Indonesien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indonesien/
Den indonesiska övärlden breder ut sig nästan 500 mil mellan Sydöstasiens fastland och Australien. Indonesien är världens fjärde folkrikaste stat och har den största muslimska befolkningen i världen. Sedan president Suhartos fall 1998 har landet utvecklats i demokratisk riktning. I Papua längst österut förs en väpnad kamp för självständighet. Tsunamin julen 2004 drabbade Indonesien hårt, med runt 170 000 döda. Landet har en bred ekonomi med många inkomstkällor.
Indonesien – Geografi och klimat
Indonesien utgörs av en väldig övärld som breder ut sig mellan det sydöstasiatiska fastlandet och Australien. Av de drygt 18 000 öarna är ungefär 6 000 bebodda. Indonesien har ett tropiskt havsklimat med hög luftfuktighet.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 1 904 569 km2 (2022) 1
- Tid
- svensk +6–8 timmar
- Angränsande land/länder
- Malaysia, Papua Nya Guinea, Östtimor
- Huvudstad med antal invånare
- Jakarta 10 560 000 (folkräkning 2020) 2
- Övriga större städer
-
Surabaya 2 870 000, Bekasi 2 540 000, Bandung
2 440 000, Medan 2 430 000, Depok 2 060 000, Tangerang 1 890 000 (folkräkning 2020) - Högsta berg
-
Puncak Jaya
(Papua, 5 030 m ö h) - Viktiga floder
- Kapuas och Mahakam (Kalimantan), Batang Hari och Musi (Sumatra), Mamberamo och Digul (Papua)
- Största sjö
- Danau Toba (Sumatra)
- Medelnederbörd/år
- i väst och norr ca 2 000 mm, östra Java och Nusa Tenggara ca 1 000 mm
- Medeltemperatur/dygn
- Jakarta ca 27 °C hela året
2. Regeringen föreslog i augusti 2019 att huvudstaden ska flyttas till östra Kalimantan på Borneo.
Indonesien – Befolkning och språk
Indonesien är världens fjärde folkrikaste land. En klar majoritet av invånarna härstammar från malajfolk som under 500-talet f Kr vandrade in från det asiatiska fastlandet. Befolkningen är uppdelad i ett stort antal folkgrupper – enligt vissa källor 400 – varav många talar egna språk och har egna kulturer.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- stor majoritet av malajiska folk (största grupper är javaneser, sundaneser, madureser), minoriteter av t ex papuanska, mikronesiska och melanesiska folkslag samt kineser
- Antal invånare
- 277 534 122 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 145 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 58 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 16,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,2 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,7 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 68 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 70 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 66 år (2021)
- Andel kvinnor
- 49,7 procent (2022)
- Språk
- bahasa indonesia är officiellt språk, därutöver talas ca 400 lokala språk (varav javanesiska och sundanesiska är störst)
Indonesien – Religion
Författningen föreskriver religionsfrihet men slår samtidigt fast att republiken Indonesien vilar på tanken om tron på en gud. Ateism är inte direkt förbjudet men betraktas ofta med stor skepsis. Det finns sex officiellt erkända religioner: hinduism, buddism, islam, katolicism, protestantism och konfucianism.
Indonesien – Utbildning
I Indonesien råder tolvårig skolplikt för alla barn från sju års ålder. I verkligheten hoppar nästan var femte elev av skolan efter de sex första åren. Avhoppen sker främst bland fattiga barn på landsbygden.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 96,0 procent (2020)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 93,5 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 17 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 1,3 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 13,9 procent (2022)
Indonesien – Sociala förhållanden
Levnadsstandarden och det allmänna hälsotillståndet bland indoneserna har förbättrats markant sedan 1960-talet. Numera beräknas var tionde indones leva under den officiella fattigdomsgränsen. De fattiga återfinns främst på landsbygden och i landets östra delar. Coronapandemin 2020–2021 innebar en stor påfrestning för sjukvården.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 16,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 9,6 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 19 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,2 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 68 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 133 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 3,4 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 22 procent (2023)
Indonesien – Kultur
Kulturen i Indonesien präglas av den etniska och religiösa mångfalden. Karakteristiskt för den klassiska musiken är gamelan-orkestrarna med rötter i animism (andetro), hinduism och buddism. Teater, i synnerhet dockteater, är mycket populärt.
Indonesien – Seder och bruk
Traditioner och etikettsregler varierar i det geografiskt vidsträckta Indonesien med dess många folkgrupper. En del dominerande inslag finns främst på Java, där folkmajoriteten bor. Att vara artig och visa respekt för andra är grundläggande. Indoneser pratar ofta i termerna halus (artig, förfinad, mjuk personlighet) och kasar (grov, oartig, bullrig). Att vara halus är ett ideal.
Indonesien – Äldre historia
Influenser från Indien skapade tidigt en hindu-buddistisk blandkultur i den indonesiska övärlden. Islam kom till området under 1100-talet. På 1700-talet blev Indonesien en holländsk koloni, som i andra världskriget ockuperades av Japan. Vid krigsslutet 1945 utropade nationalistledaren Sukarno Indonesiens självständighet, men krig utbröt mellan nationalisterna och Nederländerna. 1949 uppnåddes fred och Indonesien fick sin självständighet med Sukarno som president.
