Iran
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/
Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden gäller landets misstänkta försök att skaffa kärnvapen. Iran är också i ständig konflikt med väst, och i regionen med rivalerna Saudiarabien och Israel, som man bland annat bekämpar via mellanhänder i Syrien, Libanon och Jemen.
Iran – Geografi och klimat
Iran är drygt tre och en halv gånger så stort som Sverige. Landet hör till Mellanöstern men ligger också i gränslandet mellan Centralasien och Sydasien. I väster finns förutom arabvärlden även Turkiet. Iran har kust mot Kaspiska havet i norr och en lång sydkust mot Persiska viken och Omanviken, med det strategiskt viktiga Hormuzsundet emellan. Gränsen mot Irak går längst i söder i den omstridda floden Arvand Rud (Shatt al-Arab).
- Yta
- 1 648 000 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 2,5 timmar
- Angränsande land/länder
- Irak, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Afghanistan, Pakistan
- Huvudstad med antal invånare
- Teheran 9,13 miljoner (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
-
Mashhad
3 000 000 , Isfahan2 100 000 , Karaj1 900 000 , Shiraz1 700 000 , Tabriz1 600 000 , Qom1 200 000 , Ahvaz1 200 000 (folkräkning 2016) - Högsta berg
- Damavand (5671 m ö h)
- Viktiga floder
- Karun, Arvand Rud (Shatt-al-Arab)
Iran – Befolkning och språk
Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper. Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster. Ett par hundra tusen unga, ofta välutbildade iranier beräknas varje år lämna landet på jakt efter ett bättre liv i Europa eller Nordamerika.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- perser ca 50 %, azerier (azerbajdzjaner) ca 25 %, kurder ca 10 %, balucher, turkmener, araber
- Antal invånare
- 89 172 767 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 54 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 77 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 13,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,2 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 0,7 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 74 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 77 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 71 år (2021)
- Andel kvinnor
- 49,5 procent (2022)
- Språk
- persiska är officiellt språk 1
Iran – Religion
Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam. Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.
Iran – Utbildning
I stort sett alla barn i Iran går i grundskolan, som är avgiftsfri. Utbildningsväsendet kämpar med ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska i Irans skolor, och för inträde på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 88,7 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 99,7 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 29 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 2,9 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 18,8 procent (2022)
Iran – Sociala förhållanden
Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 13,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,2 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 11 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 74 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 573 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 5,3 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 5 procent (2024)
Iran – Kultur
Iran har historiskt haft rikt och blomstrande kulturliv. Den äldsta avbildande konst man har hittat är hela 8 000 år gammal: små obrända lerfigurer som föreställer djur och människor. Persisk litteratur är resultatet av urgamla traditioner. Landets mest uppburna författare från vår tid är poeten Ahmad Shamloo, som avled 2000. Iran har också en rik filmtradition med regissörer som Abbas Kiarostami, Jafar Panahi och Asghar Farhadi. Men filmskapare finns bland dem som förföljs av regimen.
Iran – Seder och bruk
Med sitt rika kulturarv är iranierna stolta över sin historia, inte minst det persiska imperiets storhetstid. Detta erkänns inte gärna officiellt i den islamiska republiken, men den starka religiositeten går ofta hand i hand med en påtaglig nationalism. Iranierna är också intresserade av och positiva till utlänningar, även om inte heller det gärna sägs officiellt.
Iran – Äldre historia
En rad stora riken har uppstått och fallit i det som i dag är Iran sedan runt 3000 före Kristus. Den arabiska erövringen på 600-talet efter Kristus förde islam, som då var en ny religion, till området. På 1700-talet ockuperades delar av det dåvarande Persien av turkar, och hundra år senare kom ryssar och britter. Efter första världskriget kom Pahlavi-dynastin till makten, och shahen började modernisera landet.
Iran – Modern historia
Efter beslut i parlamentet om att nationalisera oljeindustrin genomfördes en militärkupp där premiärministern avsattes 1953, och shahen blev envåldshärskare. Han satsade på modernisering men de flesta iranier förblev fattiga. En växande opposition samlade vänsteranhängare och religiösa krafter, och 1979 störtades shahen. Ayatolla Ruhollah Khomeini blev därefter ledare för en islamisk ”gudsstat” med liten plats för oliktänkande. Ett förödande krig rasade mot Irak 1980–1988. Under 2000-talet har sanktioner riktats mot Iran på grund av misstankar om att landet försöker utveckla kärnvapen.
Iran – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Iran – Demokrati och rättigheter
Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga i Iran, och flera hundra människor avrättas varje år. Landet har ett valsystem, men kandidater stoppas om de inte passerar nålsögat som tillräckligt religiöst rättrogna. Fängelserna hyser också politiska fångar, ofta efter undermåliga rättegångar. Bloggare och journalister hotas och fängslas. Sociala medier blockeras och det är vanligt att tidningar stängs.
