Kalendarium

Informationen i detta kalendarium är i första hand hämtad från nyhetstjänster/nyhetsbyråer som  BBC,  AFP,  Reuters, Xinhua samt kinesiska dagstidningar.

Sortera på senaste året först | äldsta först

  • 2024

    • December

    • Kina håller stor militärövning nära Taiwan

      Taiwan uppger att ett 50-tal kinesiska stridsflygplan och ett 20-tal fartyg, däribland 11 krigsfartyg, upptäckts i taiwanesiskt luftrum och vatten under det senaste dygnet. Därtill genomför Peking stora övningar till havs med cirka 60 krigsfartyg och 30 kustbevakningsfartyg i närheten av Taiwan, japanska Okinawa och Filippinerna.  Kinas militär har inte gett någon förhandsinformation om den ökade militära aktiviteten. En del bedömare tror att övningarna är ett svar på att den taiwanesiske presidenten Lai Ching-te nyligen, i samband med en officiell resa till några Stillahavsöar, träffade talmannen i USA:s underhus, Mike Johnson, i amerikanska Guam. Inför Lais turné i Stilla havet godkände USA en vapenförsäljning till Taiwan bestående av reservdelar till F-16-plan, radarsystem samt kommunikationsutrustning för över 300 miljoner dollar.

    • November

    • Litauen utvisar tre kinesiska diplomater

      Tre diplomater vid Kinas ambassad i Litauen utvisas. Enligt ett uttalande från litauiska utrikesdepartementet beror utvisningen på att de ”förklarats icke önskvärda” på grund av agerande som strider ”mot Wienkonventionen och Republiken Litauens lagstiftning”. Det är oklart om utvisningen har koppling till det misstänkta sabotaget av datakablar i Östersjön nyligen, då en ledning mellan Gotland och Litauen skadades i samband med att ett kinesiskflaggat fartyg befann sig i området (se Litauen: Kalendarium). Kina fördömer Litauens agerande och varnar för ”motåtgärder”.

    • Toppmilitär utreds för korruption

      En medlem av centrala militärkommissionen har stängts av på grund av misstankar om ”allvarliga disciplinära överträdelser”, något som brukar vara liktydigt med att Kommunistpartiet inlett en utredning om misstänkt korruption. Miao Hua, som är amiral, uppges stå president Xi Jinping nära och har varit en länk mellan militären och partiet. Flera militärtoppar, däribland två försvarsministrar, har fallit offer för den korruptionsbekämpning inom landets armé som bedrivits under det senaste året.

    • EU tar Kinas tullar på konjak till WTO

      EU vänder sig till WTO med ett formellt ifrågasättande av Kinas tullar på europeisk konjak. De kinesiska tullarna infördes i oktober på importerad konjak från EU. Från kinesisk sida var det ett svar på EU:s importtullar på kinesiska elbilar (se Kalendarium: 4 oktober). Kina har för övrigt lämnat in ett eget klagomål till WTO angående dessa. Enligt EU-kommissionen är konjakstullarna inte förenliga med WTO:s regler. Kina hävdar dock att åtgärderna är ”legitima” och överensstämmer med WTO-regelverket. Det kinesiska handelsdepartementet har publicerat en lista med de extra avgifter som varje konjakstillverkare kan få betala: från cirka 30 procent för Martell till 39 procent för Jas Hennessy och 38 procent för Remy Martin.

    • Ett 40-tal demokratiaktivister döms till fängelse i Hongkong

      En domstol i Hongkong dömer 45 demokratiaktivister till fängelse för samhällsomstörtande verksamhet. Många av dem har suttit i förvar sedan de greps 2021 och flera av dem hade en viktig roll under demokratiprotesterna 2019. De dömda anklagas för att ha brutit mot den nationella säkerhetslagen när de organiserade inofficiella primärval inför lokalval i Hongkong. En tidigare juridikprofessor Benny Tai döms till tio års fängelse och den välkände demokratiaktivisten Joshua Wong får över fyra år. USA kritiserar domarna och kallar dem orättvisa medan EU menar att de är ännu ett hårt slag mot medborgerliga fri- och rättigheter i Hongkong.

    • Xi i möte med USA:s president

      President Xi Jinping träffar sin amerikanske motpart Joe Biden. Xi lovar att samarbeta med USA:s tillträdande president Donald Trump och hans administration. Men Xi tar också tillfället i akt att varna för ett ”nytt kallt krig” som USA enligt honom inte kan vinna. Mötet sker i samband med ett Apec-toppmöte i Perus huvudstad Lima. Både Xi och Biden fortsätter sedan till Rio de Janeiro i Braslien för att delta i ett G20-toppmöte. De båda har träffats två gånger tidigare sedan Biden blev president i USA, vid G20-mötet i Indonesien 2022 och vid ett eget toppmöte i Kalifornien 2023.

