Kambodja
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kambodja/
I Kambodja i Sydöstasien präglas landskapet av lågland med risodlingar kring Mekongfloden och en stor insjö. I landet blomstrade en högkultur för tusen år sedan då khmerfolket byggde templet Angkor Vat. Samtidshistorien präglas av de kommunistiska Röda khmererna som på tre år drev cirka 1,7 miljoner människor i döden under ett bisarrt samhällsexperiment. Kambodja är numera formellt en demokrati, men utmärks av en auktoritär regering, korruption och fattigdom.
Kambodja – Geografi och klimat
Kambodja är knappt hälften så stort som Sverige och täcker sydvästra delen av den indokinesiska halvön. Landet gränsar mot Thailand, Laos och Vietnam och har kust mot Siamviken. Större delen av Kambodja består av ett centralt beläget lågland kring den stora sjön Tonlé Sap och Mekongfloden som flyter från norr till söder. Kambodja ligger precis norr om ekvatorn och klimatet är tropiskt.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 181 035 km2 (2022)
- Tid
- svensk +6 timmar
- Angränsande land/länder
- Vietnam, Laos, Thailand
- Huvudstad med antal invånare
- Phnom Penh 2 144 000 med förstäder (FN-uppskattning 2021)
- Övriga större städer
-
Sihanoukville 157 000, Battambang
150 000, Siem Reap 139 000(uppskattning 2014) - Högsta berg
-
Phnom Aural
(i Kardemummabergen, 1 813 m ö h) - Viktiga floder
- Mekong
- Största sjö
- Tonlé Sap
- Medelnederbörd/år
- Phnom Penh 1 308 mm
- Medeltemperatur/dygn
-
Phnom Penh
27 °C
Kambodja – Befolkning och språk
Ungefär nio av tio kambodjaner tillhör majoritetsfolket khmer. I landet finns tre större minoritetsgrupper: vietnameser, kineser och den muslimska folkgruppen cham. Därutöver hyser landet en mängd små folkgrupper som främst lever i bergen i nordöstra Kambodja. De kallas med ett samlingsnamn khmer loeu (höglandskhmerer).
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- khmerer ca 90 procent, små grupper av vietnameser, kineser, cham med flera
- Antal invånare
- 16 944 826 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 94 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 25 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 19,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,8 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,3 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,0 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 72 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,5 procent (2022)
- Språk
- khmer är officiellt språk, största minoritetsspråk är vietnamesiska, kinesiska och cham
Kambodja – Religion
Nästan alla kambodjaner som tillhör majoritetsfolket khmer (cirka nio av tio invånare) bekänner sig till theravadabuddismen, som är statsreligion. Små grupper av mahayanabuddister, kristna, muslimer och anhängare av naturreligioner finns i landet.
Kambodja – Utbildning
Ett allvarligt problem i Kambodja är invånarnas brist på utbildning. Skolsystemet krossades så gott som fullständigt av Röda khmererna på 1970-talet. En hel generation växte upp utan att lära sig läsa och skriva. Analfabetismen minskar numera stadigt och nästan alla barn börjar i skolan, även om det fortfarande är många som inte fullföljer studierna.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 83,9 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 90,3 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 42 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,0 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 15,7 procent (2021)
Kambodja – Sociala förhållanden
I Kambodja finns fortfarande många fattiga människor, men landet har gjort stora framsteg i kampen mot fattigdomen med tanke på hur ödelagt samhället var efter ett par decennier av krig, terror och konflikt. Klara förbättringar har gjorts i fråga om mödravård, spädbarnsvård och undervisning.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 19,0 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,8 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 21 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,3 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 70 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 116 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 7,5 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 14 procent (2023)
Kambodja – Kultur
Khmerernas kultur har sitt ursprung i Angkorriket (800- till 1400-talet). Under den perioden byggdes många storslagna tempel, till exempel Angkor Vat, som är världens största helgedom. Buddismen påverkar också kulturen och de flesta traditionella högtider är förknippade med den.
Kambodja – Seder och bruk
Khmerernas kultur och identitet är nära kopplade till buddismen, som präglar det dagliga livet. Kollektivet anses gå före individen och det är viktigt att inte förlora ansiktet. Gör man det drar man lätt skam över gruppen, till exempel familjen, inte bara sig själv.
