Konflikten i Afghanistan

Afghanistan har plågats av krig i drygt 40 år. Den senaste konflikten inleddes med "kriget mot terrorismen" efter terrordåden mot USA hösten 2001. Det USA-ledda anfallet var riktat mot den islamistiska talibanregeringen, som beskyddade Usama bin Ladin och hans terrornätverk al-Qaida. Efter Barack Obamas makttillträde i USA 2009 talades det inte längre om "krig mot terrorismen", men den väpnade konflikten fortsatte som förut. Läget försämrades markant i samband med den utländska truppreträtten i augusti 2021. I mitten av månaden kunde talibanerna återta makten utan nämnvärt motstånd från de afghanska regeringsstyrkorna.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
Läs mer i: Konflikten i Afghanistan – fördjupning.

När talibanregimen föll i oktober 2001 drevs dess ledare på flykt till Pakistan, men snart visade det sig att det bergiga, otillgängliga Afghanistan nästan är omöjligt att kontrollera.

I början verkade dock utvecklingen lovande. Med internationellt stöd skulle balansen återställas mellan landets olika folkgrupper. En ny författning skrevs och i det första demokratiska presidentvalet 2004 segrade Hamid Karzai med över hälften av rösterna. Ett år senare fick Afghanistan ett folkvalt parlament.

Men trots en massiv militär insats av USA och Nato – som vuxit till drygt 140 000 man 2010 – och omfattande bistånd till återuppbyggnad växte sig talibanerna på nytt allt starkare och de var snart åter aktiva över hela landet.

Striderna hårdnade, och tusentals civila dödades av självmordsattacker och vägminor, men även av USA:s flygattacker. Stödet för president Karzai urholkades efter valet 2009, och han försökte att med Pakistans hjälp förhandla med "moderata" talibaner. Nato-länderna stödde detta och började minska sina styrkor, fast i hög grad av inrikespolitiska skäl och önsketänkande om att den nya afghanska armén skulle klara sig på egen hand.

När nästan alla utländska soldater lämnat landet i december 2014 blev hotet från talibanerna på nytt överhängande och hösten 2015 tvingades Natoländerna bromsa hemtagningen av de sista utländska soldaterna.

Läget försämrades ytterligare från 2016 i takt med att talibanerna stärkte sitt grepp om delar av landet. Arméns och polisens förluster ökade och mellan 3 000 och 4 000 civila föll varje år offer för våldet.

Under president Donald Trump undertecknade USA i februari 2020 ett fredsavtal med talibanerna, dock utan den afghanska regeringens delaktighet. I grova drag innebar avtalet att all utländsk trupp skulle lämna Afghanistan senast 1 maj 2021 i utbyte mot att talibanerna såg till att landet inte utgjorde en fristad för terroristnätverk som al-Qaida.

När Joe Biden tillträdde som USA:s president i januari 2021 inledde han en översyn av fredsavtalet. I april tillkännagav han att de amerikanska styrkorna skulle tas hem senast den 11 september 2021. När USA:s och Natos uttåg var näst intill klart genomförde talibanerna en blixtoffensiv genom landet och intog Kabul den 15 augusti 2021. Omvärlden såg häpet på när den afghanska militären och regeringen snabbt föll samman och inte kunde bjuda talibanerna något nämnvärt motstånd. Den sista amerikanska militären lämnade landet den 31 augusti 2021. Idag styrs landet av en övergångsregering med enbart talibaner.

Texten är uppdaterad/granskad 11 mars 2022. Redaktör: Pia Daleke