Iran – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Jomhuri-ye Eslami-ye Iran/ Islamiska republiken Iran
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- ayatolla Ali Khamenei (1989–)
- Regeringschef
- president Masoud Pezeshkian (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Ultrakonservativa eller konservativa politiker besätter nästan alla platser i parlamentet. Regimkritiker stoppas från att kandidera. (2024)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- konservativa 232, reformister 21, oberoende 42 (2020)
- Valdeltagande
- 50 procent i presidentvalets 1:a omg (40 procent i den 1:a), 41 procent i val till parlamentet (1:a omg) och 40 procent i valet till Expertförsamlingen, enligt officiella uppgifter. Alla dessa val hölls 2024.
- Kommande val
- president- och parlamentsval 2028
Iran – Inrikespolitik och författning
Iran är en republik med presidentstyre. Statsskicket bygger på religiösa principer och islamiska lagar, sharia, utgör grunden för lagstiftningen. Landet har ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den verkliga makten. Ayatolla Ali Khamenei är högste ledare och statschef.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Jomhuri-ye Eslami-ye Iran/ Islamiska republiken Iran
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- ayatolla Ali Khamenei (1989–)
- Regeringschef
- president Masoud Pezeshkian (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Ultrakonservativa eller konservativa politiker besätter nästan alla platser i parlamentet. Regimkritiker stoppas från att kandidera. (2024)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- konservativa 232, reformister 21, oberoende 42 (2020)
- Valdeltagande
- 50 procent i presidentvalets 1:a omg (40 procent i den 1:a), 41 procent i val till parlamentet (1:a omg) och 40 procent i valet till Expertförsamlingen, enligt officiella uppgifter. Alla dessa val hölls 2024.
- Kommande val
- president- och parlamentsval 2028
Iran – Kurderna
Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna – Irak och Syrien – är kurder i färd med att bygga upp regionalt självstyre.
Iran – Utrikespolitik och försvar
Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt: en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslimska tungviktaren Saudiarabien. Iran har länge varit isolerat, särskilt av väst. Ett problem är landets kärnteknikprogram som kan leda till tillverkning av kärnvapen. Iran uppträder också alltmer aggressivt, direkt eller via allierade, mot ärkefienden Israel. Iran förser också Ryssland med vapen.
Fakta – försvar
- Armén
- 350 000 man (2022) 1
- Flygvapnet
- 37 000 man (2022)
- Flottan
- 18 000 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,59 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 17,3 procent (2022)
Iran – Ekonomisk översikt
Två omständigheter har satt sin prägel på Irans ekonomi i modern tid: Olja är landets viktigaste exportvara, det gör samhället känsligt för svängande oljepris. Och motsättningr med andra länder, främst USA, har lett till sanktioner som satt press på Iran. Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor, trots privatiseringar och andra marknadsreformer sedan slutet av 1990-talet. Omfattande priskontroller och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 4 388 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 2,5 procent (2022)
- Total BNP
- 388 544 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 12,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 40,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 46,9 procent (2022)
- Inflation
- 40,0 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 34,0 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 10 349 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- iransk rial
- Varuexport
- 73 000 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 55 446 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 12,5 miljarder US dollar (2000)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 33 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
- Största handelspartner
- Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland
- Mottaget bistånd per invånare
- 3 US dollar (2021)
Iran – Naturtillgångar, energi och miljö
Iran har mycket stora kända reserver av både gas och olja. De fossila bränslena har tung roll i energiförsörjningen och Iran har dröjt med att tillämpa internationella klimatavtal. Flera typer av allvarliga miljöproblem förekommer.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 844,65 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 10,06 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 616 561 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 7,1 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 174 642 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Iran – Jordbruk och industri
Endast drygt en tiondel av Irans landyta är uppodlad, trots att kanske en tredjedel skulle kunna användas till jordbruk. Näringsfattiga jordar och vattenbrist försvårar utvecklingen. Vid sidan av oljan domineras Irans industrisektor av petrokemiska produkter, stålverk, fordonsfabriker samt flyg och vapenindustri.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 12,5 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 28,2 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 6,6 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 40,2 procent (2022)
Iran – Utrikeshandel
Oljeprisernas kraftiga svängningar på världsmarknaden och sanktioner, framför allt amerikanska, ökar osäkerheten i Irans ekonomi eftersom råolja svarar för i genomsnitt 80 procent av Irans exportinkomster. För att minska beroendet av olja och gas försöker regeringen främja exporten av andra varor, som petrokemiska produkter, andra industrivaror och jordbruksprodukter.
Fakta – utrikeshandel
- Varuexport
- 73 000 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 55 446 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 12,5 miljarder US dollar (2000)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 33 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
- Största handelspartner
- Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland