Israel – Sociala förhållanden

Inom Israels befolkning finns stora skillnader vad gäller utbildning, familjestorlek och möjligheter till försörjning. Huvuddelen av dem som räknas som fattiga är antingen araber eller ultraortodoxa judar.

Israel är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Israel plats 26, bättre än Frankrike, Spanien och Italien (se lista här).

När Israel anslöt sig till den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD utlovade landet åtgärder för att minska klyftorna mellan judar och araber. Några år senare visade en studie utförd av centralbanken att resultatet blivit motsatsen: skillnaderna hade ökat i fråga om både arbetslöshet och lönenivåer. Judiska män tjänade i genomsnitt dubbelt så mycket som arabiska män. Bara två procent av industriområdena låg i trakter med arabisk befolkning.

Araber står liksom ultraortodoxa judar helt utanför arbetsmarknaden i större utsträckning än andra. Särskilt gäller det kvinnorna. Araber tenderar att lämna skolsystemet tidigt, och de ultraortodoxas inriktning på religiösa studier gör att många saknar kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar. Med okvalificerade arbeten, som är lättast att få, är lönen sällan tillräcklig för att öka sitt välstånd. Båda grupperna har dessutom har stora familjer. För arabernas del anser OECD att det behövs satsningar på att öka deras kunskaper i hebreiska.

Araber i Israel har ungefär tre år kortare medellivslängd än judar, det gäller för både kvinnor och män. Enligt en artikel i medicintidskriften The Lancet har gapet vuxit de senaste årtiondena. Framför allt finns skillnader i barnadödlighet som kan bero på att arabiska familjer lever under fattigare förhållanden. 2023 uppgavs i en statlig rapport att det som kallas livsmedelsosäkerhet präglar tillvaron för nästan en miljon människor, de flesta i barnfamiljer. Det betyder att man inte kan garantera att människor får de livsmedel de behöver.

1995 infördes ett nationellt sjukförsäkringssystem, som innebär att alla måste vara anslutna till någon av fyra sjukförsäkringsorganisationer. De driver egna kliniker och är inte vinstdrivande. Medborgaren kan komplettera med en privat sjukförsäkring. Före 1995 omfattades två tredjedelar av befolkningen av fackföreningsrörelsen Histadruts sjukförsäkringssystem. Även Histadrut hade egna kliniker, läkarmottagningar och vilohem. Det nya systemet täcker grundläggande sjukvård för alla medborgare och permanent bosatta i Israel utom soldater, som armén sörjer för. Tandvård för vuxna och vård i utlandet ingår inte.

Covid-19-pandemin bekämpades effektivt i Israel genom ett snabbt samarbete med vaccintillverkaren Pfizer, som i utbyte fick direkt tillgång till befolkningens hälsodata.

Lägre pensionsålder har tidigare gällt för kvinnor (62 år) än för män (67 år). I samband med statsbudgeten för 2022 beslöt man att gradvis höja kvinnors pensionsålder till 65 år.

Pappaledighet finns sedan 1998. För att få fler pappor att ta ut en del av lagstadgade 15 veckors betald föräldraledighet har kraven sänkts sedan rättigheten infördes. En engångsersättning som betalas ut efter en förlossning är avsedd för inköp av det nödvändigaste till barnet.

Privata välgörenhetsorganisationer har stor betydelse. Deras verksamhet finansieras i stor utsträckning av bidrag från den judiska diasporan, framför allt i USA.

Efter millennieskiftet har åtstramningar i bidragssystemen tvingat ut fler ultraortodoxa män på arbetsmarknaden. För att lösa sina bostadsbehov har de samtidigt, tillsammans med sina familjer, börjat etablera sig i bosättningar på Västbanken. (Det är annars inte de ultraortodoxa grupperna utan religiösa sionister som har drivit politiska krav på att utvidga Israel bortom 1967 års gränser.)

De ultraortodoxa slipper oftast ifrån militärtjänsten, och de har i regel många barn. Barnbidragen har sedan 1970-talet varit utformade så att de gynnat stora familjer. Försök som gjorts att införa lika barnbidrag för alla har stupat på motstånd från ultraortodoxa partier. Både ultraortodoxa judar och muslimer har större familjer än genomsnittet, men födslotalen har sjunkit kraftigt bland den muslimska befolkningen. 2020 var första gången som judiska kvinnor i genomsnitt födde fler barn än arabiska kvinnor (fast skillnaden var marginell, cirka tre barn per mamma i båda grupperna). Kristna och druser har i genomsnitt färre barn är judiska familjer.