Indonesien – Modern historia
Indonesiens moderna historia präglas av general Suhartos långa maktinnehav 1968–1998. Hans auktoritära regim dominerades av militären och det arméstyrda partiet Golkar. Politisk stabilitet och ekonomisk tillväxt uppnåddes till priset av hårt förtryck av politiska motståndare och separatister. I en ekonomisk kris 1997–1998 föll regimen för folkliga demonstrationer. Indonesien genomgick därefter en smärtsam demokratisering med våldsamma inre konflikter.
Indonesien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Indonesien – Demokrati och rättigheter
Indonesien har sedan slutet av 1990-talet utvecklats i tydlig demokratisk riktning, även om rättssäkerheten ännu är svag och korruptionen utbredd. Militären har lyckats behålla ett informellt inflytande över politiken. Numera är dock Indonesien en demokrati där de politiska ledarna utses i fria och rättvisa val.
Indonesien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Indonesien – Inrikespolitik och författning
Indonesien är en republik med presidentstyre. Den populäre Joko Widodo, tidigare möbelfabrikant och guvernör i Jakarta, var president i ett årtionde från 2014, men förhindrades av författningen att kandidera i presidentvalet 2024. Segrare blev Widodos försvarsminister och tidigare främste utmanare, Prabowo Subianto, en beryktad general under den auktoritäre presidenten Suharto på 1990-talet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republik Indonesia/Republiken Indonesien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Stats- och regeringschef
- president Prabowo Subianto (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 109, Golkar 102, Gerindra 86, Nationella väckelsepartiet (PKB) 68, Nasdem-partiet 71, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 52, Nationella mandatpartiet (PAN) 48, Demokratiska partiet (PD) 44 (2024)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Demokratiska partiet-Kamp (PDI-P) 128, Golkar 85, Gerindra 78, Nasdem-partiet 59, Nationella väckelsepartiet (PKB) 58, Demokratiska partiet (PD) 54, Välfärds- och rättvisepartiet (PKS) 50, Nationella mandatpartiet (PAN) 44, Förenade utvecklingspartiet (PPP) 19 (2019)
- Valdeltagande
- 82 procent i president- och parlamentsvalet 2019, 82 procent i president- och parlamentsvalet 2024
- Kommande val
- president- och parlamentsval 2029
Indonesien – Utrikespolitik och försvar
Indonesien är alliansfritt och prioriterar regionala frågor i utrikespolitiken. Trots det har landet haft en rad konflikter med grannländer, främst Malaysia och Östtimor. Ockupationen av Östtimor 1975–1999 låg i decennier som en skugga över Indonesiens kontakter med omvärlden. Numera är de utrikespolitiska relationerna över lag goda – även med Östtimor. Indonesien får militärt stöd av USA.
Fakta – försvar
- Armén
- 300 400 man (2022)
- Flygvapnet
- 30 100 man (2022)
- Flottan
- 65 000 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,70 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 4,1 procent (2022)
Indonesien – Ekonomisk översikt
Indonesien är Sydöstasiens största ekonomi. Landet har genomgått en omfattande ekonomisk omvandling sedan Asienkrisen 1998 och lockar numera investerare med en stor konsumentmarknad, rika naturtillgångar och politisk stabilitet. Coronapandemin i början av 2020-talet ledde till en ekonomisk nedgång, men bara tillfälligt.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 4 788 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 5,3 procent (2022)
- Total BNP
- 1 319 100 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 12,4 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 41,4 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 41,8 procent (2022)
- Inflation
- 4,6 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 39,9 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 416 471 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- rupiah
- Varuexport
- 291 979 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 237 447 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 13,2 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 40 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- Fossilgas (naturgas), palmolja, olja och oljeprodukter, metaller (2023)
- Största handelspartner
- Kina, USA, Japan, Singapore, Indien (2023)
- Mottaget bistånd per invånare
- 2 US dollar (2021)
Indonesien – Naturtillgångar, energi och miljö
Indonesien är ett av världens mest gynnade länder när det gäller fiskevatten, skog, mineral och bördig jord. De stora tillgångarna av kol, fossilgas och olja spelar en viktig roll för ekonomin, men utvinningen av naturrikedomarna leder till stora miljöskador. Indonesien tillhör de sju länder som släpper ut mest klimatskadliga växthusgaser.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 99 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 98 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 976,49 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 3,57 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 563 197 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 2,1 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 333 995 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Indonesien – Jordbruk och industri
Indonesiens tropiska klimat med rik nederbörd i stora delar av landet gör att förutsättningarna för jordbruk är goda. Industrins bidrag till landets BNP är dock större än jordbrukets. Många industriföretag är små eller medelstora och framställer produkter för den inhemska marknaden.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 12,4 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 33,2 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 49,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 41,4 procent (2022)