    • Oktober

    • Stora militärövningar hålls kring Taiwan

      Kina genomför stora militärövningar runt Taiwan som ska simulera en verklig invasion. Såväl armén, som flottan, flygvapnet och raketstyrkor deltar i övningarna som pågår under hela dagen. Rekordmånga krigsflygplan, omkring 125, och 34 militärfartyg är på plats. Militärövningarna beskrivs som ett sätt att straffa Taiwan efter den taiwanesiske presidenten Lai Ching-Tes tal i samband med nationaldagsfirandet den 10 oktober.  Hans uttalanden om Taiwans ”suveränitet” och att ”Kina inte hade rätt att representera Taiwan” föll inte i god jord i Peking.

    • EU ska införa tullar på kinesiska elbilar

      EU-länderna säger ja till att införa tullar som ska gälla i fem år på import av elbilar från Kina. Enligt EU-kommissionen innebär den kinesiska statens subventioner till landets elbilstillverkare orättvisa fördelar. Importtullarna kommer att vara upp till 35 procent, utöver redan existerande tullar på 10 procent. Tio länder stödde förslaget, fem röstade emot och tolv lade ned sin röst. Tyskland var ett av de länder som motsatte sig förslaget av rädsla för att det skulle leda till ett tullkrig, medan Frankrike och andra länder hävdade att det behövdes för att skydda europeiska företag. Sverige lade ned sin röst på grund av de negativa konsekvenser tullarna kan få för Volvo Cars, som har elbilstillverkning i Kina. Från Kinas sida är kritiken skarp och tullarna framhålls utgöra ett hot mot frihandeln. Sedan i somras har EU haft provisoriska tullar på kinesiska elbilar (se Juli 2024).

    • September

    • Kina provskjuter långdistansrobot i Stilla havet

      Kina avfyrar en interkontinental ballistisk robot i Stilla havet. Det är första gången som detta sker på flera decennier. Det meddelas också officiellt från försvardepartementet att ett testet har genomförts med en ”replika som stridspets”. Provskjutningen väcker upprörda reaktioner bland länder i regionen. Den japanska regeringen upprörs över att den inte fått någon förvarning om testet, medan Australiens regering meddelar att ”den ser med oro på alla handlingar som destabiliserar och ökar risken för felbedömningar i regionen”. Även Nya Zeeland protesterar mot robottestet. USA och även Frankrike uppger att de informerats om testet i förväg.

    • Kina och Ryssland håller militärövning till havs

      Ryssland och Kina inleder en gemensam militärövning i Japanska havet. Kina deltar med fyra krigsfartyg i övningen. Den ingår i en större rysk flottövning, som enligt den ryske president Vladimir Putin är den största övningen på tre årtionden. Den pågår till den 16 september och omfattar över 400 krigsfartyg samt ett antal ubåtar.

    • Augusti

    • Japan kritiserar Kina för kränkning av luftrum

      Japans regering meddelar att landets luftrum kränkts av ett kinesiskt spaningsflygplan. Intrånget skedde nära de obebodda Danjoöarna utanför prefekturen Nagasaki i Östkinesiska havet. Japanska regeringen beskriver intrånget som ”inte bara en allvarlig kränkning av vår suveränitet utan också ett hot mot vår säkerhet”. Det kinesiska utrikesdepartementet uppger att Kina "inte har för avsikt att göra intrång i något lands territoriella luftrum".

    • Kollision mellan kinesiska och filippinska fartyg

      Kina anklagar ett filippinskt fartyg för att ”med flit ha krockat” med ett kinesiskt fartyg  nära ett rev (Sabina) i de av länderna omtvistade Spratlyöarna i Sydkinesiska havet. Filippinernas version är en annan: två av dess kustbevakningsbåtar har trakasserats av kinesiska fartyg, som utfört aggressiva manövrer vilka ledde till en kollision med de filippinska båtarna.  Enligt Kinas kustbevakning inkräktade de filippinska fartygen på kinesiskt vatten. Under det senaste året har flera konfrontationer mellan Kina och Filippinerna ägt rum i havsområdet.

    • Juli

    • EU inför tullar på elbilar från Kina

      EU-länderna inför tillfälliga tullar på elfordon från Kina på mellan 17 och 38 procent. Beslutet fattas efter att EU-kommissionen har kommit fram till att kinesiska elbilstillverkare gynnas av statliga subventioner i Kina vilket ger dem fördelar jämfört med bilföretag i EU. Tullarna är provisoriska och kommer att gälla i några månader innan ett slutgiltigt beslut ska fattas i en omröstning bland medlemsländerna. 

    • Maj

    • Demokratiaktivister döms för brott mot Hongkongs säkerhetslag

      En domstol i Hongkong dömer 14 demokratiaktivister för brott mot den nationella säkerhetslagen. De riskerar nu livstid i fängelse. Totalt åtalades 47 personer år 2021 för brott mot säkerhetslagen som hade införts av Peking året innan då Hongkong skakades av våldsamma demokratiprotester. Flera av de dömda har haft ledande positioner inom proteströrelserna och många av de åtalade har suttit fängslade sedan 2021.

