Kurderna

Kurderna är den fjärde största folkgruppen i Västasien efter araber, turkar och perser. Deras antal brukar uppskattas till uppemot 35 miljoner, men siffran är mycket osäker. Ofta är begreppet "kurd" en definitionsfråga. Alla försöks som gjorts att inrätta en kurdisk stat har blivit kortlivade.

Nedan följer en kort summering av konflikten. 

De flesta kurder har sina rötter i gränsområdet mellan Turkiet, Irak och Iran. Ingen av dessa stater vill avstå någon del av sitt territorium, men i Irak har kurderna vunnit formellt erkännande för ett långtgående självstyre och i Syrien har de utnyttjat en försvagad statsmakt till ett pågående statsbygge med osäker framtid. 

Möjligheten att Irak skulle kollapsa som stat skapar oro i omvärlden. Under trycket från den islamistiska extremiströrelsen Islamiska staten (IS) förbättrades samarbetet mellan Iraks regering i Bagdad och de självstyrande kurderna. När kurderna försökte utropa en självständig stat efter det att IS hade besegrats satte centralmakten stopp för det.

Under inbördeskriget i Syrien sedan 2011 har kurdiska rörelser utnyttjat landets splittring till att ta kontroll över områden i norr och nordost, längs gränsen mot Turkiet, där de har börjat bygga upp en egen förvaltning och styrande organ. Men de syriska kurderna har blivit brickor i ett spel mellan stormakter och Turkiet, som ser kurdiska styrkor som terrorister.

Turkiet har genomfört militära offensiver mot kurder både på syriskt område och i Irak.

En gemensam kurdisk stat är kanske inte heller målet för alla kurder. Turkiets kurder har aldrig samfällt röstat på kurdiska partier. Motsättningarna mellan regeringen och det förbjudna kurdiska partiet PKK, som för gerillakrig, tar sig både militära och politiska uttryck. Sedan 2016, när en fredsprocess avstannade (och Turkiets president såg sig hotad även av andra krafter), har statens repressalier mot kurderna varit hårdare än på decennier. Även demokratiskt valda kurdiska politiker har gripits.