Israel
Israel i sydöstra hörnet av Medelhavet är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning. Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina, den mark som var judarnas bibliska hemland men som också var befolkad av muslimer och kristna. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter. Israel har utkämpat flera krig med grannländerna och en ständig konfrontation pågår mellan Israel och palestinierna på Västbanken och i Gazaremsan.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Januari
-
Vapenvilan i kraft, första gisslan och fångar utväxlas
Vapenvilan mellan Israel och Hamas träder i kraft på förmiddagen, cirka tre timmar senare än vad medlarlandet Qatar tidigare meddelat. Tre kvinnliga israeliska gisslan överlämnas till Röda korset och förs från Gaza till Israel där de återförenas med anhöriga. De flygs i helikopter till Shebasjukhuset nära Tel Aviv där de ska genomgå olika undersökningar. Nationelle säkerhetsministern Ben-Gvir och hans parti Judisk styrka lämnar den israeliska regeringen och upprepar sin kritik mot avtalet med Hamas: Frigivningen av "hundratals mördare" utgör en "skamlig kapitulation", hävdar partiet. Sent samma dag släpps 90 palestinier från det israeliska Oferfängelset på Västbanken. Det rör sig om 69 kvinnor och 21 tonårspojkar, enligt Hamas. En del av de frigivna kvinnorna säger att de trakasserats in i det sista. Under dagen rullar 630 lastbilar med nödhjälp in i Gaza, uppger FN.
-
Israels regering godkänner vapenvila med Hamas
Israels regering godkänner avtalet om vapenvila med Hamas och frigivning av palestinska fångar med röstsiffrorna 24 mot 8. Ministern för nationell säkerhet Ben-Gvir och finansminister Smotrich som leder extremhögerpartier motsätter sig avtalet och hotar att lämna regeringen. Regeringssammanträdet pågår långt in på den judiska sabbaten, vilket ger en fingervisning om vilken betydelse frågan har och hur mycket som står på spel. Vanligtvis pausar den israeliska regeringen sitt arbete för sabbaten, utom i synnerligen akuta fall. Enligt avtalet ska tre gisslan friges den 19 januari och den israeliska militären börja dra sig tillbaka från befolkade områden i Gaza, och släppa in 600 lastbilar med nödhjälp om dagen. Hundratals palestinska fångar ska friges. Trots att vapenvilan står för dörren fortsätter israeliskt stridsflyg att angripa mål i Gaza. Över 100 palestinier uppges ha dödats sedan avtalet tillkännagavs den 15 januari. Redan innan vapenvilan träder i kraft rapporteras även gazabor som drivits på flykt förbereda sig att återvända till sina hemkvarter. I ett TV-sänt uttalande säger Netanyahu senare att Israel förbehåller sig rätten att återuppta stridshandlingar om Hamas inte följer avtalet. Han hänvisar till stöd från USA. -
Israels säkerhetskabinett godkänner vapenvila med Hamas
Israels säkerhetskabinett, en mindre grupp ministrar i premiärminister Netanyahus regering, ställer sig bakom avtalet om vapenvila med Hamas. Säkerhetskabinettet rekommenderar regeringen att godkänna avtalet. Åtta av säkerhetskabinettets elva medlemmar tilhör Netanyahus Likud. Regeringens godkännande krävs för att avtalet ska träda i kraft vid lunchtid den 19 januari enligt medlarnas plan. President Herzog välkomnar säkerhetskabinettets beslut. Ministern för nationell säkerhet Ben-Gvir som är kritisk till avtalet har hotat att lämna regeringen.
-
Medlare: Israel och Hamas enas om vapenvila, frigivning av gisslan
Israel och Hamas är eniga om en vapenvila och utväxling av fångar, uppger medlarna USA och Qatar. Avtalet består av tre faser och ska sätta stopp för det femton månader långa kriget i Gaza som krävt över 45 000 liv. Eldupphör ska träda i kraft den 19 januari och gälla i 42 dagar. Under denna första fas ska Hamas frige 33 israeliska gisslan däribland barn, kvinnor och äldre män samt kvinnliga soldater, uppger Qatars premiärminister. Israel ska i sin tur frige flera hundra palestinska fångar. Likaså ska hundratals lastbilar börja frakta in förnödenheter till Gaza. Under den andra fasen ska kvarvarande gisslan friges, en permanent vapenvila ingås och israeliska styrkor helt dra sig tillbaka från Gaza. Den tredje fasen omfattar bland annat att återföra döda gisslan och börja bygga upp Gaza. Hamas säger att avtalet kom till stånd genom det palestinska folkets "ståndaktighet" och rörelsens "hjältemodiga motstånd". Israeliske premiärministern Netanyahus kansli säger dock att "slutliga detaljer" kvarstår, bland annat vilka palestinier som ska friges. Netanyahu tackar USA:s avgående president Biden och tillträdande president Trump för deras stöd att få loss gisslan. Vapenvilan ska övervakas av medlarna USA, Qatar och Egypten. -
Tidigare försvarsminister Gallant lämnar knesset
Tidigare försvarsminister Yoav Gallant lämnar parlamentet, knesset. Premiärminister Netanyahu avskedade Gallant i november (se 5 november 2024) med hänvisning till en ”förtroendekris” mellan dem och oenighet i flera frågor, bland annat om att ultraortodoxa judiska män var undantagna från militärtjänstgöring. Gallant ville att de skulle kunna kallas in, men Netanyahu motsatte sig en ändring eftersom han fruktade att det kunde spräcka hans regeringskoalition som är beroende av stöd från religiösa partier. En annan tvistefråga gällde krigföringen i Gaza. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder mot både Gallant och Netanyahu (se 21 november 2024). Gallant väntas kvarstå som medlem i Netanyahus parti Likud. Han tjänstgjorde 35 år i den israeliska försvarsmakten (IDF) bland annat i flottan och som chef för försvarsmakten, tio år i knesset och två år som försvarsminister.
-