    • Toppmöte mellan Kina, Sydkorea och Japan

      Kinas premiärminister Li Qiang, Sydkoreas president Yoon Suk-Yeol och Japans premiärminister Fumio Kishida håller ett gemensamt möte för första gången på nära fem år. Sydkoreas president har bjudit in till toppmötet mellan de tre länderna, vars samarbete på senare år haltat av olika skäl. Det handlar om spänningar som har sin grund i historiska oförrätter och Japans aggressiva handlingar i det förflutna. Men även om dagens ökande motsättningar mellan Kina och USA, som ju är en nära bundsförvant till både Japan och Sydkorea.  Det är därför inte förvånande att de framsteg som nås mellan de tre länderna sker på det ekonomiska området. Ledarna enas vid mötet i Seoul om att blåsa nytt liv i förhandlingar om ett frihandelsavtal och de kommer också överens om att ses årligen.

    • Stor militärövning hålls kring Taiwan

      Kinas militär inleder en omfattande militärövning runt Taiwan kort efter det att Lai Ching-te tillträtt som ny taiwanesisk president. Insatsen är ett sätt för kinesisk militär att öva på sin förmåga att inta Taiwan. Enligt Peking är övningarna ett svar på Taipeis "separatistiska handlingar". Kina har stämplat Lai som en "farlig separatist". Militärövningarna, som kallas Joint Sword, inkluderar armén, flottan, flygvapnet  och kommer att pågå i två dagar. Detta är första gången som Kina simulerar en fullskalig attack enligt taiwanesiska militära experter. Retoriken är hotfullare än vid tidigare stora militärövningar som hållits i området.

    • USA höjer tullar på viktig teknik från Kina

      USA belägger varor från Kina med nya tullar till ett värde av 18 miljarder dollar. Höjningarna gäller strategiskt viktiga produkter: tullarna på elfordon fyrfaldigas till över 100 procent medan tullarna fördubblas på solpaneler och halvledare. Andra varor som omfattas är batterier, kritiska mineral, stål och aluminium samt medicinsk utrustning. Vita huset anklagar Kina för att försöka stjäla intellektuell egendom och kallar det en ”oacceptabel risk” när Kina dränker den globala marknaden med billiga produkter. De nya tullarna är det senaste steget i ett handelskrig som inleddes under Donald Trumps tid som president. Kina har inför det väntade beskedet om nya tullar utlovat "nödvändiga" motåtgärder och sagt att USA bryter mot Världshandelsorganisationens (WTO) regler.

    • Mars

    • Hongkongdemonstranter dömda till fängelse

      Tolv Hongkongbor får fängelsestraff på upp till sju år för att de deltog i stormningen av Hongkongs lagstiftande församling 2019. Hundratals demonstranter bröt sig in i parlamentsbyggnaden natten till den 1 juli 2019 och krossade fönster och klottrade och sprayade graffiti i samband med de massprotesterna för demokrati som då skakade staden. Tusentals människor greps när myndigheterna försökte kväsa protesterna.

    • Ekonomin i fokus under folkkongressens årliga möte

      Två av de viktigaste besluten från den nationella folkkongressens årliga möte (5–11 mars) är att försvarsbudgeten ska öka med över 7 procent under 2024 samt att landets BNP ska växa med 5 procent, vilket är samma nivå som angavs förra året. Den ekonomiska situationen i landet är särskilt uppmärksammad i samband med parlamentets möte, inte minst med tanke på den pågående fastighetskrisen. BNP-målet för 2024 anses orealistiskt av bedömare, många anser att tillväxten för 2023 i själva verket var betydligt lägre än de officiella siffrorna. Under mötet betonas vikten av att göra landet till ett högteknologiskt centrum och att satsa på teknisk utveckling och forskning. Mötet präglas även av Xi Jinpings och kommunistpartiets ökande inflytande över regering och statsapparat samt samhället i stort. Folkkongressen antar en ny lag som befäster denna utveckling genom att tydliggöra regeringens roll att verkställa partiets beslut. Ännu ett tecken på detta är att den frågestund som premiärministern brukar hålla med utländska medier i samband med att folkkongressen avslutas, denna gång har utgått. Det ses även som ett led i en utveckling mot minskande öppenhet och transparens.

    • Februari

    • Planer på ny säkerhetslag i Hongkong möter kritik

      USA  och Storbritannien kritiserar den nya säkerhetslag som planeras i Hongkong. Den nya lagen ska vara en lokal anpassning, i enlighet med Hongkongs egen författning, av den hårda säkerhetslag som Peking införde 2020 efter demokratiprotesterna. Tre anhängare från en av de få kvarvarande oppositionsgrupperna (socialdemokratiska LSD) vågar protestera öppet mot lagförslaget utanför Hongkongregeringens lokaler. Efter en månadslång offentlig samrådsprocess har det dock enligt ett uttalande från Hongkongs lokala justitieminister inte inkommit några invändningar mot lagen som riktar sig mot sju olika säkerhetsrelaterade brott, däribland spioneri och landsförräderi.

