Iran

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/iran/

Iran är en islamisk republik, i praktiken en religiös diktatur. Det finns ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den yttersta makten. Opposition tystas med fängelse, tortyr, spöstraff eller avrättning. En långvarig konflikt med omvärlden gäller landets misstänkta försök att skaffa kärnvapen. Iran är också i ständig konflikt med väst, och i regionen med rivalerna Saudiarabien och Israel, som man bland annat bekämpar via mellanhänder.

Iran – Geografi och klimat

Iran är drygt tre och en halv gånger så stort som Sverige. Landet hör till Mellanöstern men ligger också i gränslandet mellan Centralasien och Sydasien. I väster finns förutom arabvärlden även Turkiet. Iran har kust mot Kaspiska havet i norr och en lång sydkust mot Persiska viken och Omanviken, med det strategiskt viktiga Hormuzsundet emellan. Gränsen mot Irak går längst i söder i den omstridda floden Arvand Rud (Shatt al-Arab).

Yta
1 648 000 km2 (2022)
Tid
svensk + 2,5 timmar
Angränsande land/länder
Irak, Turkiet, Armenien, Azerbajdzjan, Turkmenistan, Afghanistan, Pakistan
Huvudstad med antal invånare
Teheran 9,13 miljoner (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Mashhad 3 000 000, Isfahan 2 100 000, Karaj 1 900 000, Shiraz 1 700 000, Tabriz 1 600 000, Qom 1 200 000, Ahvaz 1 200 000 (folkräkning 2016)
Högsta berg
Damavand (5671 m ö h)
Viktiga floder
Karun, Arvand Rud (Shatt-al-Arab)

Iran – Befolkning och språk

Perser utgör drygt hälften av invånarna i Iran. Näst flest är azerierna medan upp till en tiondel är kurder. Återstoden tillhör en rad mindre folkgrupper. Invånarantalet har nästan fyrfaldigats på ett halvsekel men de tidigare höga födelsetalen har minskat drastiskt sedan 1980-talet. De flesta iranier bor i norr och i väster. Ett par hundra tusen unga, ofta välutbildade iranier beräknas varje år lämna landet på jakt efter ett bättre liv i Europa eller Nordamerika.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
perser ca 50 %, azerier (azerbajdzjaner) ca 25 %, kurder ca 10 %, balucher, turkmener, araber
Antal invånare
89 172 767 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
54 (2021)
Andel invånare i städerna
77 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
13,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,2 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
0,7 procent (2023)
Förväntad livslängd
74 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
77 år (2021)
Förväntad livslängd för män
71 år (2021)
Andel kvinnor
49,5 procent (2022)
Språk
persiska är officiellt språk 1
1. kurdiska, baluchiska, luri, turkiska, arabiska är minoritetsspråk

Iran – Religion

Den överväldigande majoriteten av iranierna är muslimer. De allra flesta – särskilt inom de största folkgrupperna perser och azerier – tillhör den shiamuslimska inriktningen inom islam. Iran har världens största shiamuslimska befolkning. Andra religiösa grupper diskrimineras.

Iran – Utbildning

I stort sett alla barn i Iran går i grundskolan, som är avgiftsfri. Utbildningsväsendet kämpar med ekonomiska problem, brist på utbildade lärare och överfulla klasser. Studier i islam är obligatoriska i Irans skolor, och för inträde på universitet krävs godkända prov i islamisk teologi.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
88,7 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
99,7 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
29 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
2,9 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
18,8 procent (2022)

Iran – Sociala förhållanden

Iranierna är traditionellt starkt klassmedvetna. Revolutionen förändrade delvis sammansättningen av överklassen: de högsta bland de skriftlärda mullorna fick särskild status medan många från det tidigare ledande skiktet, liksom den välutbildade medelklassen, lämnade landet eller avrättades.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
13,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,2 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
11 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
74 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
573 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
5 procent (2024)

Iran – Kultur

Iran har historiskt haft rikt och blomstrande kulturliv. Den äldsta avbildande konst man har hittat är hela 8 000 år gammal: små obrända lerfigurer som föreställer djur och människor. Persisk litteratur är resultatet av urgamla traditioner. Landets mest uppburna författare från vår tid är poeten Ahmad Shamloo, som avled 2000. Iran har också en rik filmtradition med regissörer som Abbas Kiarostami, Jafar Panahi och Asghar Farhadi. Men filmskapare finns bland dem som förföljs av regimen.