Kambodja – Äldre historia
På 800-talet växte Angkorriket fram i det område som i dag utgör Kambodja. Angkor förföll under 1200-talet och var på väg att slukas av grannländerna Thailand och Vietnam när Frankrike inträdde som kolonialmakt. Under andra världskriget ockuperades Kambodja av Japan, men efter kriget kom fransmännen tillbaka. 1953 blev Kambodja en självständig stat.
Kambodja – Modern historia
Efter självständigheten från Frankrike 1953 kom Norodom Sihanouk att dominera politiken. Han avsattes i en USA-stödd kupp 1970. De kommunistiska Röda khmererna som tog makten 1975 ville omvandla samhället till en jordbruksbaserad idealstat. I stället inleddes ett tyranni som krävde runt 1,7 miljoner kambodjaners liv. Röda khmererna drevs bort när Vietnam invaderade landet 1979 men fortsatte som stridande gerilla. Efter tio år lämnade vietnameserna Kambodja och 1993 infördes demokrati.
Kambodja – Demokrati och rättigheter
Kambodja är formellt en demokrati, men utmärks av en auktoritär regering och omfattande korruption. Regelbundna val hålls men de demokratiska bristerna är stora och landet domineras helt av regeringspartiet CPP. Rättssystemet är politiskt styrt.
Kambodja – Inrikespolitik och författning
Kambodja är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Regelbundna val hålls men de demokratiska bristerna är stora. Landet domineras helt av regeringspartiet CPP som är arvtagare till det gamla kommunistpartiet. Hun Sen var premiärminister från 1985 till 2023 då han överlämnade makten till sin son Hun Manet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Preah Reacheanachakr Kampuchea/ Konungariket Kambodja
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- kung Norodom Sihamoni (2004–)
- Regeringschef
- premiärminister Hun Manet (2023–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Kambodjanska folkpartiet (CPP) 120, Funcinpec 5 (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Kambodjanska folkpartiet (CPP) 125 (2018)
- Valdeltagande
- 85 procent i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- parlamentsval 2028
Kambodja – Utrikespolitik och försvar
Kambodja ligger klämt mellan två politiska och kulturella stormakter i regionen – Thailand och Vietnam – och har genom historien fått kämpa för att bevara sin identitet och sitt självstyre. Förhållandet till grannländerna har alltid varit spänt. Kambodja har i modern tid också fallit offer för globala stormakters krigföring. Under senare år har banden till Kina stärkts i takt med att relationerna till västvärlden har försämrats.
Fakta – försvar
- Armén
- 75 000 man (2022)
- Flygvapnet
- 1 500 man (2022)
- Flottan
- 2 800 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,10 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 7,7 procent (2022)
Kambodja – Ekonomisk översikt
Kambodja har i alla tider varit ett utpräglat jordbruksland. En majoritet av invånarna är fortfarande beroende av främst risodling för sitt uppehälle. Men sedan demokratiseringen 1993 har industrin, främst textilproduktionen, och turismen vuxit kraftigt i betydelse och står numera för en större del av ekonomin än vad jordbruket gör. Klädexporten genererar ensam runt 60 procent av exportintäkterna.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 1 787 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 5,0 procent (2022)
- Total BNP
- 29 957 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 21,9 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 37,7 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 33,7 procent (2022)
- Inflation
- 5,2 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 36,5 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 20 020 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- riel, amerikanska dollar används också ofta
- Varuexport
- 22 472 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 29 795 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -12,3 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 174 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- kläder och andra textilvaror, skor (2019)
- Största handelspartner
- Kina, USA, Thailand, Vietnam, Japan (2019)
- Mottaget bistånd per invånare
- 82 US dollar (2021)
Kambodja – Naturtillgångar, energi och miljö
Timmer är Kambodjas viktigaste naturtillgång, men skogsnäringen har allvarliga problem. Merparten av elektriciteten alstras i koleldade kraftverk eller i vattenkraftverk. Miljön kring den viktiga insjön Tonlé Sap har påverkats negativt av klimatförändringarna och de många dammbyggena.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 83 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 77 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 42,36 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 2,53 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 18 653 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,1 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 17 836 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Kambodja – Jordbruk och industri
Kambodja är traditionellt ett utpräglat jordbruksland med risodling och fiske i centrum. Industrin domineras av klädtillverkning som vuxit explosionsartat sedan mitten av 1990-talet. Antalet anställda har ökat från ett par tusen till över 800 000 på 25 år. Kambodja är numera en av världens största textilexportörer.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 21,9 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 31,5 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 45,7 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 37,7 procent (2022)