    • Januari

    • Domstol i Hongkong: Evergrande ska likvideras

      Fastighetsjätten Evergrande som under två års tid stått på randen till en konkurs och kämpat för sin överlevnad ställs till slut inför ett beslut om likvidation av en domstol i Hongkong. Bolaget har skulder på över 3000 miljarder kronor till långivare och fastighetsköpare (se även September 2021) och försöken att omstrukturera bolagets lån har inte lyckats. En del företag och banker inom den kinesiska statliga sektorn har köpt upp tillgångar från Evergrande men det har inte räckt. Enligt Hongkongdomen har nu en likvidator utsetts som ska försöka sälja Evergrandes tillgångar för att försöka återbetala skulder. Att större delen av bolagets tillgångar finns på Kinas fastland komplicerar dock saken liksom att rättssystemet i den särskilda administrativa regionen Hongkong inte är detsamma som på fastlandet. Likvidatorn kommer att behöva följa lagarna på fastlandet menar bedömare och kommunistpartiet lär vilja skynda långsamt för att undvika nya oroligheter. Många av Evergrandes byggprojekt håller ännu på att färdigställas och tiotusentals köpare väntar på att få sina lägenheter som de redan har betalat för. Men även konsekvenserna för de många migrantarbetarna som arbetar vid byggena kan bli stora när de förlorar sina jobb.

    • Splittrad FN-översyn av mänskliga rättigheter i Kina

      I den återkommande FN-granskningen av Kinas efterlevnad av de mänskliga rättigheterna (Universal Periodic Review, UPR) uppmärksammar ett femtiotal stater den problematiska situationen i Tibet, Xinjiang och Hongkong. Många tar även upp att religionsfrihet och medborgerliga rättigheter inte respekteras i landet överlag. Samtidigt framhåller ett stort antal andra länder, många av dem utvecklingsländer, istället Kinas framgångar när det gäller att uppnå ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Inte minst pekar man på de omkring 100 miljoner människor som lyfts ur fattigdom. Översynen av medlemsstaternas efterlevnad av mänskliga rättigheter görs återkommande (ungefär vart 5 år) i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

    • Kina skickar allt fler ballonger över Taiwan

      Sedan december förra året har kinesiska ballonger flugit över den mittlinje i Taiwansundet som skiljer Taiwan från Kinas fastland. Ett antal ballonger har även siktats över Taiwans territorium och ska enligt rapporter även ha flugit nära militärbaser. Peking hävdar att ballongerna endast är avsedda för att registrera meteorologiska data i atmosfären, men det finns misstankar om att ballongerna även används för övervakning. Kinesiska ballonger på amerikanskt luftrum orsakade kraftiga reaktioner i USA mot Peking för omkring ett år sedan (se Februari 2023). Taiwans försvarsdepartement fördömer Pekings användning av ballonger som man menar är ett allvarligt hot mot flygtrafiken och även en form av trakasserier för att utöva påverkan inför det taiwanesiska president- och parlamentsvalet den 13 januari.

  • 2023

    • November

    • Xi utlovar nära samarbete med Australien

      President Xi Jinping och Australiens premiärminister Anthony Albanese möts i Peking. Det är första gången på sju år som ländernas högsta ledare träffas i Kina. Sedan förra året då Albanese och Xi träffades i Indonesien i samband med G20-mötet, har relationerna, som varit isiga sedan några år tillbaka, fortsatt att tina upp. Peking har hävt strafftullarna på Australiens export av korn och håller även på att se över de tullar som införts på australiskt vin. När de bägge ledarna ses den här gången, säger Xi till Albanese att länderna kan bli ”lojala partner” och samarbete när det gäller alltifrån regional säkerhet till att bekämpa klimatförändringarna.

    • Oktober

    • Försvarsminister sparkad

      Statstelevisionen CCTV går ut med uppgiften om att försvarsminister Li Shangfu, som inte synts till offentligt på över två månader, har sparkats av regeringen. Ingen förklaring ges till vad som ligger bakom. Enligt nyhetsbyrån Reuters ska dock Li ha utretts för misstänkt korruption. Li är den andra ministern som ersätts inom loppet av några månader. I juli togs Qin Gang bort som utrikesminister och byttes ut mot Wang Yi. Även andra höga militärer har fått lämna sina poster under den senaste tiden.

    • Japansk man gripen för spioneri

      En japansk medborgare har formellt arresterats av kinesiska myndigheter efter att han togs i förvar i mars. Mannen misstänks för spioneri. Mannen har varit chef vid ett japanskt läkemedelsbolag i Kina och hade arbetat i landet i över två årtionden när han greps. Då skulle han återvända till hemlandet. Japans regering har vid flera tillfällen krävt att Kina ska frige mannen.

