Tunisien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/tunisien/
Tunisien vid Afrikas Medelhavskust har under olika epoker invaderats av fenicier, romare, araber, osmaner och fransmän. Landet som blev en självständig stat 1956 upplevde 2011 arabvärldens första genuint folkliga revolution. Revolter i andra länder följde, men Tunisien framstod snart som det enda exemplet där verklig demokratisering kom till stånd. Ett fungerande nytt system har ändå varit svårt att bygga upp och framtidstron hos den unga befolkningen tryter.
Tunisien – Geografi och klimat
Tunisien ligger i Nordafrika mellan Algeriet i väster och Libyen i sydöst. I norr och i öster har landet en mer än 130 mil lång kust mot Medelhavet. Avståndet till Sicilien är mindre än 15 mil.
- Yta
- 164 150 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Algeriet, Libyen
- Huvudstad med antal invånare
- Tunis 2,4 miljoner (inklusive förorter, FN-uppskattning 2021)
- Övriga större städer
- Sfax 273 000, Sousse 222 000 (2012)
- Högsta berg
- Jebel Chambi (1 544 m ö h)
- Viktiga floder
- Medjerda (al-Majrada)
Tunisien – Befolkning och språk
Tunisien har den kanske mest enhetliga befolkningen i Nordafrika. De flesta tunisier räknar sig som araber. Den ursprungliga berberbefolkningen har blandats upp med araber som kom till landet med början på 600-talet. I oaserna i söder lever ännu små grupper av berber som bevarat sitt språk och sin kultur. Berberna har under 2000-talet försökt få större uppmärksamhet för sin kulturella särart och krävt att berbiska ska få användas inom utbildningsväsendet.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- araber 98 %, berber 1 %, övriga 1 %
- Antal invånare
- 12 458 223 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 79 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 70 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 15,6 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 7,6 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,1 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,8 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 74 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 77 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 71 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,6 procent (2022)
- Språk
- arabiska är officiellt språk, inom utbildning, affärsliv och förvaltning talas även franska
Tunisien – Religion
Nästan hela Tunisiens befolkning är muslimer och tillhör islams huvudriktning sunni, men det finns mindre grupper av shiiter. Författningen håller fast vid att islam ska vara statsreligion, som varit fallet sedan 1956, och föreskriver också att presidenten ska vara muslim. Religionsfrihet ska råda och religiösa samlingslokaler som moskéer får inte användas för politiska syften.
Tunisien – Utbildning
Stora statliga satsningar har gjorts på skolväsendet. I dag är få unga tunisier analfabeter medan andelen invånare som har akademisk utbildning har fyrfaldigats sedan 1990, från drygt 3 till 12 procent. Men svårigheten att hitta försörjning efter skoltiden förenar de välutbildade och de unga som lämnar utbildningssystemet tidigt.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 82,7 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 97,8 procent (2013)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 17 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 6,7 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,1 procent (2023)
Tunisien – Sociala förhållanden
Ända sedan självständigheten har social utveckling varit ett prioriterat område och framsteg har gjorts på flera områden. Hälsoläget bland befolkningen är bland de bästa i Nordafrika, men underfinansiering av vården har lett till nya problem, bland annat brist på läkemedel. Situationen för stora skaror av migranter från länder söder om Sahara har försvårats.
Fakta – sociala förhållanden
- Andel invånare med tillgång till dricksvatten från en kontrollerad källa
- 98 procent (2020)
- Andel invånare med tillgång till toaletter
- 97,4 procent (2020)
- Andel hiv-smittade bland vuxna (15–49 år)
- 0,1 procent (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 14 per 1000 födslar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 222 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,3 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 16 procent (2023)
Tunisien – Kultur
Tunisiens kulturliv bär spår av alla de civilisationer som tagit landet i besittning: den feniciska, romerska, arabiska, osmanska (turkiska) och till sist den franska. I Kartago, beläget nära dagens Tunis, verkade under den romerska tiden antikens stora kristna tänkare som Augustinus, Tertullianus och Cyprianus.
Tunisien – Seder och bruk
Tunisien är känt som ett av de mest liberala, muslimska länderna. Det finns flera skäl till detta. Ett är den västerländska klädseln som numera är vanlig, särskilt i städerna. Ett annat att tunisiska kvinnor är mer jämställda med männen jämfört med stora delar av övriga arabvärlden.
Tunisien – Äldre historia
Flera stormakter har härskat i det område som i dag är Tunisien. Efter stadsstaten Kartagos fall på 100-talet före kristen tideräkning inlemmades området i romarriket. Några hundra år senare härskade Östrom i drygt hundra år tills araberna anlände på 600-talet. Från 1200-talet styrdes Tunisien som en egen stat under den berbiska hafsiddynastin. Vid mitten av 1500-talet invaderades landet åter av yttre makter, först kortvarigt av Osmanska riket, sedan av Frankrike.
