Komorerna

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/komorerna/

Den tidigare franska kolonin Komorerna är en samling öar som ligger mellan Madagaskar och den afrikanska östkusten. Trots vacker natur och fina stränder har landet inte kunnat förverkliga sin potential som turistmål. Politisk instabilitet, dåliga kommunikationer, korruption och en ineffektiv ekonomi står i vägen.

Komorerna – Geografi och klimat

Komorerna ligger mellan Afrikas östkust och norra Madagaskar och består av tre större öar samt flera småöar. Klimatet är tropiskt. 

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 862 km2 (2022)
Tid
svensk +2 timmar
Huvudstad med antal invånare
Moroni 62 400 (på Grand Comore, FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Mutsamudu (på Anjouan), Fomboni (på Mohéli)
Högsta berg
Kartala (på Grand Comore 1
Medelnederbörd/år
1 500–5 000 mm
Medeltemperatur/dygn
23–28 °C året runt
1. 2 361 m ö h)

Komorerna – Befolkning och språk

Komorerna är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder. Invånarna är av blandat ursprung och andelen unga är hög. En tredjedel av alla komorier bor utomlands. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
nästan alla har blandat ursprung, främst arabiskt och afrikanskt (bantufolk)
Antal invånare
852 075 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
441 (2021)
Andel invånare i städerna
30 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
28,9 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
8,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
4,0 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
1,8 procent (2023)
Förväntad livslängd
63 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
66 år (2021)
Förväntad livslängd för män
61 år (2021)
Andel kvinnor
49,8 procent (2022)
Språk
komoriska, arabiska och franska är officiella språk

Komorerna – Religion

Nästan alla komorier bekänner sig till islams huvudinriktning sunni, som också är statsreligion. Det är inte tillåtet att försöka omvända en person till någon annan tro än denna. På senare år har det uppstått ökade spänningar mellan shia- och sunnimuslimer.  

Komorerna – Utbildning

Utbildningssystemet i Komorerna har stora brister. Läskunnigheten är låg men förbättras i långsam takt. Officiellt råder åtta års skolplikt, men många elever hoppar av skolan i förtid för att arbeta.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
62,0 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
80,8 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
28 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,4 procent (2022)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,5 procent (2022)

Komorerna – Sociala förhållanden

Majoriteten av befolkningen i Komorerna lever under knappa omständigheter och de politiska oroligheterna i landet har bidragit till att fördjupa fattigdomen. De allra flesta komorier försörjer sig genom småskalig odling för eget bruk.

Fakta – sociala förhållanden

Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
80 procent (2019)
Andel invånare med tillgång till toaletter
35,9 procent (2019)
Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
0,1 procent (2022)
Spädbarnsdödlighet
39 per 1000 födslar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
81 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
17 procent (2023)

Komorerna – Kultur

Komorisk kultur präglas av islam och av de olika folkslag som genom historien flyttat till öarna. 

Komorerna – Seder och bruk

Det komoriska vardagslivet präglas av islam. Islamisk fundamentalism är ovanlig, men det ger hög status i samhället att ha gjort en pilgrimsresa till Mecka. De flesta kvinnor bär det traditionella plagget chirumani, ett färgglatt plagg av bomull.

Komorerna – Äldre historia

De komoriska öarna tros ha varit bebodda sedan 500-talet e Kr. Under de kommande tusen åren anlände nya folkgrupper till öarna, från såväl det afrikanska fastlandet som Mellanöstern. Mellan 1908 och 1975 var Komorerna en fransk koloni.

Komorerna – Modern historia

Djup splittring har präglat Komorerna ända sedan självständigheten från kolonialmakten Frankrike 1975, mycket på grund av konflikter mellan de tre öar som utgör landet samt motsättningar mellan centralmakten och öarnas lokala företrädare. En rad militärkupper har hämmat den ekonomiska utvecklingen och fattigdomen har i sin tur underblåst separatistiska strömningar. 

Komorerna – Demokrati och rättigheter

Komorernas historia är fylld av kupper och kuppförsök. Även om allmänna val hålls har det demokratiska systemet stora brister. Regimen försöker tysta regimkritiker, trakasserar den politiska oppositionen och begränsar mediernas frihet. Korruption är ett stort problem.

Inrikespolitik och författning

Förbundsstaten Komorerna är en republik med presidentstyre. En stor del av politiken handlar om maktfördelningen mellan landets tre större öar. Sedan 2016 är Azali Assoumani landets president. Han kunde sitta kvar efter valet 2019 med hjälp av en författningsändring som innebar att posten som unionens president inte längre skulle rotera mellan öarna. Assoumani omvaldes 2024.

Fakta – politik

Officiellt namn
Udzima wa Komori/Union des Comores/Jumhuriyat al-Qamar al-Mutahidah/Unionen Komorerna
Statsskick
republik, förbundsstat
Statschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Regeringschef
unionspresident Azali Assoumani (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 22, Orangea partiet 2 (2020)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Unionen för Komorernas utveckling (UPDC) 8, Juwa 7, Samling för Komorernas återuppbyggnad (CRC) 2, Demokratisk samling för Komorerna (RDC) 2, övriga småpartier och beroende kandidater 5 (2015)
Valdeltagande
56 procent i presidentvalet 2024, knappt 71 procent i valet till unionsparlamentet (andra omgången) 2020, 1
Kommande val
parlamentsval år 2025, presidentval 2029
1. valdeltagandet för presidentvalet 2024 uppgavs först vara 16 procent, men siffran reviderades en vecka senare av författningsdomstolen

Komorerna – Utrikespolitik och försvar

Komorernas relationer med den gamla kolonialmakten Frankrike är komplicerade. Frankrike är en viktig biståndsgivare och handelspartner. Samtidigt har frågan om den franska ön Mayottes status stört förbindelserna. På senare år har Komorernas relationer till Kina och arabvärlden stärkts.

Komorerna – Ekonomisk översikt

Brist på viktiga naturtillgångar, ett dåligt utbyggt transportsystem, överbefolkning och hög arbetslöshet har gjort Komorerna beroende av bistånd utifrån. Situationen har inte underlättats av den politiska turbulens, korruption och ineffektivitet som rått sedan självständigheten 1975.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 485 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
2,4 procent (2022)
Total BNP
1 243 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
36,4 procent (2022)
Industrins andel av BNP
9,1 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
50,2 procent (2022)
Inflation
11,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
29,1 procent (2022)
Utlandsskuld
337 miljoner US dollar (2021)
Valuta
comorisk franc
Varuexport
55 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
319 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,1 miljarder US dollar (2011)
Varuhandeln i andel av BNP
30 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
kryddnejlikor, ylang-ylang (för parfymessens), vanilj
Största handelspartner
Frankrike, Förenade arabemiraten, Pakistan, Kina
Mottaget bistånd per invånare
185 US dollar (2021)

Komorerna – Naturtillgångar, energi och miljö

Komorerna har inga mineraltillgångar av betydelse och är därför beroende av importerad olja. Den ojämförligt viktigaste energikällan är dock ved. Landet är sårbart för klimatförändringar och har stora problem med avskogning och jordförstörelse.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
88 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
83 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
0,62 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
0,71 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
328 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
0,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
237 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Komorerna – Jordbruk och industri

Jordbruket dominerar ekonomin i Komorerna och står för merparten av landets exportinkomster.  Industrisektorn är liten och ägnas främst åt att bearbeta jordbruksvaror.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
36,4 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
70,4 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
17,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP
9,1 procent (2022)