    • Kina friger australisk journalist efter tre år

      Den australiska journalisten Cheng Lei som suttit fängslad i Kina i över tre år släpps fri och kan återvända till Australien. Cheng arbetade som journalist på globala kinesiska TV-kanalen CGTN när hon greps anklagad för spioneri i Kina (se Augusti 2020). Hon dömdes senare till fängelse på vaga grunder. Enligt bedömare var gripandet politiskt motiverat och berodde på de allt mer fientliga relationerna mellan Canberra och Peking. Under det senaste året har det pågått ett närmande mellan de båda länderna och det är i kölvattnet av detta som Cheng nu släpps. Men den kinesisk-australiske författaren Yang Jun (även känd under namnet Yang Hengjun), har ännu inte släppts ur kinesiskt fängelse. Även han har dömts för spioneri på vaga grunder (se Januari 2019) och hans hälsotillstånd uppges vara dåligt.

    • Augusti

    • Ny Kinakarta väcker protester i grannländerna

      En ny nationell karta över Kina, utgiven av ministeriet för naturresurser, möts av upprörda reaktioner i flera grannländer. Indien, såväl som Malaysia och Filippinerna, vänder sig med diplomatiska protester till Peking. Även regeringarna i Vietnam och Taiwan fördömer kartan. På kartan markeras den indiska delstaten Arunachal Pradesh  och regionen Aksai Chin som att de ingår i Kina. Även den kinesiska så kallade niopunktslinjen är utritad på kartan, enligt vilken Kina gör anspråk på omtvistade havsområden i Sydkinesiska havet. Också Taiwan framställs som en del av Kina. 

    • Import av japansk fisk förbjuds efter Fukushimautsläpp

      Japans beslut att släppa ut renat radioaktivt kylvatten från kärnkraftverket Fukushima som förstördes under tsunamin 2011 väcker stark irritation i Kina. Den kinesiska ledningen svarar med att förbjuda import av japansk fisk och fiskprodukter. Samtidigt uppges japanska företag, skolor och myndigheter blivit uppringda från Kina och utsatts för trakasserier.

    • Kina håller militärövning efter taiwanesiskt USA-besök

      Folkets befrielsearmé (PLA) inleder en militärövning utanför Taiwan efter det att den taiwanesiske vicepresidenten William Lai besökt New York såväl som San Francisco i samband med en resa till Paraguay. Lai är det regerande Demokratiska framstegspartiets kandidat i Taiwans presidentval som ska hållas i början av nästa år. Peking har kallat Lai för en bråkmakare och lovat att vidta ”resoluta och kraftfulla åtgärder för att skydda nationell suveränitet”. Det taiwaneiska försvaret rapporterar att 42 kinesiska stridsflygplan och åtta krigsfartyg deltar i övningarna.

    • Juli

    • President Xi byter ut sin utrikesminister

      Wang Yi, som är president Xis topprådgivare i utrikespolitiska frågor, befordras till posten som ny utrikesminister. Han ersätter Qin Gang, som inte setts i offentligheten sedan ett möte med företrädare för Ryssland, Sri Lanka och Vietnam en månad tidigare. Qin Gangs oväntade försvinnande väcker frågor om orsaken till ministerbytet.

    • Juni

    • Möte mellan Xi och USA:s utrikesminister

      Xi Jinping och USA:s utrikesminister Antony Blinken håller ett 35 minuter långt möte i Peking. Antony Blinken är den förste utrikesministern som besöker Peking sedan 2018. Ett viktigt skäl till mötet från bägge sidor är att försöka komma till rätta med de försämrade relationerna mellan länderna. President Xi säger efter mötet att länderna haft ”framgång” när det gäller detta, något som även den amerikanske presidenten Joe Biden senare upprepar. Utrikesminister Blinken ska bland annat ha uppmanat Kina att se till att inga dödliga vapen skickas till Ryssland för användning i kriget mot Ukraina. Andra ämnen som diskuteras är kriget i Ukraina, Taiwan och ekonomiska förbindelser mellan länderna.

    • Hongkongbor grips i samband med årsdagen av massakern 1989

      Ett trettiotal personer uppges ha gripits av polis i Hongkong i samband med att de hedrat årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, den 4 juni. Sedan många år tillbaka har minnesdagen uppmärksammats i Victoriaparken i Hongkong med tända ljus. Men år 2020 förbjöds sammankomsten i samband med att Peking införde den nya säkerhetslagen i den i Hongkong. Några av de som gripits, däribland ett antal demokratiaktivister, misstänks för ”uppvigling” och ”förargelseväckande beteende”, enligt polisen.