Iran – Seder och bruk

Med sitt rika kulturarv är iranierna stolta över sin historia, inte minst det persiska imperiets storhetstid. Detta erkänns inte gärna officiellt i den islamiska republiken, men den starka religiositeten går ofta hand i hand med en påtaglig nationalism. Iranierna är också intresserade av och positiva till utlänningar, även om inte heller det gärna sägs officiellt.

Iran – Äldre historia

En rad stora riken har uppstått och fallit i det som i dag är Iran sedan runt 3000 före Kristus. Den arabiska erövringen på 600-talet efter Kristus förde islam, som då var en ny religion, till området. På 1700-talet ockuperades delar av det dåvarande Persien av turkar, och hundra år senare kom ryssar och britter. Efter första världskriget kom Pahlavi-dynastin till makten, och shahen började modernisera landet.

Iran – Modern historia

Efter beslut i parlamentet om att nationalisera oljeindustrin genomfördes en militärkupp där premiärministern avsattes 1953, och shahen blev envåldshärskare. Han satsade på modernisering men de flesta iranier förblev fattiga. En växande opposition samlade vänsteranhängare och religiösa krafter, och 1979 störtades shahen. Ayatolla Ruhollah Khomeini blev därefter ledare för en islamisk ”gudsstat” med liten plats för oliktänkande. Ett förödande krig rasade mot Irak 1980–1988. Under 2000-talet har sanktioner riktats mot Iran på grund av misstankar om att landet försöker utveckla kärnvapen.

Iran – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Iran – Demokrati och rättigheter

Kränkningar av de mänskliga rättigheterna är vanliga i Iran, och flera hundra människor avrättas varje år. Landet har ett valsystem, men kandidater stoppas om de inte passerar nålsögat som tillräckligt religiöst rättrogna. Fängelserna hyser också politiska fångar, ofta efter undermåliga rättegångar. Bloggare och journalister hotas och fängslas. Sociala medier blockeras och det är vanligt att tidningar stängs.

 

Iran – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Fakta – politik

Officiellt namn
Jomhuri-ye Eslami-ye Iran/ Islamiska republiken Iran
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
ayatolla Ali Khamenei (1989–)
Regeringschef
president Masoud Pezeshkian (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Ultrakonservativa eller konservativa politiker besätter nästan alla platser i parlamentet. Regimkritiker stoppas från att kandidera. (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
konservativa 232, reformister 21, oberoende 42 (2020)
Valdeltagande
50 procent i presidentvalets 1:a omg (40 procent i den 1:a), 41 procent i val till parlamentet (1:a omg) och 40 procent i valet till Expertförsamlingen, enligt officiella uppgifter. Alla dessa val hölls 2024.
Kommande val
president- och parlamentsval 2028

Iran – Inrikespolitik och författning

Iran är en republik med presidentstyre. Statsskicket bygger på religiösa principer och islamiska lagar, sharia, utgör grunden för lagstiftningen. Landet har ett folkvalt parlament och en folkvald president, men konservativa religiöst lärda har den verkliga makten. Ayatolla Ali Khamenei är högste ledare och statschef.

