Indonesien
Samling till bön vid moskén i Garut på västra Java. Foto: Sony Herdiana/Shutterstock.

Indonesien

Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua längst österut förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin julen 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda. Landet har en bred ekonomi med många inkomstkällor.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2025

    • April

    • USA inför – och pausar – högre tullar

      Indonesien ser först ut att drabbas av en tullsats på 32 procent när USA inför importtullar på varor från alla länder i världen, ett beslut som väntas få stora konsekvenser för den globala handeln och världsekonomin. Den lägsta nivån är 10 procent medan drygt 50 enskilda länder samt EU drabbas av högre tullar än så i vad USA:s president Donald Trump kallar ”ömsesidighet” – han vill ha strafftullar mot länder som har överskott i handelsbalansen mot USA. Senare samma dygn kommer dock besked om att tullsatser utöver lägstanivån på 10 procent pausas i 90 dagar för alla utom Kina.

    • Mars

    • Regeringskritiska Tempo hotas med råttor och grishuvud

      Det ansedda indonesiska nyhetsmagasinet Tempo, som uttryckt kritik mot president Prabowo Subiantos politiska agenda, får en låda med halshuggna råttor - och dagen därpå ett grishuvud utan öron - skickat till sin redaktion. En regeringstalesman tonar ned händelsen och föreslår att redaktionen ska tillaga grishuvudet. Han ändrar sig senare och tillägger att regeringen tar hot mot pressfriheten ”på allvar”. Tempo var periodvis förbjuden under Suhartotiden då Prabowo Subianto var en av diktatorns närmaste generaler. Han var tidigare gift med Suhartos dotter, samt har anklagats för att ha beordrat en rad försvinnanden under demokratidemonstrationerna som fällde regimen 1998.

    • USA lämnar klimatomställningsavtalet JETF

      Trump-administrationen meddelar att USA drar sig ur klimatomställningsavtalet JETP (The Just Energy Transition Partnership) som ingicks mellan Indonesien, USA, Kanada, Japan och sex EU-länder vid G20-mötet på Bali (se November 2022). Övriga parter stannar kvar i JETP, som innebär att Indonesien i utbyte mot ekonomiskt stöd förbinder sig att fasa ut kol som energikälla till 2050. Indonesien ska inte heller planera för nya kolkraftverk efter 2023. USA skulle ha bidragit med över två miljarder dollar av de sammanlagt 20 miljarder dollar i lån och bidrag som avtalsparterna lovat Indonesien.

    • Militären får utökad politisk makt

      På initiativ av president och exgeneral Prabowo Subiantos stödpartier antar parlamentet en lag som utökar aktiva militärers möjligheter att inneha politiska uppdrag. Aktiva militärer får nu ha uppdrag i fler myndigheter och departement än tidigare (en ökning från 10 till 14 stycken). Pensionsåldern för aktiva officerare höjs (för generaler från 60 till 63 år). Tidigare har militärer som velat arbeta politiskt först måst pensionera sig. Lagen är mycket kontroversiell då de väpnade styrkorna under Suhartodiktaturen (1965–1998) hade ett slags dubbel funktion: både inom försvarsmakten och den civila förvaltningen. Efter Suhartos fall 1998 var avskaffandet av denna dubbla funktion ett avgörande steg i demokratiseringen. President Prabowo Subiantos bakgrund som general under Suharto (han avskedades dock på grund av misstankar om människorättsbrott) gör att många indoneser fruktar att militären är på väg att återta politisk makt. I städer som exempelvis Jakarta och Surabaya bryter protester, stundtals våldsamma, ut mot lagändringen.

    • Februari

    • Ny fond ska finansiera sociala satsningar

      President Prabowo Subianto presenterar en ny statlig investeringsfond, Damantar, vars värde småningom ska överstiga motsvarande 900 miljarder dollar. Värdet vid starten uppgår till 20 miljarder dollar. Pengarna ska tas från den offentliga förvaltningen som får tuffa sparkrav. Fonden ska finansiera presidentens kostsamma vallöften om gratisluncher till alla skolbarn och gravida samt avgiftsfri vård till fattiga hushåll. Pengarna ska också användas för att utvinna mineraltillgångar, producera livsmedel och utveckla förnybar energi. Investerare från näringslivet ska också kunna satsa pengar i fonden.

Till kalendariet
10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0