    • Maj

    • Kina utvisar kanadensisk diplomat

      Kina utvisar en anställd vid Kanadas konsulat i Shanghai som ett svar på Ottawas tidigare utvisning av en kinesisk diplomat. Den kinesiska diplomaten hade enligt den kanadensiska underrättelsetjänsten samlat information om en parlamentsledamot i Kanada och dennes anhöriga i Hongkong. Ledamoten hade kritiserat Kina för människorättsbrott och hade varit drivande när det kanadensiska parlamentet 2021 klassade Kinas hantering av uigurer som ett folkmord.

    • Begränsningar införs för Hongkongs lokalval

      Hongkongregeringen beslutar att antalet direktvalda ledamöter i de lokala distriktsråden ska minskas kraftigt. Nu kommer endast 20 procent av platserna utses direkt av väljarna jämfört med tidigare 90 procent. Övriga ledamöter i distriktsråden tillsätts av Hongkongregeringen. De kandidater som får ställa upp i de direkta valen kommer att ha nominerats och granskats noga av tre regeringstrogna kommittéer. Syftet är enligt Hongkongs ledare John Lee att förhindra att distriktsråden blir ”plattformar för protester och våld” som skedde efter lokalvalen 2019 då demokratiförespråkare vann ett stort antal platser.

    • April

    • Uppmärksammat telefonsamtal mellan Xi och Zelenskyj

      President Xi Jinping och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj håller ett timslångt telefonsamtal där de bland annat har en diskussion om det pågåendet kriget i Ukraina. President Zelenskyj har flera gånger försökt få till stånd samtal med Xi sedan den ryska invasionen 2022, men det är först nu som den kinesiske presidenten svarar på initiativet. Enligt Volodymyr Zelenskyj är det ett meningsfullt samtal. Från Kinas sida understryks åter vikten av att ”nå en politisk lösning på Ukrainakrisen”. En del bedömare menar att samtalet är ett sätt för Kinas ledare att gjuta olja på vågorna efter den upprördhet som blossat upp i Baltikum och Europa efter ett uttalande av den kinesiske ambassadören i Frankrike. Han ifrågasatte i en intervju om tidigare sovjetrepubliker har rätt att kalla sig suveräna stater enligt folkrätten.

       

    • Advokater dömda till hårda fängelsestraff

      Två advokater, Xu Zhiyong och Ding Jiaxi, döms till 12 respektive 14 års fängelse efter att ha ordnat ett möte för människorättsaktivister i Xiamen 2019. Mötet syftade till att uppmuntra kinesiska invånare att utöva rättigheter som yttrandefrihet som finns inskrivna i författningen. De bägge aktivisterna har tidigare suttit av tre respektive fyra år långa fängelsestraff för sitt arbete sedan 2012 inom en människorättsrörelse kallad Nya medborgarrörelsen. Människorättsorganisationer och experter i omvärlden menar att de långa straff som de båda aktivisterna nu dömts till är ett tydligt tecken på hur förtrycket och kränkningarna av mänskliga rättigheter har ökat i Kina under Xi Jinpings styre.

    • Kina håller militärövningar utanför Taiwan

      Några dagar efter det att Taiwans president Tsai Ing-wen och talmannen i det amerikanska representanthuset, Kevin McCarthy, mötts i USA den 5 april, svarar Kina med att hålla militära övningar utanför Taiwan i tre dagar. Stridsflygplan, militärfartyg och ett av landets hangarfartyg Shandong deltar i övningarna, som bland annat går ut på att öva på att attackera Taiwan och avskärma det bland annat genom en luftblockad. Tsai som träffat McCarthy i Los Angeles på väg hem från Centralamerika, bemöter de hotfulla kinesiska militärövningarna med att lova att fortsätta att samarbeta med USA. Taiwans utrikesministerium kritiserar Peking för att underminera regional ”fred och stabilitet”.

    • Mars

    • Kina och Ryssland fördjupar vänskap

      President Xi Jinping besöker den ryske presidenten Vladimir Putin i Moskva under tre dagar. Under visiten enas de båda ledarna om att fördjupa den nära vänskapen mellan länderna. Sedan Ryssland inledde sitt storskaliga anfall på Ukraina 2022 har Kina ökat sina inköp av rysk energi och vid mötet diskuterar Putin och Xi planerna på att bygga ännu en gasledning från Sibirien till  Kina. I ett uttalande kritiserar Putin och Xi vad de kallar USA:s underminerande av global säkerhet. De uttalar också ”stor oro” över Natos ökande inflytande i Asien. President Putin säger även att Kinas fredsplan för att få ett slut på kriget i Ukraina kan utgöra grund för ett fredsavtal när ”Kiev och väst är redo för det”.  President Xi lade fram fredsplanen den 24 februari i år, då det fullskaliga ryska invasionskriget i Ukraina hade pågått i ett år.

