2024

• Juli

• Reformkandidat vinner presidentval

  5 juli

  Massoud Pezeshkian, som beskrivs som reformvänlig, vinner den andra omgången i Irans presidentval mot den mer konservative kandidaten Said Jalili. Enligt officiella uppgifter får Pezeshkian 54 procent mot Jalilis 44 procent. Pezeshkian har kritiserat Irans ökända moralpolis som bland annat har som uppgift att se till att kvinnor följer tvånget att bära slöja. Moralpolisens hårdhänta metoder resulterade i en ung kvinnas död i häkte 2022 vilket utlöste stora protester mot regimen. Den tillträdande presidenten vill också bryta Irans internationella isolering och återgå till avtalet med omvärlden om landets misstänkta kärnvapenprogram. Valets betydelse är dock begränsat eftersom den konservative ayatollan Ali Khamenei är landets högste ledare och beslutar om de viktigaste frågorna. Pezeshkian är också lojal mot Khamenei. Valdeltagandet påstås ha varit omkring 50 procent, något högre än i den första omgången den 28 juni då 40 procent officiellt röstade, den lägsta siffran sedan revolutionen 1979.

• Juni

• Presidentval går till andra omgång

  28 juni

  Väljarna i Iran röstar för att utse ny president efter Ebrahim Raisi, som omkom i en helikopterkrasch i maj. Ingen av kandidaterna, som alla behövt godkännas av det konservativa och icke folkvalda Väktarrådet, får dock 50 procent av rösterna (se Politiskt system och Aktuell politik). Valet går därför till en andra omgång den 5 juli mellan de båda kandidater som fick flest röster: Massoud Pezeshkian, som beskrivs som reformvänlig men ändå lojal mot högste ledaren Ali Khamenei, samt Said Jalili, ultrakonservativ tidigare förhandlare om Irans kärnteknikprogram. Båda uppges officiellt ha fått cirka 40 procent av rösterna, och Pezeshkian något mer än Jalili. Valdeltagandet var det lägsta sedan den islamiska revolutionen 1979 – 40 procent. Presidenten har begränsad makt. I viktiga frågor har Khamenei sista ordet.

• Nobelpristagare straffas för Sverigebrev

  19 juni

  Den fängslade iranska aktivisten Narges Mohammadi, som fick Nobels fredspris 2023, har fått sitt straff utökat med ett år, uppger hennes advokat. Hon fälls i domstol för "propaganda mot staten". Skälen är bland annat att hon har skickat brev till svenska och norska parlamentariker, uppmanat till valbojkott och kommenterat behandlingen av en tidigare gripen kvinnlig journalist och student, Dina Ghalibaf. Narges Mohammadi har tidigare fällts för sitt motstånd mot det iranska tvånget för kvinnor att bära slöja (hijab) och mot dödstraff.

• Sverige i kontroversiellt fångutbyte

  15 juni

  Iran och Sverige byter de fängslade svenskarna Johan Floderus, en EU-diplomat, och Saeed Azizi, mot den iranske krigsförbrytaren Hamid Noury, dömd i svensk domstol till livstids fängelse. Fångutväxlingen sker sedan den svenska regeringen benådat Noury, och genom medling av Oman. Det väcker kritik att Sverige därmed anses ha spelat ut sina kort eftersom man inte fick loss den dödsdömde svensk-iraniern Ahmadreza Djalali. Kritiker anser också att fångutväxlingen uppmuntrar Iran att gripa fler utlänningar i utpressningssyfte. Regimen i Teheran uppges inte ha velat diskutera Djalali eftersom landet inte erkänner dubbelt medborgarskap.

• Sex kandidater i presidentval

  9 juni

  Väktarrådet godkänner 6 av 80 personer som vill kandidera i det förestående presidentvalet. En av de godkända betraktas som reformsinnad, övriga som konservativa. Välkända är Mohammad Baqir Qalibaf, talman i parlamentet, Teherans borgmästare Aireza Zakani och Said Jalili, hård förhandlare i kärnenergifrågor. Reformisten Massoud Pezeshkian har gjort sig känd för att kritisera bristande insyn i myndigheternas hantering av den protestvåg som utbröt 2022 i kölvattnet av Mahsa Aminis död. Förre presidenten Mahmoud Ahmadinejad tillåts inte ställa upp.