Fakta – politik

Officiellt namn
Jomhuri-ye Eslami-ye Iran/ Islamiska republiken Iran
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
ayatolla Ali Khamenei (1989–)
Regeringschef
president Masoud Pezeshkian (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Ultrakonservativa eller konservativa politiker besätter nästan alla platser i parlamentet. Regimkritiker stoppas från att kandidera. (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
konservativa 232, reformister 21, oberoende 42 (2020)
Valdeltagande
50 procent i presidentvalets 1:a omg (40 procent i den 1:a), 41 procent i val till parlamentet (1:a omg) och 40 procent i valet till Expertförsamlingen, enligt officiella uppgifter. Alla dessa val hölls 2024.
Kommande val
president- och parlamentsval 2028

Iran – Kurderna

Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna – Irak och Syrien – är bygger kurder upp regionala självstyren.

Iran – Utrikespolitik och försvar

Med sin storlek och sitt strategiska läge vid Persiska viken mellan arabvärlden, Centralasien och södra Asien är Iran en regional stormakt: en shiamuslimsk motpol mot den sunnimuslim­ska tungviktaren Saudiarabien. Iran har länge varit isolerat, särskilt av väst. Ett problem är landets kärnteknikprogram som kan leda till tillverkning av kärnvapen. Iran uppträder också alltmer aggressivt, direkt eller via allierade, mot ärkefienden Israel. Iran förser också Ryssland med vapen.

Fakta – försvar

Armén
350 000 man (2022) 1
Flygvapnet
37 000 man (2022)
Flottan
18 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
2,59 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
17,3 procent (2022)
1. inklusive 220 000 värnpliktiga

Iran – Ekonomisk översikt

Två omständigheter har satt sin prägel på Irans ekonomi i modern tid: Olja är landets viktigaste exportvara, det gör samhället känsligt för svängande oljepris. Och motsättningr med andra länder, främst USA, har lett till sanktioner som satt press på Iran. Staten är starkt närvarande i både industri och finanssektor, trots privatiseringar och andra marknadsreformer sedan slutet av 1990-talet. Omfattande priskontrol­ler och statliga subventioner bidrar till ineffektivitet. Den informella, "svarta" sektorn är relativt stor och korruptionen utbredd.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
4 388 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
2,5 procent (2022)
Total BNP
388 544 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
12,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
40,2 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
46,9 procent (2022)
Inflation
40,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
34,0 procent (2022)
Utlandsskuld
10 349 miljoner US dollar (2021)
Valuta
iransk rial
Varuexport
73 000 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
55 446 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
12,5 miljarder US dollar (2000)
Varuhandeln i andel av BNP
33 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
Största handelspartner
Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland
Mottaget bistånd per invånare
3 US dollar (2021)

Iran – Naturtillgångar, energi och miljö

Iran har mycket stora kända reserver av både gas och olja. De fossila bränslena har tung roll i energiförsörjningen och Iran har dröjt med att tillämpa internationella klimatavtal. Flera typer av allvarliga miljöproblem förekommer.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
844,65 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
10,06 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
616 561 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
7,1 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
174 642 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Iran – Jordbruk och industri

Endast drygt en tiondel av Irans landyta är uppodlad, trots att kanske en tredjedel skulle kunna användas till jordbruk. Näringsfattiga jordar och vattenbrist försvårar utvecklingen. Vid sidan av oljan domineras Irans industrisektor av petrokemiska produkter, stålverk, fordonsfabriker samt flyg och vapenindustri.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
12,5 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
28,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
6,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP
40,2 procent (2022)

Iran – Utrikeshandel

Oljeprisernas kraftiga svängningar på världsmarknaden och sanktioner, framför allt amerikanska, ökar osäkerheten i Irans ekonomi eftersom råolja svarar för i genomsnitt 80 procent av Irans exportinkomster. För att minska beroendet av olja och gas försöker regeringen främja exporten av andra varor, som petrokemiska produkter, andra industrivaror och jordbruksprodukter.

Fakta – utrikeshandel

Varuexport
73 000 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
55 446 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
12,5 miljarder US dollar (2000)
Varuhandeln i andel av BNP
33 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
olja, äkta mattor, kaviar, jordbruksprodukter
Största handelspartner
Japan, Kina, Förenade Arabemiraten, Italien, Sydkorea, Tyskland, Frankrike, Ryssland