Abort är tillåten i Israel sedan 1970-talet, då strafflagen ändrades. 2022 fattade knesset beslut som gör det lättare att få abort. Kvinnor som söker abort behöver inte längre infinna sig personligen inför särskilda sjukhusnämnder för att motivera sitt beslut, det räcker nu med att lämna in en anmälan digitalt. Kvinnan kan också välja om hon vill ha samtal med en socialarbetare.

Organdonationer har varit ovanliga i Israel på grund av religiöst tabu. Det har lett till anklagelser om "transplantationsturism" när sjuka har försökt hitta en donator i andra länder. På senare år har rabbiner försökt avdramatisera frågan, och med stöd av en lag från 2008 har de inhemska transplantationerna blivit fler.

Överrabbinerna vakar över giftermål och skilsmässor, omvändelser och begravningar (se även Religion). Om ett par separerar utan att båda parter samtycker till skilsmässa, kan de inte gifta om sig. Om kvinnan får barn med en annan man, kommer barnet inte heller att kunna gifta sig. De religiösa domstolarna kan utdöma sanktioner mot makar som inte vill gå med på skilsmässa, till exempel reseförbud och frysning av bankkonton, och statliga organ som polisen kan hjälpa till att genomdriva besluten. 2016 meddelade justitiedepartementet att en make som inte accepterar att den andra vill skiljas ska kunna dömas till fängelsestraff.

Högsta domstolen uppmanade 2021 staten Israel att erkänna omvändelse till judendomen som sker inom de liberala inriktningarna reformjudendom respektive konservativ judendom. Ortodoxa politiker har tagit strid för de ortodoxa rabbinernas ensamrätt att avgöra sådana frågor (se Kalendarium).

Borgerlig vigsel finns inte i israelisk lag. Däremot brukar vigslar som ingåtts utomlands godtas av myndigheterna. En följd har blivit att par reser till Cypern för att vigas. Äktenskap över religionsgränserna är ovanliga.

Månggifte (polygami) är förbjudet i lag, men förekommer fortfarande hos beduiner. Israeliska myndigheter har i allmänhet tolererat när män i beduinmiljön haft flera hustrur, men fallen har på senare år börjat leda till fängelsestraff. Polygami förekom också bland judiska familjer som invandrade från Nordafrika och Jemen på 1950- och 1960-talet. I dag väcker det uppmärksamhet om en rabbin förespråkar månggifte.

Israel har låtit tala om sig för en tillåtande inställning i hbtq-frågor. Israel var första landet i Asien med lagar som skyddar homosexuella från att diskrimineras. Sedan 1970-talet verkar en öppen gay-rörelse, mest märkbar i Tel Aviv och Netanya. Även i det militära accepteras homosexuella sedan 1993. Inrikesdepartementet mildrade 2016 invandringskraven för samkönade par, där den ena parten är israel. Men det råder motsättningar: stora grupper godtar inte att par av samma kön lever ihop. Det gäller judar och muslimer likaväl som kristna.

En annan stridsfråga gäller surrogatmödraskap: att anlita en kvinna som man inte lever tillsammans med för att bära och föda ett barn. Fram till 2018 var det tillåtet enbart för par av olika kön som inte kan få barn, därefter fick ensamstående kvinnor samma rättighet. 2020 gav Högsta domstolen klartecken även för ensamstående män och för par av samma kön att anlita surrogatmödrar. 2023 rapporterades det första fallet där två män som lever ihop fått barn genom en inhemsk surrogatmamma. Det var bara veckor efter det att Israel fått en regering dominerad av religiösa partier som är emot hbtq-rättigheter.

En lag som kriminaliserar sexköp trädde i kraft 2020. I debatten har den kallats "den nordiska modellen".

De senaste årtiondena har den organiserade brottsligheten vuxit kraftigt i omfattning. Illegal spelverksamhet har varit en viktig inkomstkälla, eftersom kasinon är förbjudna. Sedan nya lagar tillkommit mot penningtvätt och människohandel har en del brottslingar flyttat sin verksamhet till utlandet. En brottsvåg rapporterades 2023 i områden bebodda av Israels araber och arabiska partier kräver att polisen ska få större resurser till brottsbekämpning.

Om våra källor