President Ismail Omar Guellehs partiallians UMP vinner parlamentsvalet med 58 av 65 mandat medan Unionen för demokrati och rättvisa (UDJ) får resterande 7 mandat. De största oppositionspartierna bojkottar valet som de underkänner som odemokratiskt. Valdeltagandet är 78 procent.

President Guelleh vinner presidentvalet med 97,4 procent av rösterna, meddelar valmyndigheten. Hans enda motkandidat är den politiskt oerfarne affärsmannen Zakaria Ismail Farah. De viktigaste oppositionspartierna bojkottar valet, eftersom de anser att förutsättningarna för ett fritt och rättvist val saknas.

Den presidenttrogna styrande partialliansen UMP vinner 57 av 65 mandat i parlamentsvalet. Till UMP:s framgång bidrar att flera av de stora oppositionspartierna bojkottar valet.

Kinas första militärbas utomlands invigs i Djibouti, några kilometer från den amerikanska basen Camp Lemonnier som funnits där sedan 2002. Den kinesiska flottbasen ska ge logistiskt stöd till kinesiska eskortfartyg, FN-trupper och insatser mot piratverksamhet. Via flottbasen ska också kinesiska medborgare kunna evakueras i krissituationer.

Den militära observatörsstyrka från Qatar som sedan 2010 bevakat gränsen mellan Djibouti och Eritrea dras tillbaka. Anledningen är att båda länderna ställt sig på Saudiarabiens sida i en diplomatisk konflikt mellan Qatar och bland annat Saudiarabien.

President Guelleh vinner presidentvalet och inleder sin fjärde mandatperiod.

Den presidenttrogna styrande partialliansen UMP vinner en stor seger i parlamentsvalet. Oppositionella grupperingar deltar i valet men erkänner inte valresultatet.

En djiboutisk styrka anländer till Mogadishu i Somalia för att förstärka AU:s fredsbevarande styrka Amisom.

President Guelleh vinner presidentvalet och inleder sin tredje mandatperiod. Valet bojkottas av oppositionen.

Författningen ändras så att presidenten kan väljas om ett oändligt antal gånger.

Djibouti enas med Eritrea om att lösa konflikten om gränsområdet Ras Doumeira fredligt.

FN inför hårda sanktioner mot Eritrea för att landet vägrar lösa en gränskonflikt med Djibouti (och för att landet förser motståndsgrupper i Somalia med vapen).

Strider bryter ut mellan Djibouti och Eritrea om gränsområdet Ras Doumeira. FN fördömer Eritrea som nekar till att man startat striderna.

Den presidenttrogna styrande partialliansen UMP vinner samtliga mandat i parlamentsvalet som bojkottas av de största oppositionspartierna.

President Guelleh vinner presidentvalet som enda kandidat. Han inleder därmed sin andra mandatperiod.

Den presidenttrogna partialliansen UMP vinner det första fria flerpartivalet i det självständiga Djibouti.

USA upprättar en militärbas i Djibouti som ska understödja den USA-ledda koalitionen i kampen mot terrorismen. Djibouti betonar att inget land får attackeras från basen.

Regeringen och den radikala fraktionen av den politiska organisationen Frud sluter ett fredsavtal som innebär ett slut på inbördeskriget. Den före detta premiärministern Ahmed Dini, som leder den radikala Frudfraktionen, återvänder till Djibouti efter nio år i exil.

Ismael Omar Guelleh väljs till president.

Regeringen och oppositionsrörelsen Frud ingår ett avtal om maktdelning som officiellt avslutar inbördeskriget men en radikal fraktion av Frud fortsätter strida.

Ett begränsat flerpartisystem införs.

Strider utbryter mellan regeringsstyrkor och den Frud.

Djibouti blir en enpartistat med det av issafolket dominerade RPP som enda tillåtna parti.

Det issadominerade partiet RPP bildas med målsättningen att ena landets två folkgrupper issa och afar.

Djibouti blir självständigt från kolonialmakten Frankrike med Hassan Gouled Aptidon som president.

I en folkomröstning röstar en majoritet av befolkningen för att området ska förbli en del av det franska kolonialväldet. Franska Somaliland döps om till Afar- och issafolkens territorium.

Djibouti blir huvudstad i den franska kolonin Franska Somaliland.

Den franska kolonin Somaliland bildas i området.