2024

• December

• Etiopien och Somalia enas om ”fredligt samarbete”

  11 december

  Vid ett möte i den turkiska huvudstaden Ankara enas Etiopien och Somalia, under medling av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, om att lösa det senaste årets djupa konflikt om Etiopiens hamnavtal med Somaliland (se Januari 2024) genom fredligt samarbete. Exakt vad det nya avtalet innebär är inte klart, men parterna ska inleda ”tekniska samtal” med start senast i februari 2025. Utgångspunkten är att Etiopien ska få tillgång till kusten samtidigt som Somalias suveränitet ska respekteras. Hamnavtalet med Somaliland sågs av Somalia som en allvarlig kränkning då Etiopien antogs vara redo att erkänna den somaliska utbrytarstaten Somaliland. Med vid mötet i Ankara är premiärminister Abiy Ahmed, Somalias president Hassan Sheikh Mohamud och den turkiske presidenten. Målsättningen är att förhandlingarna ska vara klara inom fyra månader.

• November

• ”Tusentals sätts i interneringsläger i Amhara”

  6 november

  Den etiopiska armén har godtyckligt satt tusentals civila i tillfälliga interneringsläger i Amhara, där Fanomilisen utkämpar ett väpnat uppror mot den federala Abiy-regeringen, rapporterar Amnesty International. I lägren pågår enligt ögonvittnen ”rehabiliteringsträning”. I september 2024 placerade armén ut styrkor runt om i Amhara. Enligt Amnesty International används lägren som ett politiskt verktyg för att tysta fredlig opposition, ofta i skydd av undantagslagar, rapporterar människorättsorganisationen.

• Oktober

• Somalia utvisar etiopisk diplomat

  29 oktober

  Somalia utvisar en högt uppsatt etiopisk diplomat vid Etiopiens ambassad i Mogadishu och ger honom 72 timmar att lämna landet. Den somaliska regeringen säger att diplomaten har ”engagerat sig i aktiviteter som inte är i linje med hans diplomatiska roll”. I april utvisades Etiopiens ambassadör i Somalia, och Somalia har kallat hem sin egen ambassadör från Etiopien. Det bottenfrysta diplomatiska läget mellan de två länderna har sitt ursprung i Etiopiens avtal med den somaliska utbrytarstaten Somaliland från januari 2024 i vilket den etiopiska regeringen säger sig vara villigt att erkänna Somaliland som en självständig stat.

• Utrikesministern blir ny president

  7 oktober

  Diplomaten Taye Atske Selassie, som varit utrikesminister sedan i februari 2024, väljs av parlamentet till ny president på förslag av premiärminister Abiy Ahmed. Bytet på posten sker sedan Sahle-Work Zewde, som varit president sedan 2018, hamnat i konflikt med Abiy Ahmed om hur konflikterna i Tigray, Oromia och Amhara bör lösas. Sahle-Work Zewde blev Etiopiens första kvinnliga president när hon valdes av Abiy Ahmed till ämbetet. Hon har suttit en av två möjliga sexårsperioder, och varken hon eller Abiy Ahmed ville att hon skulle sitta en period till. Presidenten är statschef och har i huvudsak representativa uppgifter. Den verkställande makten ligger hos premiärministern och hans regering.

• Juli

• Valutafall när den fasta växelkursen överges

  29 juli

  Den etiopiska valutan birr faller i värde med 30 procent gentemot dollarn när regeringen släpper den fasta växelkursen och låter birren flyta fritt. Beslutet fattades i samband med att regeringen säkrade ett lån från IMF på 3,4 miljarder dollar under en fyraårsperiod. Etiopien har länge haft en stor brist på utländsk valuta. Kursfallet väntas leda till högre konsumentpriser i ett land som redan är drabbat av hög inflation. Regeringen utlovar kontantbidrag och subventioner för att dämpa den effekten. Den etiopiska ekonomin har försämrats i takt med att utländska investeringar uteblivit på grund av Tigraykriget 2020–2022 och andra våldsamma konflikter. Avtalet med IMF innebär bland annat att Etiopien får sin höga utlandsskuld nedskriven.