Övergångsstyrets president, general Mahamat Idriss Déby, vinner presidentvalet i maj redan i första omgången. Valet är ämnat att utgöra ett steg i övergången till ett civilt och demokratiskt styre, men det föregås av repressiva åtgärder för att tysta oppositionen.

President Idriss Déby vinner presidentvalet och ska påbörja en sjätte mandatperiod när han dödas i strid mot rebeller. Débys son, general Mahamat Idriss Déby, övertar makten och kväser upproret. Han avskaffar författningen, avsätter regeringen och upplöser parlamentet. En övergångsregering tillsätts för att styra landet fram till allmänna val.

Hissène Habré, president 1982–1990, avlider med covid-19 i Senegal. Habré, med öknamnet Afrikas Pinochet, dömdes 2016 till livstids fängelse för brott mot mänskligheten vid en specialdomstol i Senegal (se nedan).

Parlamentet godkänner en ny författning som utökar presidentens maktbefogenheter.

En tribunal som inrättats av Afrikanska unionen och Senegal dömer Tchads expresident Hissene Habré till livstids fängelse för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begångna under hans tid vid makten 1982–1990. Runt 40 000 människor dödades under Habrédiktaturen, enligt människorättsorganisationer. Rättegången äger rum i Senegal. Det är första gången en prövning sker i Afrika med universell jurisdiktion (med oinskränkt befogenhet att pröva ansvar för brott som anges i ICC-domstolens stadga).

President Déby vinner presidentvalet och påbörjar sin femte mandatperiod.

Frankrike tar initiativ till en ny regional terrorbekämpande styrka, G 5 Sahel, som ska stoppa jihadister från att rycka fram i Sahelområdet. Styrkan baseras i Tchads huvudstad N'Djamena och består av 3 000 franska soldater samt 2 000 soldater från Mali, Mauretanien, Niger, Burkina Faso och Tchad.

Tchad tar hem sin fredsbevarande styrka från det krigsdrabbade Centralafrikanska republiken efter att de tchadiska soldaterna anklagats för att ha haft samröre med rebellstyrkor. Tchad stänger gränsen till Centralafrikanska republiken.

Expresident Hissene Habré grips i Senegal, dit han flytt efter att ha blivit störtad 1990.

President Déby vinner stort i presidentvalet som bojkottas av de viktigaste oppositionspartierna. Han inleder sin fjärde mandatperiod på posten.

I parlamentsvalet vinner den nybildade Alliansen för Tchads pånyttfödelse (ART), som omfattar president Débys parti MPS. Oppositionen klagar över fusk men valet får godkänt av observatörer från EU.

FN:s säkerhetsråd röstar för att ta hem den fredsbevarande styrkan Minurcat från Tchad och Centralafrikanska republiken. Minurcat placerades ut i Tchad för att skydda internflyktingar samt flyktingar från det krigshärjade Darfur i grannlandet Sudan.

Gränsen mellan Tchad och Sudan öppnas efter att ha varit stängd i sju år sedan Darfurkonfliktens utbrott 2003. De två grannländerna placerar ut en gemensam styrka som ska övervaka gränsen.

En fredsbevarande EU-styrka i östra Tchad ersätts av en större FN-styrka kallad Minurcat, som även placeras ut i Centralafrikanska republiken.

EU sänder en fredsbevarande styrka till östra Tchad för att skydda internflyktingar och flyktingar från det konfliktdrabbade Darfur i Sudan.

Frankrike sänder extra soldater till Tchad där en rebelloffensiv hotar presidentpalatset i N'Djamena. Över 100 människor dödas när rebellerna drivs tillbaka med fransk hjälp.

Strider mellan tchadisk och sudanesisk milis leder till att Sudan bryter de diplomatiska relationerna med Tchad, varpå Tchad svarar med att stänga gränsen.

President Déby vinner presidentvalet som bojkottas av de största oppositionspartierna. Han inleder sin tredje mandatperiod.

Rebeller och regeringsstyrkor drabbar samman i utkanten av N'Djamena. Tchad anklagar Sudan för att stödja rebellernas försök att störta president Déby.

Undantagstillstånd införs i östra Tchad där sudanesisk regimvänlig milis gör räder från Darfur i Sudan och skapar kaos och våldsutbrott.

Författningen ändras så att president Déby kan ställa upp för en tredje mandatperiod. Tidigare kunde presidenten endast väljas om en gång.

Tchadiska regeringssoldater drabbar samman med sudanesisk regimvänlig milis när konflikten i Darfur i Sudan spiller över gränsen till Tchad. Tusentals sudaneser flyr till Tchad undan våldet i hemregionen som utbröt 2003.

Tchad börjar exportera olja när en oljeledning till Kamerun öppnas.

Idriss Déby väljs om i ett ifrågasatt presidentval.

Idriss Débys parti MPS blir klart störst i parlamentsvalet.

Idriss Déby vinner det första presidentvalet efter det att flerpartisystem införts.

Vid en nationell demokratikonferens utses en övergångsregering med Idriss Déby som tillfällig president. Allmänna val ska hållas inom ett år.

President Habré störtas i en militärkupp ledd av hans tidigare bundsförvant Idriss Déby.

Hissene Habré griper makten.

Libyska trupper drar sig tillbaka från Tchad på president Goukouni Oueddeis begäran.

Libyen sänder in soldater i Tchad för att stödja president Goukouni Oueddei i hans kamp mot styrkor ledda av den tidigare premiärministern Hissene Habré.

Den kristne ledaren Felix Malloum från södra Tchad tvingas fly landet. En regeringskoalition ledd av muslimen Goukouni Oueddei från norra Tchad tar över makten.

Tchads förste president, den kristne François Tombalbaye från södern, avsätts och dödas i en kupp ledd av Felix Malloum, även han en kristen från söder.

Franska soldater hjälper den tchadiska regeringen att slå ned upprorsstyrkan Frolinat från norra delen av landet, men rebellerna fortsätter att bekämpa centralregeringen med hjälp av Libyen under 1970- och 1980-talet.

Ett förbud mot politiska partier utlöser en revolt i det muslimska norra Tchad. Upproret leds av Frolinat och utvecklas till ett gerillakrig.

Tchad blir självständigt från kolonialmakten Frankrike med den kristne François Tombalbaye som president.

Tchad blir en koloni inom Franska Ekvatorialafrika.