Kongo-Brazzaville
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/kongo-brazzaville/
Kongo-Brazzaville sträcker sig mer än 100 mil från Atlanten på Afrikas västkust. Området längs Kongofloden inlemmades från 1880-talet i det franska kolonialväldet. Landet blev självständigt 1960 och har sedan dess, i stort sett, styrts av militärt baserade regeringar, mellan 1968 och 1990 som en marxist-leninistisk enpartistat. Inbördeskriget i slutet av 1990-talet vållade samhället stora skador. Export av olja och timmer har givit Kongo-Brazzaville goda inkomster, men merparten av invånarna lever i djup fattigdom. Fallande oljepriser har på senare år slagit hårt mot ekonomin.
Kongo-Brazzaville – Geografi och klimat
Kongo-Brazzaville (officiellt namn Republiken Kongo) är till ytan nästan tre fjärdedelar så stort som Sverige. Landet ligger mitt i Afrika och ekvatorn skär genom dess norra del. Det långsmala Kongo-Brazzaville sträcker sig drygt hundra mil från Atlantkusten i sydväst till Centralafrikanska republiken i norr. Kusten utgörs av träsk i söder, medan den norra delen är sandig. Kongo-Brazzaville har ett fuktigt och varmt klimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 342 000 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Kongo-Kinshasa, Centralafrikanska republiken, Kamerun, Gabon, Angola (exklaven Cabinda)
- Huvudstad med antal invånare
- Brazzaville 2,5 miljoner (uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Pointe-Noire 1,3 miljoner (uppskattning 2021)
- Högsta berg
- Lékétibergen (högsta topp 1040 m ö h)
- Viktiga floder
- Ubangi/Kongo, Sangha
- Medelnederbörd/år
- Brazzaville 1200 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Brazzaville 26 °C (jan), 23 °C (juli)
Kongo-Brazzaville – Befolkning och språk
Kongo-Brazzaville är ett glesbefolkat land. De flesta lever i städerna i söder, medan stora områden i norr är obebodda. Befolkningen växer snabbt och nästan häften av befolkningen är under 18 år. Ungefär 3 procent av befolkningen är 65 år eller äldre.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
-
kongotalande
ca 50 %, betekeca 20 % 1 - Antal invånare
- 6 106 869 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 17 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 69 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 30,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,3 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 4,2 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 2,3 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 64 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 65 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 62 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,1 procent (2022)
- Språk
- franska är officiellt språk, ca 60 inhemska språk (störst är kikongo)
Kongo-Brazzaville – Religion
Enligt grundlagen ska det råda religionsfrihet i Kongo-Brazzaville och detta respekteras generellt av landets regering. Kristendom är den dominerande religionen.
Kongo-Brazzaville – Utbildning
Sedan kolonialtiden är utbildningstraditionen stark i Kongo-Brazzaville och skolsystemet är uppbyggt efter fransk förebild. Landet lägger fortfarande stor vikt vid utbildning.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 80,6 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 87,9 procent (2012)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 44 (2012)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,0 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 14,7 procent (2023)
Kongo-Brazzaville – Sociala förhållanden
Trots landets rika naturtillgångar lever de flesta av Kongo-Brazzavilles invånare i fattigdom. I FN-organet UNDP:s index för mänsklig utveckling 2022 hamnade Kongo-Brazzaville på plats 153 av 191 länder. Världsbanken beräknar att över halva befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 74 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 20,5 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
- 4,1 procent (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 32 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 81 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 4,5 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 15 procent (2023)
Kongo-Brazzaville – Kultur
I Kongo-Brazzaville finns bantufolkens traditionella musik med kör, försångare och flera instrument samt pygméfolkens speciella vokalmusik. Landet har också en framstående skulpturkonst och en franskspråkig litterär tradition.
Kongo-Brazzaville – Seder och bruk
Kristna traditioner präglar högtider och helgdagar. Mathållningen är baserad på kassava, matbananer och andra produkter från växtriket. La Sape är en moderörelse i Brazzaville som gjort huvudstadsborna världskända för sin klädstil.
Kongo-Brazzaville – Äldre historia
Bantufolken kongo, teke och vili vandrade på 1200- och 1300-talen in i det som i dag är Kongo-Brazzaville, och under 1400-talet bildades flera nya riken. I slutet av samma sekel började portugiser att handla med slavar från området. Omkring 400 år senare inleddes Frankrikes kolonisation av området som i början av 1900-talet blev en del av Franska Ekvatorialafrika. Efter år av brutal exploatering fick Kongo-Brazzaville självstyre 1958 och blev en självständig stat två år senare.
