Guinea-Bissau
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/guinea-bissau/
Guinea-Bissau i Västafrika var i flera sekler en portugisisk koloni, som utsattes för hänsynslös exploatering. Från 1950-talet bekämpade befrielserörelsen PAIGC kolonialarmén och 1974 erkände Portugal landets självständighet. Men det fria Guinea-Bissau drogs in i en ond cirkel av kupper, revolter och inbördes strider. Först 2014 kunde en folkvald regering överta styret. Landets ekonomi baseras på jordbruk, speciellt export av cashewnötter, samt försäljning av fiskelicenser till utländska fiskeflottor.
Guinea-Bissau – Geografi och klimat
Guinea-Bissau ligger norr om ekvatorn på Afrikas västkust och är till ytan något större än Belgien. Klimatet är hett och fuktigt. Nederbörden är rik i hela landet, men det regnar mest vid kusten.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 36 125 km2 (2022)
- Tid
- svensk –1 timme
- Angränsande land/länder
- Senegal, Guinea
- Huvudstad med antal invånare
- Bissau 687 000 (FN-uppskattning 2024)
- Övriga större städer
- Gabú, Bafatá
- Viktiga floder
- Cacheu, Mansôa, Geba, Corubal
- Medelnederbörd/månad
- Bissau 0 mm (maj), 700 mm (aug)
- Medeltemperatur/dygn
- Bissau 27 °C (juli), 24 °C (jan)
Guinea-Bissau – Befolkning och språk
Över hälften av invånarna i Guinea-Bissau lever på traditionellt sätt i självhushåll på landsbygden, men en inflyttning till städerna pågår, i synnerhet bland unga män. I hopp om arbete och ett bättre liv söker sig många också till grannländerna, Europa eller USA. I landet finns ett 20-tal folkgrupper, varav balante (balanta) är störst.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- ett 20-tal folkgrupper, däribland balante, fulani, malinke, mandjako och pepel
- Antal invånare
- 2 105 566 (2022)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 70 (2020)
- Andel invånare i städerna
- 45 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 34,0 per 1000 invånare (2020)
- Mortalitet/dödstal
- 9,3 per 1000 invånare (2020)
- Befolkningstillväxt
- 2,2 procent (2022)
- Fertilitetsgrad
- 4,0 födda barn per kvinna (2021)
- Andel kvinnor
- 50,6 procent (2022)
- Förväntad livslängd
- 60 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 62 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 57 år (2021)
- Språk
- portugisiska är officiellt språk, men de flesta talar blandspråket crioulo samt lokala språk som balante-kentohe, pulaar, mandjak, mandinka och pepel
Guinea-Bissau – Religion
Knappt hälften av invånarna i Guinea-Bissau är muslimer, medan drygt en femtedel är kristna. Det finns även en stor grupp som utövar inhemska traditionella religioner. Under senare år har konflikter med religiösa förtecken blivit vanligare.
Guinea-Bissau – Utbildning
Utbildningsnivån är låg i Guinea-Bissau och hela sektorn har länge befunnit sig i kris. Endast hälften av den vuxna befolkningen kan läsa och skriva. Stora problem är en skriande brist på utbildade lärare samt att akademiker ofta väljer att arbeta utomlands där lönerna är högre.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 52,9 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 71,3 procent (2010)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 52 (2010)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 2,7 procent (2020)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,3 procent (2021)
Guinea-Bissau – Sociala förhållanden
Mellan hälften och två tredjedelar av befolkningen i Guinea-Bissau lever i fattigdom – källorna varierar. Särskilt utsatta är landsbygdsbor. Fattigdomen förvärrades under coronapandemin 2020–2021.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 59 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 18,2 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
- 3,1 procent (2021)
- Spädbarnsdödlighet
- 50 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 8,4 procent (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 61 US dollar (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 14 procent (2022)
Guinea-Bissau – Kultur
Den guineanska musiken har behållit sin särart. En av de främsta musikstilarna heter gumbe och blandar inhemska rytmer med toner från Västindien och Portugal. Texterna skrivs ofta på blandspråket crioulo. Sakta håller även en guineansk litteratur på att växa fram.
Guinea-Bissau – Äldre historia
Området som utgör Guinea-Bissau var historiskt en del av rikena Ghana och Mali. Under 1400-talet anlände portugisiska sjöfarare som med hjälp av malinkefolket handlade med slavar. Först på 1800-talet började portugiserna på allvar att kolonisera området. De mötte hårt motstånd från befolkningen. Guinea-Bissau blev självständigt 1974 efter elva års befrielsekrig.
