
Indonesien
Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua längst österut förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin julen 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda. Landet har en bred ekonomi med många inkomstkällor.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Februari
-
Ny fond ska finansiera sociala satsningar
President Prabowo Subianto presenterar en ny statlig investeringsfond, Damantar, vars värde småningom ska överstiga motsvarande 900 miljarder dollar. Värdet vid starten uppgår till 20 miljarder dollar. Pengarna ska tas från den offentliga förvaltningen som får tuffa sparkrav. Fonden ska finansiera presidentens kostsamma vallöften om gratisluncher till alla skolbarn och gravida samt avgiftsfri vård till fattiga hushåll. Pengarna ska också användas för att utvinna mineraltillgångar, producera livsmedel och utveckla förnybar energi. Investerare från näringslivet ska också kunna satsa pengar i fonden.
-
Protester mot översyn av militärens roll
Tusentals studenter, akademiker och människor från civilsamhällesgrupper demonstrerar utanför presidentpalatset i Jakarta i protest mot att exgeneralen president Prabowo Subianto beslutat att göra en översyn av den lag som reglerar militärens roll. Studentdemonstrationer mot översynen har också hållits i städerna Surabaya, Semarang, Yogyakarta och Bandung. En kontroversiell föreslagen lagändring är att aktiva militärbefäl ska kunna ta anställning vid samtliga departement och statliga institutioner på inrådan av presidenten. I dag kan aktiva militärer endast arbeta vid tio departement och institutioner som definieras i lagen och som handhar frågor om försvar, säkerhet och underrättelser. Demonstranterna befarar att Prabowo Subianto ska återinrätta Suhartoregimens doktrin om ”dua funksi” (dubbel funktion) som gav militären vittgående inflytande över regeringsarbetet och politiken i allmänhet.
-
Årliga hälsokontroller införs
Regeringen inför årliga kostnadsfria hälsokontroller för alla indoneser – ett av flera vallöften från nuvarande president Prabowo Subianto om bättre social service till medborgarna. Ett annat sådant vallöfte infriades i januari när en reform om gratis skolmat infördes. Hälsoundersökningarna ska genomföras på skolor och vårdkliniker. Runt 60 miljoner invånare ska undersökas under 2025. Regeringen anslår 288 miljoner dollar för hälsoreformen. Sedan tidigare har fattiga invånare rätt till gratis sjukhusvård och läkarbehandlingar. De största dödsorsakerna i Indonesien är stroke följt av hjärtinfarkt.
-
-
Januari
-
Skogsarealen fortsätter krympa
Avskogningen i Indonesien ökade under 2024 för tredje året i rad, enligt den indonesiska miljöorganisationen Auriga Nusantara som baserar sin analys på satellitbilder och fältarbete. Orsakerna till avskogningen är skogsskövling, palmoljeproduktion och – i växande grad - gruvbrytning. Avskogningen sker främst i områden där staten driver laglig verksamhet. Värst är situationen på Borneo och Sulawesi. På Borneo röjs mycket regnskog för att göra plats åt den nya huvudstaden Nusantara.
-
Prabowo Subianto hedersgäst i Indien
President Prabowo Subianto närvarar som hedersgäst vid Indiens firande av republikens dag. Indonesien är en av Indiens närmaste bundsförvanter i Sydöstasien. Vid besöket beslutar de två länderna att samarbeta mer inom infrastruktur, extremistbekämpning, hälsa och sjukvård samt maritim säkerhet. Samtal förs också om att Indonesien ska köpa indisktillverkade kryssningsrobotar.