2024

• Juni

• Presidenten utser sin nya regering

  30 juni

  Efter intensiva förhandlingar utser president Cyril Ramaphosa en ny regering. Sammanlagt 32 ministrar och 43 vice ministrar ska styra den samlingsregering som är resultatet av det komplicerade parlamentariska läget som uppstod efter att ANC i valet i maj förlorat sin majoritet utan att något annat parti blev stort nog att ta över. Flest ministerposter går till ANC som behåller greppet över finanserna, energiförsörjningen och industrin. Det tidigare oppositionspartiet DA tilldelas sex departement, bland annat jordbruks- och inrikesdepartementet. Fem mindre partier, däribland zulunationalistiska IFP och högerpartiet PA, får var sin ministerpost.

• Cyril Ramaphos svär presidenteden

  19 juni

  Under sedvanlig pompa och ståt svär Cyril Ramaphosa presidenteden utanför regeringsbyggnaden i Pretoria. Nu följer förhandlingar om fördelningen av ministerposter mellan de partier som ska bilda den nya samlingsregeringen. Hittills har fem partier, inklusive ANC, skrivit under en avsiktsförklaring om framtida regeringssamarbete där styrkeförhållandet  på ett ungefär ska spegla partiernas storlek i parlamentet. Två expresidenter från ANC, Thabo Mbeki och Kgalema Motlanthe, deltog i ceremonin. Ramaphosas företrädare Jacob Zuma, som numer företräder partiet MK, bojkottade däremot den högtidliga sammankomsten. Några dagar efter ceremonin har 10 av parlamentets 18 partier skrivit under avsiktsförklaringen, men regeringsbildningen går långsamt. Det näst största partiet, DA, anser att de bör få en tredjedel av platserna, något som ANC inte verkar villigt att ge dem. 

• Ramaphosa väljs till president för andra gången

  14 juni

  Trots att ANC gjort sitt sämsta valresultat någonsin och tappat majoriteten i parlamentet, väljs Cyril Ramaphosa till president för ytterligare en mandatperiod. Omröstningen sker sent på kvällen. Tidigare har ANC ingått ett avtal med landets näst största parti, det marknadsliberala DA, som tidigare suttit i opposition. Avtalet syftar till att bilda en samlingsregering mellan ANC, DA, det konservativa IFP och ett par mindre partier. Parlamentet röstar fram en talman från ANC och en vice talman från DA. Det vänsterradikala partiet EFF vägrar att samarbeta med DA och ställs därmed utanför samlingsregeringen. Det nya partiet MK, vars frontfigur är expresident Jacob Zuma, finns inte heller med i uppgörelsen eftersom partiet inte erkänner valresultatet och kräver Ramaphosas avgång.   

• Maj

• Bakslag för ANC i historiskt val

  29 maj

  För första gången på 30 år får regerande ANC mindre än 50 procent av rösterna i ett parlamentsval. När alla röster är räknade ligger ANC på 40 procent vilket är ett kraftigt fall från de närmare 58 procent som partiet fick i valet 2019. Det största oppositionspartiet DA får knappt 22 procent medan det nybildade MK, som stöds av expresident Jacob Zuma, når 14,5 procent. Det vänsterradikala EFF landar på drygt 9 procent. Efter valet uppmanar president Cyril Ramaphosa till enighet och samarbete. Enligt grundlagen måste parlamentet sammanträda senast två veckor efter att valresultatet har tillkännagetts. De nya parlamentsledamöterna ska då utse och rösta fram en president, som i sin tur kommer att utse en regering. En intensiv period av samtal mellan landets största partier följer på valet, den 16 juni ska allt vara klart.

• Zuma hindras från plats i parlamentet

  20 maj

  Författningsdomstolen sätter stopp för den skandalomsusade expresidenten Jacob Zumas förhoppningar om att bli invald i parlamentet vid valet den 29 maj. Domstolen går på valkommissionens linje vilken innebär att Zuma inte är valbar eftersom han tidigare dömts till 15 månaders fängelse för domstolstrots (se 29 juni 2021). Enligt grundlagen kan en person som dömts till mer än 12 månaders fängelse inte sitta i parlamentet. Författningsdomstolens beslut grusar därmed Zumas anhängares ambition att få honom vald till president igen eftersom det är parlamentsledamöterna som utser presidenten inom sina egna led.