Tidigare försvarsminister Gallant lämnar knesset

1 januari

Tidigare försvarsminister Yoav Gallant lämnar parlamentet, knesset. Premiärminister Netanyahu avskedade Gallant i november (se 5 november 2024) med hänvisning till  en ”förtroendekris” mellan dem och oenighet i flera frågor, bland annat om  att ultraortodoxa judiska män var undantagna från militärtjänstgöring. Gallant ville att de skulle kunna kallas in, men Netanyahu motsatte sig en ändring eftersom han fruktade att  det kunde spräcka hans regeringskoalition som är beroende av stöd från religiösa partier. En annan tvistefråga gällde krigföringen i Gaza. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat en arresteringsorder mot både Gallant och Netanyahu (se 21 november 2024). Gallant väntas kvarstå som medlem i Netanyahus parti Likud. Han tjänstgjorde 35 år i den israeliska försvarsmakten (IDF) bland annat i flottan och som chef för försvarsmakten,  tio år i knesset och två år som försvarsminister.

Medlare: Israel och Hamas enas om vapenvila, frigivning av gisslan

15 januari

Israels säkerhetskabinett godkänner vapenvila med Hamas

17 januari

Israels säkerhetskabinett, en mindre grupp ministrar i premiärminister Netanyahus regering, ställer sig bakom avtalet om vapenvila med Hamas. Säkerhetskabinettet rekommenderar regeringen att godkänna avtalet. Åtta av säkerhetskabinettets elva medlemmar tilhör Netanyahus Likud. Regeringens godkännande krävs för att avtalet ska träda i kraft vid lunchtid den 19 januari enligt medlarnas plan. President Herzog välkomnar säkerhetskabinettets beslut. Ministern för nationell säkerhet Ben-Gvir som är kritisk till avtalet har hotat att lämna regeringen.

Israels regering godkänner vapenvila med Hamas

18 januari

Vapenvilan i kraft, första gisslan och fångar utväxlas

19 januari

Vapenvilan mellan Israel och Hamas träder i kraft på förmiddagen, cirka tre timmar senare än vad medlarlandet Qatar tidigare meddelat. Tre kvinnliga israeliska gisslan överlämnas till Röda korset och förs från Gaza till Israel där de återförenas med anhöriga. De flygs i helikopter till Shebasjukhuset nära Tel Aviv där de ska genomgå olika undersökningar. Nationelle säkerhetsministern Ben-Gvir och hans parti Judisk styrka lämnar den israeliska regeringen och upprepar sin kritik mot avtalet med Hamas: Frigivningen av "hundratals mördare" utgör en "skamlig kapitulation", hävdar partiet. Sent samma dag släpps 90 palestinier från det israeliska Oferfängelset på Västbanken. Det rör sig om 69 kvinnor och 21 tonårspojkar, enligt Hamas. En del av de frigivna kvinnorna säger att de trakasserats in i det sista. Under dagen rullar 630 lastbilar med nödhjälp in i Gaza, uppger FN.

Arméchefen avgår

21 januari

Israels arméchef Herzi Halevi lämnar sin post den 6 mars. Det skriver han i ett brev till premiärminister Netanyahu och försvarsminister Katz. Halevi hänvisar till att den israeliska militären under hans befäl "misslyckades" med att skydda civilbefolkningen den 7 oktober 2023 då terrorstämplade Hamas angrep Israel. Drygt 1 200 israeler dödades och drygt 250 togs som gisslan. Halevi är den högst uppsatte militären att avgå som följd av säkerhetsbristerna. Kort efteråt lämnar även befälhavaren för sydkommandot in sitt avsked. Finansminister Smotrich, som tillhör ytterhögern i regeringen och är kritisk till rådande avtal om vapenvila med Hamas, säger att den högsta försvarsledningen snart byts ut som del av föreberedelserna att återuppta kriget i Gaza.

Stor arméinsats i Jenin

23 januari

En omfattande israelisk militär insats i Jenin har krävt minst 10 palestiniers liv och skadat uppemot 40, uppger det palestinska  sjukvårdsdepartementet. Enligt palestiniska medier har israeliska soldater gått in i både staden och flyktinglägret, understödda av helikoptrar och drönare. Israeliska armén uppger att även gränspolisen och säkerhetstjänsten deltar. Premiärminister Netanyhau säger att insatsen är "betydande" och avser att "besegra terrorismen" i Jenin, som betraktas som ett fäste för flera militanta palestinska grupper. Sedan kriget i Gaza inleddes i oktober 2023 har minst  860 palestinier dödats och över 6 700 skadats i attacker utförda av israeliska armén och israeliska bosättare enligt palestinska myndigheter. Det är den tredje större israeliska insatsen i Jenin på knappt två år.

Ny utväxling av israelisk gisslan och palestinska fångar

25 januari

Israel och Hamas utväxlar en ny omgång gisslan och fångar i enlighet med ett avtal om vapenvila. Fyra kvinnliga israeliska soldater som hållits gisslan överlämnas till Röda korset och förs från Gaza till Israel där de återförenas med anhöriga. Israel friger i sin tur 200 palestinier, varav cirka 120 avtjänade livstidsdomar.  Ungefär  120 frigivna fångar förs till Ramallah på ockuperade Västbanken medan cirka 70 körs till Egypten varifrån de sedan ska bosätta sig i bland annat Algeriet, Qatar, Tunisien och Turkiet, uppger palestinska myndigheter.

Israel förlänger tidsfrist för uttåg från södra Libanon

27 januari

Libanon går med på att förlänga tidsfristen för Israel att dra tillbaka sina trupper från södra Libanon till den 18 februari. Den ursprungliga tidsfristen gick ut den 26 januari. Samma dag dödades minst 22 människor sedan israelisk militär öppnat eld mot återvändande bybor, uppger Libanons hälsodepartement. Israel hävdar att Libanons armé inte uppfyllt sitt åtagande att placera ut soldater i södra Libanon, medan Beirut anser att Israel förhalar processen. Tillbakadragandet är del av ett avtal som ingicks i slutet av november, och som avslutade Israels krig med Iranstödda Hizbollah. Hizbollahs milis ska under samma period retirera från konfliktområdet. Enligt avtalet ska Libanons regeringsarmé placera ut 5 000 soldater i södra Libanon.

Israels förbud mot FN-organisation i kraft

30 januari

Israels förbud mot FN-organisationen Unrwa att verka på israelisk mark träder i kraft. Likaså förbjuds israeliska tjänstemän att ha kontakter med Unrwa, som ansvarar för vård och utbildning för palestinska flyktingar runtom i Mellanöstern. Parlamentet, knesset, beslutade nyligen om förbudet (se 28 oktober 2024). Förbudet väntas göra det mycket besvärligt för Unrwa att få fram hjälp till palestinier i Gaza, på Västbanken och i Östra Jerusalem. Israel hävdar att anställda hos Unrwa gått Hamas ärenden. En rad länder däribland Sverige liksom FN-chefen António Guterres är kritiska till Israels beslut medan Unrwas chef Philippe Lazzarini säger att det är ett "angrepp".