Tunisien – Modern historia
Efter andra världskriget gav den franska kolonialmakten Tunisien självstyre och 1956 kunde landet utropa sin självständighet. Under president Habib Bourguiba förstatligades industrin och jordbruket kollektiviserades. Efter krisår och folkliga protester avsattes Bourguiba i en kupp 1987. Zine al-Abidin Ben Ali tog över som ledare och byggde upp ett auktoritärt styre, men störtades 2011 i den så kallade jasminrevolutionen. En skakig demokratisering inleddes.
Tunisien – Demokrati och rättigheter
Den grundlag som infördes i Tunisien till följd av den arabiska våren skulle ge skydd för mänskliga rättigheter och garantera jämlikhet mellan könen. Författningen betraktades som liberal och islamisk lag, sharia, lades inte till grund för rättskipningen. Men utvecklingen sedan 2021, då presidenten stängde parlamentet och beslöt styra genom dekret, har fått demokratiseringen att spåra ur och underminerar rättsväsendet. Situationen för medierna har också försämrats igen.
Tunisien – Inrikespolitik och författning
Tunisien är en republik med presidentstyre. Landet fick en ny demokratisk grundlag efter den arabiska våren 2011 då en protestvåg tvingade landets diktator att avgå, men det nya politiska systemet gick sedan i baklås. Kaïs Saïed som valdes till president 2019 avsatte två år senare regeringen och upplöste parlamentet. Saïed behöll sitt grepp om makten vid presidentvalet i oktober 2024.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- al-Jumhuriyya al-Tunisiyya/Republiken Tunisien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Kaïs Saïed (2019–)
- Regeringschef
- Kamel Madouri (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- kandidater tilläts endast att ställa upp som partipolitiskt oberoende (2022)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Ennahda 52, Qalb Tounes 38, Attayar 22, Karama 21, Fria författningspartiet 17, Tahya Tounes 14, Machrou Tounes 4, Nida Tounes 3 (2019)
- Valdeltagande
- 11 procent i parlamentsval (2022)
- Kommande val
- presidentval 2024
Tunisien – Utrikespolitik och försvar
Tunisien har sedan självständigheten fört en alliansfri utrikespolitik. Det har setts som viktigt att ha goda relationer såväl till västländer och USA som till arabvärlden. Efter revolten under den arabiska våren 2011 fortsatte landet på samma linje samtidigt som ett allt viktigare fokus för samarbete med andra länder blev att bekämpa terrorism.
Fakta – försvar
- Armén
- 27 000 man (2022) 1
- Flygvapnet
- 4 000 man (2022)
- Flottan
- 4 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,48 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 7,0 procent (2022)
Tunisien – Ekonomisk översikt
Trots att Tunisien har goda förutsättningar för turism, en viktig exportindustri och stor jordbruksexport av bland annat olivolja har ekonomin inte tagit riktig fart sedan revolutionen 2011. Politiska och sociala oroligheter och terrordåd har stört turism och utländska investeringar samtidigt som dåliga skördar och svårigheter inom energi- och gruvnäringarna har påverkat negativt. Därtill har Tunisien drabbats av yttre faktorer i omvärlden – inte minst coronakrisen.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 3 777 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,5 procent (2022)
- Total BNP
- 46 665 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 10,1 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 23,0 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 60,3 procent (2022)
- Inflation
- 8,1 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 79,4 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 41 608 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- tunisisk dinar
- Varuexport
- 18 561 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 26 656 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -2,8 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 97 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- textil- och konfektionsprodukter, livsmedel (främst olivolja), olja, oljeprodukter, fosforsyra, kemiska produkter, fosfat
- Största handelspartner
- Frankrike, Tyskland, Libyen, Spanien (2010)
- Mottaget bistånd per invånare
- 89 US dollar (2021)
Tunisien – Naturtillgångar, energi och miljö
Fosfat, olja och fossilgas (naturgas) är Tunisiens främsta naturtillgångar, men landet är inte självförsörjande med energi utan importerar olja och gas. Tunisien är en av världens största fosfatproducenter.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 40,88 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 3,46 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 29 293 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 2,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 6 654 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Tunisien – Jordbruk och industri
Jordbrukets andel av ekonomin har minskat under de senaste årtiondena men det har ännu stor betydelse i de fattigare delarna av landets inre. Produktionen varierar dock kraftigt från år till år beroende på mängden nederbörd. Särskilt olivodlingarna är viktiga; Tunisien är en av världens största producenter och exportörer av olivolja.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 10,1 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 62,7 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 4,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 23,0 procent (2022)