Kongo-Brazzaville – Modern historia
Kongo-Brazzavilles första tid som en självständig stat blev orolig, där militären flera gånger blandade sig i politiken. Från 1963 var landet en enpartistat, men i början av 1990-talet infördes flerpartidemokrati. 1979 kom Denis Sassou-Nguesso till makten. Han behöll den till 1992, då oppositionen vann både president- och parlamentsvalet. En konfliktfylld tid följde. 1997 bröt inbördeskrig ut och Sassou-Nguesso återkom samma år som president efter en kupp.
Kongo-Brazzaville – Demokrati och rättigheter
Kongo-Brazzaville är inte att betrakta som ett fritt land. Presidenten och hans närmaste krets håller ett fast grepp om såväl landets olja som den politiska makten. Pressfriheten är kraftigt begränsad och korruptionen systematisk.
Kongo-Brazzaville – Inrikespolitik och författning
Kongo-Brazzaville är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. President Denis Sassou-Nguesso styrt landet sedan 1979, med undantag för fem år på 1990-talet. 1997 återtog han makten genom en kupp och har sedan kunnat sitta kvar efter en rad omstridda val. När en ny författning antogs 2015 kunde han ställa upp för både en tredje och en fjärde mandatperiod som president.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- République du Congo/ Republiken Kongo
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Denis Sassou-Nguesso (1997–)
- Regeringschef
- premiärminister Anatole Collinet Makosso (2021–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- PCT 111, Upads 7, UDH-Yuki 7, övriga 26 (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- PCT 91, Upads 8 samt en rad mindre partier och 19 oberoende ledamöter (2017)
- Valdeltagande
- runt 44 procent i parlamentsvalet 2017, knappt 68 procent i presidentvalet 2021
- Kommande val
- presidentval 2026, parlamentsval 2027
Kongo-Brazzaville – Utrikespolitik och försvar
Frankrike är Kongo-Brazzavilles viktigaste partner i utlandet, såväl politiskt som ekonomiskt, men sedan millennieskiftet har relationen till Kina blivit allt viktigare.
Fakta – försvar
- Armén
- 8 000 man (2022)
- Flygvapnet
- 1 200 man (2022)
- Flottan
- 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,85 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 10,1 procent (2022)
Kongo-Brazzaville – Ekonomisk översikt
Kongo-Brazzaville räknas som ett av de mer utvecklade länderna i Afrika och inkomsten per person var länge relativt hög för afrikanska förhållanden, tack vare landets oljetillgångar. Det ensidiga beroendet av inkomster från olja har dock gjort ekonomin sårbar, åren 2014–2021 hade landet negativ tillväxt mycket på grund av låga världsmarknadspriser på olja.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 2 448 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,8 procent (2022)
- Total BNP
- 14 616 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 8,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 36,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 48,5 procent (2022)
- Inflation
- 3,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 99,6 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 6 966 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- centralafrikansk franc
- Varuexport
- 3 230 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 3 056 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 1,4 miljarder US dollar (2020)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 43 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- olja, fordon och transportutrustning, timmer, plywood, båtar
- Största handelspartner
- Kina, Frankrike, Elfenbenskusten, Belgien, Togo
- Mottaget bistånd per invånare
- 33 US dollar (2021)
Kongo-Brazzaville – Naturtillgångar, energi och miljö
Kongo-Brazzaville har stora tillgångar av i synnerhet olja och fossilgas. Det finns även andra mineraler, bland annat stora fyndigheter av högvärdig järnmalm. Landet är sårbart för klimatförändringar och har på senare år drabbats av fler svåra översvämningar än tidigare.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 50 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 12 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 19,42 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 3,52 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 7 154 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 9 957 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Kongo-Brazzaville – Jordbruk och industri
Trots goda jordar och gynnsam nederbörd är jordbruket i Kongo-Brazzaville underutvecklat. Under 2010-talet har dock jordbrukets andel av BNP ökat. Industrisektorn i Kongo-Brazzaville är liten om man inte räknar in oljeproduktionen kring hamnstaden Pointe-Noire.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 8,5 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 31,1 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 64,3 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 36,2 procent (2022)