    • Fängelsestraff för Hongkongaktivister

      Tre ledare för demokratirörelsen Hong Kong Alliance döms till fyra års fängelse för att inte ha lämnat mötes- och finansiella handlingar till polisen. Organisationen har under de senaste tre årtiondena arrangerat ljusmanifestationer i staden den 4 juni varje år till minne av protesterna vid Himmelska fridens torg i Peking 1989. Den årliga ljusmanifestationen förbjöds av myndigheterna 2020. Enligt den stränga säkerhetslagen i Hongkong som infördes efter de omfattande demokratiprotesterna i slutet av 2010-talet har myndigheterna rätt att begära in handlingar från organisationer som misstänks agera för utländska intressen.

    • Nationella folkkongressen utser Xi till president för tredje gången

      De 2 952 delegaterna i Nationella folkkongressen utser enhälligt vid sitt årliga möte som väntat Xi Jinping till president för en tredje femårig mandatperiod (se även  Oktober 2022). Vid folkkongressens möte ska även Xis nära bundsförvant Li Qiang, utses till ny premiärminister efter den avgående Li Keqiang. En prioriterad fråga under folkkongressens möte är att få fart på landets ekonomiska utveckling, som varit trög som en följd av covidpandemins påverkan. Därtill lyfter partiledningen även fram västländer, och i synnerhet USA, som ett hot mot Kinas utveckling till en mäktig global aktör.

    • Februari

    • USA skjuter ned kinesisk ballong

      Det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon meddelar att en kinesisk ballong som färdats över USA under några dagar skjutits ned av ett F22-stridsflygplan. Enligt Pentagon har ballongen varit utsänd av Kina i övervakningssyfte och kränkt USA:s suveränitet. När ballongen upptäcktes på amerikanskt luftrum, där den bland annat flög över topphemliga militära anläggningar i delstaten Montana, valde den amerikanske utrikesministern Antony Blinken att ställa in ett planerat möte i Peking som skulle kunna ha bidragit till förbättrade relationer mellan länderna. Kinas ledning har medgett att ballongen skickats från Kina men säger att den var avsedd för främst meteorologisk forskning. 

    • Januari

    • WHO-kritik för bristfällig covidstatistik

      WHO kritiserar Kina för att dess definition av vad som ska räknas som ett dödsfall på grund av covid-19 är för begränsad. För att ett dödsfall ska registreras som relaterat till covid-19 måste det ha orsakats av andningsuppehåll. Enligt WHO:s uppfattning är dock antalet covidpatienter på sjukhus och intensivvårdsavdelningar liksom antalet dödsfall betydligt större än vad den officiella statistiken uppger. Sedan restriktionerna hastigt drogs tillbaka för omkring en månad sedan rapporteras smittspridningen ha ökat explosionsartat med överfulla sjukhus och krematorier som följd. Men enligt kinesiska myndigheter har endast 22 personer dött på grund av covid-19 sedan december. Den höga smittspridningen i kombination med ett ökat antal resenärer från Kina sedan restriktionerna hävdes har lett till en uppmaning om gemensamma åtgärder inom EU. EU-länderna uppmanas att testa besökare från Kina och att undersöka avloppsvatten från kinesiska flygplan för att kunna påvisa eventuella nya varianter av coronaviruset.

  • 2022

    • December

    • Möte mellan Kinas och Australiens utrikesministrar

      För första gången på fyra år hålls ett möte i Peking mellan Australiens utrikesminister Penny Wong och Kinas motsvarighet Wang Yi. Mötet ses som en signal om varmare relationerna efter de senaste årens spänningar. Enligt Penny Wong har bland annat frågor som rör mänskliga rättigheter diskuterats. Bland annat tog Wong upp fallet med de två australier, journalisten Cheng Lei och Yang Jun, som sedan ett par, tre år tillbaka hålls fängslade i Kina anklagade för spioneri. Dessutom berörde Wong de kinesiska handelssanktionerna mot Australien med förhoppningen att Peking ska komma på bättre tankar och lätta på dessa.

    • Stora förändringar av coronapolitiken

      Den nationella hälsomyndigheten meddelar att flera hårda restriktioner i coronabekämpningen nu hävs. Masstestningen kommer att upphöra och covidsjuka med lätta symptom kommer att kunna isolera sig hemma istället för att behöva vistas i centralkarantän. Nedstängningar av samhället kommer inte längre att förekomma i samma omfattning som förut. Satsningar kommer samtidigt att göras på att snabba på vaccinationen av de äldre i befolkningen, där många ännu inte har fått en tredje vaccindos.