Guinea-Bissau – Modern historia
Efter ett elva år långt befrielsekrig blev Guinea-Bissau blivit en självständig stat 1974, men redan från början hopade sig problemen. Ekonomin var i kris och oro rådde inom politiken. Inbördeskrig rasade i landet 1998–1999. Presidentval hölls 1999 och 2005 men ingen av dem som valdes då kunde sitta mandatperioden ut: Kumba Yalá avsattes i en oblodig kupp 2003 och João Bernardo Vieira mördades 2009. Militären tog på nytt makten 2012. Två år senare hölls nya demokratiska val, men en politisk kris inom det största partiet, PAIGC, kom att förlama det politiska livet.
Guinea-Bissau – Demokrati och rättigheter
Guinea-Bissau har stora demokratiska brister. Landet har skakats av flera kupper, den senaste 2012. Korruptionen är omfattande och förvärras av att Guinea-Bissau är ett genomfartsland för narkotikasmuggling. Rättssäkerheten är låg.
Guinea-Bissau – Inrikespolitik och författning
Ända sedan självständigheten från Portugal 1974 har Guinea-Bissaus historia präglats av politiskt kaos med militärkupper och kuppförsök. Den senaste kuppen ägde rum 2012. Två år senare hölls demokratiska val, men politiska motsättningar inom det dominerande partiet PAIGC utlöste en långdragen politisk kris. Ett skifte på presidentposten 2019 har inte lett till någon påtaglig politisk stabilitet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republica da Guiné-Bissau/ Republiken Guinea-Bissau
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Umaro Sissoco Embaló (2020–)
- Regeringschef
- premiärminister Rui Duarte Barros (2023–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Allians ledd av Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde, PAIGC (54), Rörelsen för ett demokratiskt alternativ, Madem-G15 (29), Partiet för samhällsförnyelse, PRS (12), Arbetarpartiet (6), Samling för folkets enhet (APU) (1), övriga (2) (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde, PAIGC (47), Rörelsen för ett demokratiskt alternativ, Madem-G15 (27), Partiet för samhällsförnyelse, PRS (21), Samling för folkets enhet-Guinea-Bissau Demokratiska parti, APU-PDGB (5), övriga (2) (2019)
- Valdeltagande
- knappt 85 % i parlamentsvalet 2019, 90 % i presidentvalets första omgång 2014, 78 % i den andra omgången)
- Kommande val
- presidentval 2024, parlamentsval 2027
Guinea-Bissau – Utrikespolitik och försvar
Guinea-Bissaus utrikespolitik påverkas i hög grad av landets behov av att hålla sig väl med utländska biståndsgivare. EU, olika FN-organ och en rad europeiska länder, inte minst den gamla kolonialmakten Portugal, har länge tillhört de viktigaste givarna. På senare år har kontakterna med Kina, Angola och Brasilien stärkts. Guinea-Bissau har till och från haft spänningsfyllda relationer till sina grannländer.
Fakta – försvar
- Armén
- 4 000 man (2022)
- Flygvapnet
- 100 man (2022)
- Flottan
- 350 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,78 procent (2021)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 7,1 procent (2021)
Guinea-Bissau – Ekonomisk översikt
Guinea-Bissaus viktigaste näring är jordbruket. Exportsektorn är liten och domineras nästan helt av cashewnötter, vilket gör landet sårbart för variationer i världsmarknadspriserna. Staten får en betydande del av sina inkomster från försäljning av fiskelicenser till främst EU.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 776 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 3,5 procent (2022)
- Total BNP
- 1 634 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 30,9 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 13,5 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 50,2 procent (2020)
- Inflation
- 5,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 79,5 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 1 112 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- västafrikansk franc
- Varuexport
- 236 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 370 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,1 miljarder US dollar (2019)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 37 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- cashewnötter, frukt, timmer och trävaror
- Största handelspartner
- Kina, Indien, Portugal, Senegal, Pakistan
- Mottaget bistånd per invånare
- 81 US dollar (2021)
Guinea-Bissau – Naturtillgångar, energi och miljö
Gruvnäringen i är i sin linda, men långtgående planer finns på att bryta bauxit (som är råvara till aluminium) och fosfat. Utländska bolag söker även efter olja, guld, ilmenit och zirkon. För sin elförsörjning är landet nästan helt beroende av importerad olja. Guinea-Bissau är sårbart för klimatförändringar, särskilt utsatta är lågt belägna områden längs kusten.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 36 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 16 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 2,55 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 1,29 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 329 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 0,2 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 1 261 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Guinea-Bissau – Jordbruk och industri
Guinea-Bissau har en jordmån och ett klimat som lämpar sig för jordbruk. Ris, som är den främsta basgrödan, odlas framför allt i Tombaliregionen i söder. En stor del av befolkningen odlar främst för eget bruk, men odling av cashewnötter ger viktiga exportinkomster. Landets industrisektor är liten och ägnar sig i hög grad åt förädling av livsmedel.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 30,9 procent (2020)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 29,0 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 70,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 13,5 procent (2020)