Fördjupning: Coronapandemin i Kina

I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus i staden Wuhan i provinsen Hubei. Viruset bedömdes komma från en skaldjurs- och köttmarknad och flera av de smittade fick allvarliga luftvägssymtom och lungproblem. Det dröjde dock till i januari 2020 innan omvärlden informerades om smittan som då hunnit sprida sig även till Europa och USA via resenärer. Spridningen av covid-19, som sjukdomen som det nya coronaviruset orsakade döptes till, sammanföll med firandet av det kinesiska nyåret, då kineser brukar resa för att träffa släkt och familj i hela landet. Myndigheterna agerade genom att ställa in tåg, bussar och flyg och en tid därefter infördes hårda karantänsregler och hård övervakning i Hubei och på andra håll i landet. Wuhan stängdes snabbt ned och samma metoder användes senare för att tackla smittspridningen i andra städer. Det ledde till att Kina lyckades bättre än många andra länder med att kontrollera smittspridningen, som klassades som en pandemi av Världshälsoorganisationen (WHO). 

Den dåliga behandlingen av läkare som i ett tidigt skede försökte varna för det dödliga viruset möttes av upprörda reaktioner i bland annat sociala medier. En av dessa läkare var Li Wenliang som förhördes och straffades av polis efter att han i en gruppchatt varnat för sjukdomen. Han blev själv sjuk i covid-19 efter att ha smittats av en patient och dog i början av 2020. En statlig utredning fastlade att polismyndigheten i Wuhan ”agerat otillbörligt”, vilket ledde till en offentlig ursäkt. Högt uppsatta tjänstemän i Hubei men även i andra delar av Kina fick sparken för att de hade misskött sina ansvarsområden och missat att agera i tid. För den kinesiska regeringen och kommunistpartiet var det samtidigt viktigt att förhindra kritik, både i och utanför landet, mot den kinesiska hanteringen av pandemin. Myndigheterna lade snart locket på för kritik i medier och statuerade exempel genom att straffa bloggare i Wuhan som skrev om pandemin. 

Sommaren 2020 blev två vaccin mot covid-19 som tillverkats av kinesiska läkemedelsföretag godkända i landet trots att testningen av dem ännu inte var slutförd. Massvaccinationer av befolkningen inleddes därefter. Kina delade även med sig av vaccin till övriga världen, precis som man tidigare skänkt munskydd och provtagningsinstrument till bland annat europeiska länder. 

Kina gav i februari 2021 en grupp från WHO tillstånd att besöka landet för att utreda hur det nya coronaviruset hade uppstått. Gruppen bedömde i sin rapport att viruset troligen hade kommit från fladdermöss men att det krävdes fler utredningar. Samtidigt har WHO dock inte helt uteslutit en teori om att viruset spridits genom att ett misstag begåtts i ett biologiskt laboratorium i staden Wuhan som bland annat undersöker olika typer av coronavirus och utför experiment på fladdermöss. Kina har dock bestämt avvisat detta och varit emot ytterligare undersökningar. I början av 2023 började laboratorieteorin åter att dryftas sedan nya bevis sades ha framkommit i USA. 

Under 2022 inleddes en ny våg av coronapandemin. Vågen orsakades av den smittsamma virusvarianten omikron och antalet sjukdomsfall ökade lavinartat till de högsta nivåerna sedan pandemin startade. President Xi betonade vikten av att hålla fast vid den framgångsrika nolltoleransen för att bekämpa viruset – en strategi som lett till få dödsfall jämfört med många andra länder och som av makthavarna lyftes fram som ett föredöme både inför omvärlden och de egna invånarna. Men när megastäder som Shenzen och Shanghai fick stänga ner och miljontals människor sattes i karantän steg oron för de ekonomiska konsekvenserna. Den snabba spridningen berodde enligt medicinska bedömare på att över hälften av befolkningen över 70 år endast hade vaccinerats en gång i kombination med att de inhemska vaccin som användes inte gav så högt skydd. För första gången på två år rapporterades nya dödsfall i covid-19.  

Protester mot coronapolitiken

Den fortsatta smittspridningen och nya nedstängningar ledde till stora umbäranden för invånarna. Många hade inte fått tillräckligt med mat och andra förnödenheter för att klara flera veckor i karantän och konsekvenserna för företag och handel var stora. Enstaka folkliga protester förekom i bland annat Shanghai och i Lhasa i Tibet. Trots det folkliga missnöjet och trots att stora delar av omvärlden hade öppnat sina samhällen och istället för nedstängningar valt att  satsa på vård och vaccinationer, höll kommunistpartiet och Xi Jinping fast vid den prestigeladdade nolltoleranspolitiken, och stödet för denna bekräftades vid den 20:e partikongressen i oktober. 

Men bara någon månad senare utbröt folkliga protester på flera håll i landet mot nollpolicyn. De utlöstes av en lägenhetsbrand i den autonoma regionen Xinjiangs huvudstad Ürümqi som krävde tio dödsoffer. I inlägg i kinesiska sociala mediekanaler hävdades att de som bodde i lägenheten hade varit inlåsta och att räddningstjänsten inte kunnat ta sig fram på grund av coronarestriktionerna. Större demonstrationer hölls i Peking och Shanghai och i flera andra stora städer och även på universitetsområden till stöd för offren och i protest mot coronapolitiken. Samtidigt rapporterades det om slagord från demonstranter i Shanghai mot Xi och kommunistpartiet. Protesterna kvästes av polisen och en del demonstranter uppges ha gripits.  

Regeringen beskyllde “grupper med baktankar” för att ha kopplat lägenhetsbranden till coronapolitiken och därmed satt igång spiralen av protester. Kort därefter meddelade nationella hälsomyndigheten att masstestning inte längre göras och att covidsjuka skulle kunna vistas hemma i stället för i centralkarantän. Nedstängningar av samhället skulle inte heller förekomma i samma omfattning som förut. Samtidigt lovade hälsovårdsmyndigheter att snabba på vaccineringen av de äldre i befolkningen mot covid-19.   

Från kommunistpartiets sida framhölls att de hårda restriktioner som varit en del av nolltoleranspolitiken nu kunde lättas eftersom omikronvarianten av coronaviruset inte längre hade lika allvarliga följder samt att fokus hädanefter skulle vara på vaccinering och mediciner. Senare meddelades även att kravet på att  inresande i landet skulle testas och vistas i karantän skulle slopas från början av 2023.   

Det dröjde inte länge innan det kom rapporter om en explosionsartad spridning av coronaviruset i Kina och överfulla sjukhus och bårhus. Den officiella statistiken visade trots detta på ett lågt antal dödsfall, något som kritiserades av WHO som menade att kriterierna för vad som skulle räknas som covid-19-relaterade dödsfall var för snäva. 

I februari 2023, några veckor innan Nationella folkkongressen skulle hålla sitt årliga möte, tillkännagav den högsta partiledningen att covid-19 besegrats. Enligt myndigheterna hade omkring 80 000 människor dött i sjukdomen sedan restriktionerna hävdes i slutet av 2022. Men vissa bedömare i omvärlden hävdade att många dödsfall inte hade registrerats och att läkare undvikit att beskriva dödsorsaken som coronarelaterad.