Till skillnad från 2019 tillåts några oppositionspartier att ställa upp i parlamentsvalet men två presidenttrogna partier vinner majoriteten av rösterna. Oppositionen hävdar att de vinnande partierna ägnat sig åt valfusk.

President Patrice Talon väljs om i ett omstritt val där hans främsta konkurrenter hindras från att ställa upp.

Endast två partier som är trogna mot president Patrice Talon får tillstånd att delta i parlamentsvalet som bojkottas av en majoritet av väljarna. Valet utlöser protester i huvudstaden Cotonou, och minst fyra människor dödas när soldater skjuter mot demonstranter. 

Affärsmannen Patrice Talon ställer upp som oberoende kandidat och vinner presidentvalet över landets premiärminister Lionel Zinsou, som kandiderar för den sittande presidentens Thomas Bon Yayis parti, FCBE.

Säkerhetsstyrkor använder våld för att kväsa en fredlig regeringskritisk demonstration vilket utlöser långvarig social oro. Protesterna underblåses av att utlovade lokalval skjuts upp. 

Thomas Boni Yayi väljs om som president trots en omtumlande första mandatperiod där han bland annat blivit indragen i en finansskandal och hotats av riksrätt.

Chefen för västafrikanska utvecklingsbanken Thomas Boni Yayi som ställde upp som oberoende kandidat och vinner en överlägsen seger i presidentvalet.

Mathieu Kérékou väljs om till president sedan författningsdomstolen avslagit ett överklagande från expresident Nicéphore Soglu som kommit tvåa i den första valomgången.

Expresident Mathieu Kérékou som åter gett sig in i politiken och vinner presidentvalet över den sittande presidenten Nicéphore Soglo.

Val till en lagstiftande församling arrangeras. Som första afrikanska stat upplever Benin därmed en fredlig övergång från militärstyrd enpartistat till flerpartidemokrati. I valet segrar en partigruppering som stöder Nicéphore Soglo, premiärminister i den sittande övergångsregeringen. I presidentvalet strax därpå besegras den sittande presidenten Mathieu Kérékou av Soglo. 

En ny författning antas som ger landet ett demokratiskt styrelseskick och förutskickar en liberalisering av ekonomin. Landet byter namn till Republiken Benin.

Mathieu Kérékou omväljs som president. Han överger marxism-leninismen efter påtryckningar från långivare i väst.

Mathieu Kérékou lämnar armén och fortsätter styra landet som civil president under växande missnöje.

En ekonomisk kris tvingar regeringen att vända sig till Internationella valutafonden (IMF) för att få hjälp. De sparplaner som blir följden ger grogrund för ett folkligt missnöje.

Landet får en ny grundlag och blir en enpartistat.

Landet döps om till Folkrepubliken Benin.

Marxism-leninismen antas som officiell statsideologi; företag, banker och försäkringsbolag nationaliseras.

En högt uppsatt militär, Mathieu Kérékou, griper makten. Därmed inleds en 18 år lång diktatur.

President Hubert Maaga störtas i en militärkupp. Det kommande årtiondet blir turbulent med flera nya kupper.

Benin lämnar det franska kolonialväldet och blir en självständig stat under namnet Dahomey. Hubert Maga blir landets förste president.