2025

• Mars

• Netanyahus regering får igenom budget, avvärjer kris

  25 mars

  Premiärminister Benjamin Netanyahus regering får igenom sin statsbudget vid en omröstning i knesset. Fristen för att få igenom budgeten var den 31 mars, annars hade nyval utlösts. Budgeten antas med 66 röster för och 52 emot. I Netanyahus koalition ingår starkt nationalistiska och ultraortodoxa partier, vilka hade krävt och fick stora summor för sina väljargrupper i utbyte mot stödet för budgeten. Finansminister Bezalel Smotrich, som leder partiet Religiösa sionister, säger att budgeten innehåller "allt för att vinna." Budgeten motsvarar drygt 166 miljarder dollar, varav 29,5 miljarder dollar avsätts till försvaret. Det är ungefär 60 procent högre än när kriget mot Hamas började 2023. Utbildning och sjukvård är andra stora poster. Taket för budgetunderskottet sätts till 4,9 procent av BNP. Det är något lägre än 2024 då underskottet bidrog till sänkta kreditbetyg, och därmed högre lånekostnader. Bland skattehöjningar som trätt i kraft för att hålla budgetunderskottet i schack är en höjning av momsen med en procentenhet till 18 procent. Momsen omfattar de flera varor och tjänster. Oppostionsledaren Yair Lapid kritiserar budgeten som ett svek mot medelklassen, de som "arbetar, betalar skatt och tjänstgör i armén."

• Regeringen avskedar Shin Bets chef, HD pausar beslutet

  21 mars

  Israels regering röstar enhälligt för att avskeda chefen för Shin Bet, landets inhemska säkerhetstjänst, meddelar premiärministerns kansli. Premiärminister Benjamin Netanyahu gjorde nyligen klart att han saknar förtroende för Ronen Bar, som en annan regering utsåg 2021 för en femårig period. Ingen tidigare Shin Bet-chef har sparkats på detta vis. Beslutet verkställs dock inte omgående då en medlem av Högsta domstolen utfärdar ett tillfälligt stopp för att hinna granska fallet sedan oppositionspartier överklagat beslutet. Relationerna mellan Bar och Netanyahu har tidvis varit ansträngda, bland annat när regeringen föreslog att Högsta domstolens inflytande ska minskas. Men kulmen uppges vara Shin Bets rapport från tidigare i mars om dess egna misslyckande att avslöja Hamas planer på terrorattacken i oktober 2023, som utlöste kriget i Gaza. Rapporten säger att ansvar också vilar på politisk nivå. Bar har även antytt att det finns politiska motiv bakom försöket att få bort honom. I februari fick Shin Bet och polisen i uppgift att utreda tjänstemän inom Netanyahus kansli för påstådda ekonomiska kopplingar till Qatar. Utredningen beordrades av riksåklagare Gali Baharav-Miara. Hon riskerar också riskerar avsked då regeringen säger sig sakna förtroende för henne.

• Ytterhögerparti återvänder till Netanyahus regering

  18 mars

  Israels tidigare säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir och hans parti Judisk styrka återvänder till den israeliska regeringen sedan strider återupptagits mot Hamas. Det uppger Ben-Gvirs parti och premiärminister Netanyhaus parti Likud i ett gemensamt uttalande. Ben-Gvirs parti lämnade regeringen i protest när vapenvilan började gälla (se 19 januari). De väntas återfå sina tidigare ministerposter. Anhöriga till kvarvarande israeliska gisslan i stödgruppen Hostages and Missing Families Forum reagerar med bestörtning över beslutet att bryta vapenvilan och säger att regeringen har valt att ge upp gisslan. Protester förekommer utanför knesset.

• Vapenvila i Gaza bryts efter två månader, hundratals döda

  18 mars

  Den två månader gamla vapenvilan i Gaza bryts när Israel under natten genomför omfattande flyganfall. Över 400 palestinier dödas enligt Hamaskontrollerade hälsodepartmentet. Premiärminister Netanyahus kansli säger att Israel ska från och med nu "agera med ökande militär styrka" mot Hamas. Beslutet att inleda anfallen skylls på att Hamas vägrat att frige kvarvarande gisslan och avvisat alla erbjudanden som USA:s sändebud Steve Witkoff och medlarna framfört. Beskedet kommer sedan senaste försöken att förlänga vapenvilans första fas, som gick ut i början av mars, misslyckats. Hamas ville att förhandlingarna skulle röra den andra fasen. Hamas varnar för att anfallen riskerar gisslans liv och utgör ett brott mot vapenvilan. Vita huset uppger att Israel informerade om sina planer i förväg. Dagen efter gick Israel åter in med marktrupper i området kring Netzarimkorridoren, som delar norra och södra delen av Gazaremsan.

• Israel stoppar hjälpsändningar till Gaza, bryter elförsörjningen

  2 mars

  Israel stoppar hjälpsändningar till Gaza sedan första fasen i en sex veckor lång vapenvila löpt ut. Beskedet kommer sedan samtal om en förlängning av vapenvilan går i stå. Medlarna Egypten och Qatar anklagar Israel för att bryta mot avtalet. USA, som också medlar, föreslår en förlängning av vapenvilans första fas till mitten av april. Det accepterar Israel, men det gör inte Hamas som vill inleda den andra fasen som kan leda till ett slut på kriget. Minst fyra människor dödas i israeliska attacker i Gaza, uppger det Hamasstyrda hälsodepartementet. Beslutet att stoppa hjälpsändningarna kritiseras av en rad länder liksom EU och FN. Av de 251 gisslan som Hamas tog i oktober 2023 finns 58 kvar i Gaza, däribland 34 som israelisk militär bekräftar är döda. Tidigare i veckan sker den sista utväxlingen enligt vapenvilans första fas då Hamas överlämnar kvarlevorna efter fyra gisslan medan Israel friger fler än 600 palestinska fångar. Israel stoppar elförsörjningen till Gaza den 9 mars. Hamas fördömer avbrottet som "utpressning". En viktig avsaltningsanläggning riskeras varnar FN. Elförsörjningen bröts även efter Hamasattacken 2023 och återställdes först i mitten av 2024.