Georgien–Sydossetien–Abchazien

Kaukasien, där Georgien ligger, är som ett lapptäcke av olika nationaliteter med skilda språk och kulturer. Under sovjettiden drogs gränserna mellan republikerna upp utan hänsyn till lokala förhållanden eller invånarnas önskemål. Efter Sovjetunionens upplösning 1991 utbröt en rad lokala konflikter när olika folkgrupper i Kaukasien krävde självständighet.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information läs: Georgien–Sydossetien–Abchazien: fördjupning.

Enbart inom Georgiens gränser har ett sjuttiotal etniska grupper samsats – inte alltid frivilligt eller smärtfritt. I samband med Georgiens självständighet våren 1991 utropade den autonoma republiken Abchazien och det autonoma området Sydossetien sin självständighet. Under ett kort krig drev abchazerna ut de georgiska styrkorna men områdets självständighet erkändes inte av omvärlden.

Georgien förlorade delvis kontrollen även över Sydossetien. När georgiska regeringen sommaren 2008 försökte återta Sydossetien, med hänvisning till en tids militära provokationer, utbröt ett kort men intensivt krig mot ryska styrkor som gått in i Sydossetien.

Ryssland ställde sig även på Abchaziens sida och erkände båda områdena som självständiga stater. I början av 2015 slöt Ryssland avtal med både Abchazien och Sydossetien om så nära samarbete att de enligt georgisk mening näst intill inlemmades i Ryssland.

Rysslands agerande ska ses mot bakgrund av landets motstånd mot Georgiens orientering västerut och förhoppningar att få gå med i Nato och på sikt EU vilket drastiskt skulle ändra de strategiska förhållandena vid Rysslands sydgräns mellan Europa och Asien i ett område med viktiga gas- och oljeledningar. Den olösta konflikten mellan regeringen  i Tbilisi och Abchazien respektive Sydossetien försvårar Georgiens möjligheter att  komma med i Nato.  

Texten är uppdaterad/granskad 16 maj 2022. Redaktör: Lena Höglund