2024

• Juni

• HD meddelar att ultraortodoxa måste göra värnplikt

  25 juni

  Högsta domstolen förklarar i ett enhälligt beslut att staten måste börja kalla in ultraortodoxa män för att göra värnplikt. Hittills har ultraortodoxa män som bedriver religiösa studier sluppit göra värnplikt genom olika undantagsregler, till skillnad från sekulära israeler som tillbringar flera år i militär tjänst. HD konstaterar nu att det inte finns något lagligt stöd för undantag för ultraortodoxa. Frågan splittrar regeringen. Det ledande regeringspartiet Likud har tagit initiativ till att kalla in ultraortodoxa män i begränsad omfattning (se 11 juni) medan de ultraortodoxa partierna i regeringen håller hårt på att befria dem som studerar religion vid särskilda seminarier (yeshivas). HD beslutar också att dessa lärosäten inte ska få bidrag om inte deras studenter gör värnplikt.

• Israel slår ut Hizbollahbefäl i Libanon

  12 juni

  Nära staden Tyr i södra Libanon rapporteras fyra befäl inom Hizbollahmilisen ha dödats i en israelisk robotattack. En av dem var chef för Hizbollahs styrkor i området som med täta mellanrum avlossar raketer mot norra Israel. I skuggan av det pågående kriget i Gazaremsan, på södra sidan om Israel, har händelser av det slaget trappats upp även vid Libanongränsen, och Israel har evakuerat tiotusentals boende.  Även på den libanesiska sidan om gränsen har samhällen utrymts.

• Omstridd värnpliktslag tas upp igen

  11 juni

  Knesset beslutar att återuppta behandlingen av Israels värnpliktslag. Frågan om huruvida ultraortodoxa judar ska tvingas till militärtjänstgöring splittrar landet och även regeringen. Ultraortodoxa män har kunnat hänvisa till religiösa studier för att inte behöva bli inkallade och ultraortodoxa partier, som driver kravet på undantag, kan med det villkora sitt stöd för regeringssamarbete. Sekulära israeler anser tvärtom att alla ska göra värnplikt och frågan har fått ny sprängkraft under pågående Gazakrig. Det aktuella lagförslaget föreskriver att de ultraortodoxas medverkan i försvarsmakten ska öka gradvis, men i begränsad omfattning. Premiärminister Netanyahu stöder lagförslaget, medan försvarsminister Yoav Gallant anser att kraven på de ultraortodoxa måste ställas högre. För att kunna träda i kraft måste lagen genomgå tre läsningar och omröstningar i parlamentet. Värnpliktslagen antogs efter en första läsning före det senaste valet och återförs nu till behandling i försvars- och utrikesutskotten, innan den återkommer till hela kammaren igen. 

• Israels krigsregering spricker

  9 juni

  Oppositionsledaren Benny Gantz meddelar att han och hans parti Nationell enighet lämnar det krigskabinett som har lett landet i åtta månader. Krigskabinettet bildades efter de terrordåd som islamiströrelsen Hamas genomförde i oktober 2023. Gantz, med en bakgrund som general och chef för försvarsmakten, har krävt att premiärminister Netanyahu lägger fram en plan för vad som ska hända efter Israels pågående krig mot Hamas i Gazaremsan. Gantz vill nu att val ska hållas och att Israel verkar för en förhandlingslösning i syfte att uppnå frigivning av de personer som ännu hålls som gisslan av Hamas. Samma dag som Gantz meddelar sitt utträde avgår chefen för försvarsmaktens Gazastyrkor med hänvisning till misslyckandet med att förhindra Hamasdåden. En dryg vecka senare, måndagen den 17 juni, upplöser Netanyahu formellt krigskabinettet. Frågor som rör kriget ska framöver avhandlas i det ordinarie säkerhetskabinettet. 

• Slovenien erkänner Palestina

  4 juni

  Slovenien erkänner Palestina som stat efter en omröstning i parlamentet som stöds av en majoritet av ledamöterna. Slovenien följer därmed efter Irland, Norge och Spanien som alla nyligen erkänt Palestina (se 28 maj). Det stora högerpartiet i opposition, SDS, röstar emot. Partiet anser, liksom Israels regering, att erkännandet sker vid fel tidpunkt och innebär att den terrorstämplade organisationen Hamas belönas.