Konflikten om Nagorno-Karabach

När etniska motsättningar blossade upp i samband med Sovjetunionens kollaps 1991 hamnade Armenien och Azerbajdzjan i krig om Nagorno-Karabach, ett område i Azerbajdzjan som till största delen bebos av etniska armenier. Armenien vann kriget och fick kontroll över Nagorno-Karabach och en ansenlig del av Azerbajdzjan. Sedan dess har styrkeförhållandena ändrats och Azerbajdzjan har återtagit kontrollen Nagorno-Karabach.

Nedan följer en kort summering av konflikten.
För mer information se: Nagorno-Karabach – fördjupning.

Nagorno-Karabach ligger helt omslutet av Azerbajdzjan som området också formellt tillhör. Den självständighet som invånarna utropade 1991 har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien.

Oroligheter bröt ut i Nagorno-Karabach redan 1988, och kriget mellan Azerbajdzjan och Armenien 1991–1994 slutade med att armeniska trupper ockuperade Nagorno-Karabach samt en buffertzon väster därom fram till armeniska gränsen. Området kom att i realiteten fungera som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Upp till 30 000 människor miste livet i kriget och över en miljon tvingades på flykt. Rysk medling bidrog till att stilleståndsavtal slöts, men konflikten är inte löst och stridigheter förekommer ständigt i gränsområdet. Hösten 2020 rasade ett nytt krig som blev kortvarigt men som ledde till tusentals dödsoffer och till att de armeniska styrkorna tappade mark.

I september 2023 ledde ett nytt azeriskt anfall mot Nagorno-Karabach till att separatisterna i området gick med på att lägga ned vapnen. Därmed återtog Azerbajzjan kontrollen över Nagorno-Karabach som tömdes på sin armeniska befolkning.   

Texten är uppdaterad/granskad 1 november 2023. Redaktör: Lena Höglund