2020
Senaste händelser
-
Januari
-
Rekordmånga flygbombningar
Amerikanskt stridsflyg släppte fler bomber över Afghanistan 2019 än något annat år under 2010-talet, enligt USA:s flygvapen. Under 2019 släppte USA 7 423 enskilda bomber i Afghanistan. Siffran är betydligt högre än den mängd bomber som fälldes över landet under president Barack Obamas "surge" (stora våg) 2009, då 4 147 bomber fälldes. Flygbombningarna har ökat sedan Donald Trump blev USA:s president 2016. Under första halvåret 2019 dödades 717 civilpersoner av regeringssidan, inklusive amerikanskt flyg, enligt FN. Det är en ökning med 31 procent jämfört med samma period 2018. De flesta dödades av amerikanskt eller afghanskt flyg som understödde afghanska marktrupper.
-
Amerikanskt militärflyg störtar
Ett amerikanskt flygplan, som används för militär kommunikation, störtar i bergen i talibankontrollerat område. När afghanskt flyg försöker nå fram till haveriplatsen möts det av talibansk moteld och tvingas tillbaka. Minst en person dödas i striderna. USA tar över och patrullerar luftrummet. Pentagon dementerar uppgifter om att det amerikanska planet skulle ha skjutits ned av talibanskt luftvärn. Det är oklart hur många personer som var ombord det kraschade planet.
-
Något färre krigsoffer under 2019
Fler än 10 000 civilpersoner dödades eller skadades i kriget i Afghanistan under 2019, enligt FN-missionen Unama. Antalet döda var 3 404 och antalet skadade 6 989. Det är en minskning med 5 procent jämfört med 2018. Minskningen anses bero på att den lokala IS-trogna gruppen i östra delen av landet i stort sett krossades under 2019, varpå våldet från deras sida sjönk markant.
-
Februari
-
Avtal mellan USA och talibanerna
Med företrädare från ett 30-tal länder på plats i Doha i Qatar undertecknar USA och den afghanska talibanrörelsen ett komplicerat avtal, som är tänkt att utgöra grunden för formella fredssamtal. I grova drag säger avtalet att USA och dess allierade ska dra tillbaka sina styrkor från landet inom 14 månader i utbyte mot att talibanerna inleder förhandlingar med den afghanska regeringen i Kabul, samt garanterar att aldrig göra Afghanistan till en fristad för internationella terroristnätverk som al-Qaida eller extrema islamistgrupper som Islamiska staten (IS). Talibanerna lovar också att inte "rekrytera, utbilda och finansiera" sådana rörelser eller medlemmar av dessa. I avtalet lovar USA att i framtiden inte hota eller använda våld mot Afghanistan och inte lägga sig i landets "inre angelägenheter". Avtalet föreskriver också en fångutväxling: 5 000 talibaner och 1 000 på den afghanska regeringssidan ska släppas senast den 10 mars. Regeringen i Kabul är inte någon part i avtalet, men har företrädare på plats i Doha. Avtalet stipulerar att samtal mellan talibanerna och alla "afghanska parter" ska inledas den 10 mars. Den "partiella vapenvilan" ska fortsätta medan en full vapenvila ska diskuteras i de kommande förhandlingarna. USA lovar också att "se över" sanktionerna som riktas mot talibanledare och -medlemmar. Målsättningen är att dessa sanktioner ska vara upphävda senast den 27 augusti 2020.
-
Ghani avvaktar med presidenteden
President Ghani senarelägger den ceremoni under vilken han skulle ha svurit presidenteden för en andra mandatperiod. Ceremonin skjuts fram från den 27 februari till den 9 mars. Formellt uppger regeringskansliet att beslutet tas på grund av "rykten om coronavirusets spridning", men regeringen i Washington har uttryckt oro för att fredssamtalen i Doha kan störas av de djupa motsättningarna kring Ghanis valseger. USA och talibanerna förväntas underteckna ett fredsavtal den 29 februari.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.