EU – Budgeten

EU:s budget är konstruerad så att varje medlemsland betalar en avgift grundad på dess välstånd och varje land får bidrag utifrån sin ekonomiska situation. Rika länder betalar in mer och fattiga får större bidrag.

En EU-budget måste alltid gå jämnt upp eftersom unionen i princip inte får låna till verksamheten eller beskatta medborgare eller företag. Det finns ett tak satt för hur stor EU-budgeten får vara: 1,46 procent av ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). Hittills har utgifterna aldrig hamnat så högt.

Hur stor EU:s budget ska vara och hur den grovt ska fördelas, läggs fast för sju år framåt av stats- och regeringscheferna. Dessa måste vara helt överens eftersom budgetbeslut kräver enhällighet. Därefter ska långtidsbudgeten godkännas av Europaparlamentet.

Nuvarande flerårsbudget löper mellan 2021 och 2027 och är på 1 270 mdr euro. En årlig, mer detaljerad, budget fastställs sedan varje höst av ministerrådet och Europaparlamentet efter förslag av EU-kommissionen. Skulle parterna inte bli överens i tid rullar det senaste årets budget vidare.

EU:s budget för året 2022 låg på 170 miljarder euro (över 1 700 miljarder kronor) vilket ungefär motsvarade 1 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst (BNI). Som jämförelse kan nämnas att Sveriges utgiftsbudget samma år uppgick till 1 069 miljarder kronor.

EU:s intäkter hämtas alltså från medlemsländerna och är av tre slag:

• Välståndsavgiften baserar sig på varje lands bruttonationalinkomst och är den största delen av medlemsavgiften (runt 75 procent)
• Momsavgiften räknas ut på varje lands momsbas (cirka 11 procent)
• Tullar, jordbruksavgifter, ränteinkomster och skatter från EU-anställda (14 procent)

Pengarna används sedan till olika stöd. Större delen går på så sätt tillbaka till medlemsländerna. Utgifterna fördelar sig ungefär så här:

• Strukturfonder (33,5 procent)
• Jordbruk, landsbygdsutveckling, miljö och fiske (32 procent)
• Tillväxt, forskning och digitalisering (12 procent)
• Administration och löner (6,5 procent)
• Bistånd, grannländer och utrikespolitik (9 procent)
• Migration och gränsförvaltning (2 procent)
• Säkerhet och försvar (1,3 procent)

De länder som får störst bidrag är länder med regioner där genomsnittsinkomsten är mycket låg eller som bedriver jordbruk.

Ett land som Sverige betalar mer än det får tillbaka men hur mycket, skiljer sig år för år. Mellan åren 2016–2021 betalade Sverige från 24 till 52 miljarder kronor i årlig EU-avgift och fick tillbaka mellan 10 och 15 miljarder kronor genom olika EU-bidrag.

Budgeten 2021–2027

Storbritanniens utträde innebär att cirka 12 procent av EU:s budget föll bort och när en ny sjuårsbudget skulle slutförhandlas sommaren 2020 tyngdes medlemsländerna av covid-19-pandemin. Trots problemen enades EU-länderna om en budget i samma storleksordning som tidigare.

Det fanns flera nyheter i denna långtidsbudget, till exempel att 30 procent av alla anslag inom alla utgiftsområden ska avsättas för klimatrelaterade åtgärder. Digitalisering ska prioriteras. En försvarsfond sattes upp för första gången (på 8 miljarder euro) och området hälsa förstärktes för att kunna förbereda EU inför en framtida pandemi. En ny intäktskälla för EU har också godkänts – en avgift på medlemsländerna på plast som inte återvunnits.

En stor nyhet var EU-ländernas beslut att ett land som inte respekterar rättssäkerheten utan i stället äventyrar EU:s finanser genom att till exempel blunda för korruption, inte ska kunna ta del av varken EU-budgeten eller återhämtningsfonden. Som en följd nekades både Ungern och Polen sina andelar i väntan på att de skulle korrigera brister i sina respektive rättsväsen.

Utöver långtidsbudgeten valde EU-länderna att gemensamt låna ihop till en fond avsedd att stödja medlemsländernas ekonomiska återhämtning efter pandemin. EU får i princip inte låna till sina utgifter men denna fond, kallad NextGenEU kunde tillåtas, dels för att det var en investeringsfond, dels för att lånen togs av de enskilda länderna (även om EU står som garant). Målet för NextGenEU var att få ihop 750 miljarder euro varav 390 miljarder skulle betalas ut som bidrag och 360 miljarder som lån till enskilda EU-länder.

Ett EU-land som vill få ut sin del av fonden måste lämna in en plan som visar att man uppfyller vissa villkor vilka går hand i hand med EUs prioriteringar för långtidsbudgeten:

• minst 30 procent ska gå till klimatinvesteringar;
• minst 20 procent ska användas för digitala satsningar;
• reformer ska genomföras för att modernisera ekonomin

Sveriges andel i fonden motsvarar ungefär 38 miljarder kronor och en svensk plan godkändes hösten 2021. Fortfarande 2024 hade dock inga pengar betalats ut till Sverige som på grund av stigande transportutsläpp inte uppfyller klimatmålen i den svenska planen.