Februari 2020
Senaste händelser
-
Februari
-
Många nej till Trumps fredsplan
Samarbetsorganisationen Islamiska konferensen avvisar Donald Trumps fredsplan och manar sina 57 medlemsländer att inte bidra till att förverkliga den. Två dagar tidigare har utrikesministrarna i Arabförbundet kritiserat planen och framhållit att den inte uppfyller minimikrav för palestiniernas del. Den palestinske presidenten Mahmud Abbas har hotat med att avsluta allt samarbete med både Israel och USA om planen genomdrivs. Från den israeliska bosättarrörelsen är reaktionerna också skarpa: bosättarledare säger att de inte under några omständigheter accepterar en palestinsk stat.
-
Protester med dödsoffer på Västbanken
En 17-årig palestinier skjuts ihjäl av israeliska soldater vid en protest i Hebron mot Donald Trumps fredsplan; dödsoffret är det första sedan Trumpplanen lades fram. Dagen efter får en 19-åring sätta livet till i Jenin när palestinier försöker hindra israeliska myndigheter från att riva ett hus där en man som är misstänkt för samarbete med en Hamas-cell är bosatt. I Jerusalem skadas 14 israeler i vad som tros vara en avsiktlig påkörning riktad mot soldater. Från Gazaremsan skickas projektiler och ballonger med sprängämne mot Israel, som svarar med flyganfall mot Hamas. Israel minskar också den fiskezon som är tillåten för Gazas fiskare från 15 till 10 sjömil. Beslutet dras tillbaka den 18 februari, men det är en åtgärd som Israel vidtar återkommande. Människorättsorganisationer ser den som kollektiv bestraffning.
-
Gränshandel med matvaror stoppas
Israel förbjuder palestinsk export av livsmedel via gränsen mot Jordanien och den enda övergång till omvärlden som brukar vara tillåten för palestinska varor. Myndigheten Cogat (en enhet inom israeliska försvarsdepartementet som övervakar civila palestinska aktiviteter) uppger att det sker som svar på att palestinierna i oktober slutade importera kalvar från Israel. Israel har också nyligen stoppat all import av palestinska livsmedel från Västbanken, vilket kan drabba två tredjedelar av den palestinska jordbruksexporten. (Dadlar, lök och potatis hör till det som produceras under vintern.) Palestinska myndigheten svarade då med att förbjuda import av israeliska matvaror, bland annat buteljerade drycker. Den 19 februari upphäver båda parter sina förbud efter internationell medling.
-
112 företag på försenad FN-lista
En rapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter listar 112 företag, merparten israeliska, som har verksamhet i bosättningar på ockuperad mark, vilket bedöms som brott mot folkrätten. Listan har sammanställts som komplement till en resolution 2016 i FN:s råd för mänskliga rättigheter. I utgångsläget synade man över 300 företag. Israel, som anser att rådet gång efter gång agerar ensidigt antiisraeliskt, reagerar med ilska. Listan stöds däremot av Human Rights Watch och av den mer omstridda organisationen BDS, som vill att Israel ska bojkottas på grundval av hur palestinierna behandlas.
-
Försvaret begär storsatsning
Försvarsmakten presenterar en femårsplan som går ut på att all Israels operativa förmåga ska stärkas: till sjöss, på land, i luften och i cyberrymden. Arsenalen av drönare ska utökas stort, bland annat. Planen, som kallas "Momentum", har godkänts av försvarsminister Naftali Bennett. Försvarsmakten anser att hoten mot Israel är så stora, inte minst från Iran, att man inte vill invänta valet den 2 mars, men det finns ännu inte budgetbeslut om planen.
-
Tunnelplaner under gamla Jerusalem
Israels transportministerium meddelar att en ny järnvägsdragning har godkänts för snabbtåget från Tel Aviv till Jerusalem: med hjälp av ett tre kilometer långt tunnelbygge ska spåret dras ända till Västra muren (Klagomuren) i den gamla stadskärnan. Platsen ligger i centrala staden, som Israel intog i krig 1967. Intill finns också muslimska och kristna helgedomar. Jordanien, vars kung har en roll som de heliga platsernas högste beskyddare, fördömer planerna.
-
Rättegång mot Netanyahu i mars
Rättegången mot den korruptionsanklagade premiärministern Benjamin Netanyahu kommer att inledas den 17 mars, meddelar myndigheter (se 27 januari 2017 och 21 november 2019). Det är två veckor efter nästa nyval. Processen kan, inklusive överklaganden, dra ut länge på tiden. I händelse av en valseger den 2 mars skulle Netanyahu sannolikt kunna fortsätta som regeringschef under tiden, eftersom israelisk lag säger att en premärminister inte måste avgå annat än om det blir en slutgiltig fällande dom.
-
Netanyahu ger löften till bosättare
Två veckor före det israeliska parlamentsvalet kommer premiärminister Netanyahu med löften om nya bostäder för israeler på ockuperad mark i Östra Jerusalem. Bosättningen Har Homa, som var mycket kontoversiell när den först fick klartecken på 1990-talet, ska byggas ut så att befolkningen kan växa från 40 000 till 50 000 invånare. Och nära palestinska Beit Safafa ska en helt ny bosättning, Givat Hamatos, anläggas. "Ett grundskott mot tvåstatslösningen", anser israeliska Fred nu, som ifrågasätter om en expeditionsministär som Netanyahus har rätt att fatta sådana beslut.
-
Löften till bosättare haglar inför valet
Fyra dagar före nyvalet den 2 mars ger en planemyndighet i Israel klartecken för ytterligare cirka 1 800 bostäder för israeler på ockuperad mark. "Vi väntar inte, vi handlar", meddelar försvarsminister Naftali Bennett. Bara två dagar tidigare har premiärminister Netanyahu aviserat 3 500 nya bostäder i ett känsligt område, längs vägen österut från Jerusalem mot Jeriko där ökat byggande bidrar till att klyva den palestinska Västbanken. Båda beskeden ska ses som vallöften till 600 000 bosättare från Netanyahus Likud och Bennetts allians Yamina.
Vill du läsa mer?
För att få tillgång till all information måste du ha ett abonnemang.
Vad får jag?
Se exempel på vad Landguiden omfattar här.