsefull när regionens globala påverkan växer. Förhållandet mellan stat och samhälle är central för ett lands interna utveckling, och därmed också dess internationella förbindelser. Hur detta förhållande växt fram historiskt ger ökad förståelse för dagspolitiken. Liksom i andra delar av världen ser Asien en negativ trend för demokrati och mänskliga rättigheter.
Evenemang
Ett 10-tal rundabordssamtal och 20-tal öppna seminarier/webinarier anordnas av programmet varje år, med ledande internationella experter som talare. Diskussionerna är en värdefull källa för forskare, studenter, media, diplomater, och företrädare från myndigheter och privata företag med intresse för Asien.
Publikationer
Asienprogrammet producerar forskning och policyorienterad analys i olika format: böcker, expertutlåtanden, artiklar och artiklar i akademiska tidskrifter, svensk och internationell press och interna tidskrifter.
Partnerskap, samarbeten och uppdrag
Programmet samarbetar med ledande universitet och tankesmedjor i Sverige, Europa, och olika delar av Asien och bjuder återkommande in framstående gästforskare till UI.
Tillsammans med Japaninstitutet på Handelshögskolan och Institutionen för orientaliska språk på Stockholms universitet har programmet sedan 2009 arrangerat månatliga seminarier inom ramen för serien Stockholm Seminar on Japan.
Asienprogrammet och NKK bidrar till en forskarskola i Asienstudier. Det är ett samarbete mellan Lunds och Stockholms universitet samt Handelshögskolan i Stockholm för forskarutbildning i Asienstudier. Lärosätena kommer att ge kurser öppna för alla doktorander inom Asienstudier i Sverige. UI kommer framför allt att bidra med workshops, mentorskap, seminarier och föreläsare på kurser. Forskarskolan är finansierad av Vetenskapsrådet. Mer information om forskarskolan finns här.
Programmet arrangerar även Strategic Forum India i samarbete med Sweden India Business Council, vid två tillfällen per år.