    • November

    • Protester mot coronapolitiken

      Protester utbryter på olika håll i landet efter att nyheten spridits på sociala medier om att tio människor omkommit i en lägenhetsbrand i Ürümqi, huvudstad i regionen Xinjiang. Enligt rykten ska coronarestriktionerna ha försvårat räddningsarbetet, något som förnekas av myndigheter i staden. Men uppgifterna spär på den ilska som redan finns bland många invånare i landet efter upprepade och långdragna nedstängningar på grund av den tuffa strategin för att hindra smittspridning. Såväl i Shanghai som i Peking samlas människor för att protestera mot nolltoleranspolicyn. Från vissa demonstranter hörs även slagord om att president Xi Jinping ska avgå och kritik mot kommunistpartiet. Många av dem som demonstrerar håller i ett tomt vitt A4-ark som blivit en symbol för allt det de skulle vilja säga men inte kan på grund av censur och förtryck. Polisen upplöser protesterna och en del demonstranter uppges ha gripits. Enligt medierapporter hålls demonstrationer i flera andra städer i landet, däribland Ürümqi, Wuhan, Guangzhou och Nanjing, samt även i Hongkong. Landsomfattande protester  är annars något ovanligt i Kina. Bland de som vågar sig ut på gatorna finns unga studenter såväl som fabriksarbetare. Inlägg om protesterna i de sociala mediekanalerna Weibo och WeChat tas snabbt bort av den statliga censuren.

    • Möte mellan Xi och Kishida

      President Xi Jinping och Japans premiärminister Fumio Kishida träffas vid ett eget möte i samband med APEC-toppmötet i Thailand. Det är det första mötet på tre år på så hög nivå mellan de båda länderna. Vid mötet påpekar Kishida vikten av fred i Taiwansundet. Såväl Xi Jinping som Fumio Kishida lyfter också fram betydelsen av goda relationer mellan Kina och Japan.

    • Coronarestriktioner lättas något

      Kinas smittskyddsmyndighet meddelar att vissa förändringar kommer att göras i landets hårda covidstrategi, efter ett beslut i kommunistpartiets ständiga utskott. Bland annat kommer det vid inresa i landet inte längre att krävas tio dagars karantän utan åtta dagar och det kommer inte längre behövas två negativa testresultat för att kunna flyga till landet. Därtill kan vissa ”viktiga grupper” undantas från karantänreglerna, som vissa idrottare och affärsmän, under vissa villkor. Samtidigt uppger utrikesdepartementet att de lättnader som gjorts inte innebär några avvikelser från den strikta bekämpningen av pandemin utan att det handlar om att ”förebygga och kontrollera spridningen på ett mer vetenskapligt och noggrant sätt”. Antalet dödsfall i den virusorsakade sjukdomen covid-19 beräknas officiellt till omkring 5 200.

    • Oktober

    • Xi omvald vid 20:e partikongressen

      Vid den 20:e partikongressen utses Xi Jinping till kommunistpartiets generalsekreterare för en tredje femårsperiod. Hans makt stärks även genom att de nya ledamöter som väljs in i kommunistpartiets ständiga utskott alla är bundsförvanter till honom. En av de nya delegaterna i ständiga utskottet är Li Qiang , partisekreterare i Shanghai där han lett långvariga och ifrågasatta nedstängningar av jättestaden under utbrott av coronapandemin. Li väntas utses till premiärminister efter den avgående Li Keqiang. Under partikongressen fästs stor vikt vid nationell säkerhet och de stora utmaningar som Kina står inför. Inom landet handlar det om allt ifrån skuldproblemen inom fastighetssektorn till den åldrande befolkningen, klyftor mellan rika och fattiga och växande arbetslöshet bland unga. Till hoten utifrån hör inte minst de växande spänningarna med USA, såväl på teknikområdet som militärt.

    • Protestyttring i Peking inför partikongressen

      Plakat med slagord mot Xi Jinping och med kritik mot hans politik sätts upp av två aktivister på sidan av en bro i Peking. Polisen kommer snabbt till platsen och tar hand om plakaten och regimkritikerna. Men protestyttringen hinner uppfattas av människor i närheten och sprids på sociala medier vilket leder till att inläggen censureras. Även inlägg med hashtagen “Jag såg det” tas senare bort.

    • FN:s människorättsråd stoppar debatt om Xinjiang

      I en omröstning i FN:s råd för mänskliga rättigheter säger en majoritet av medlemsländerna nej till att diskutera situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang. USA, Australien, Kanada och Sverige hade tillsammans med flera andra länder i rådet lagt fram ett förslag om att debattera frågan efter den förre högkommissarien för mänskliga rättigheter Michelle Bachelets kontroversiella rapport för ett par månader sedan (se Augusti 2022). 19 länder röstar emot, däribland Kuba, Indonesien, Bolivia, Kazakstan, och 17 för medan 11 länder lägger ned sin röst.

    • September

    • Överenskommelse med Indien om truppreträtt

      Kina och Indien har enats om en gemensam, samordnad truppreträtt från regionen Gogra-Hot Springs i det omstridda gränsområdet Ladakh i Himalaya, meddelar den kinesiska regeringen. Gogra-Hot Springs är en av flera platser längs gränsen i Ladakh där kinesiska och indiska soldater stått utplacerade på varsin sida av gränsen. Bedömare anser att reträtten inte beror på att de två länderna enats om gränsdragningen, endast om att minska risken för nya konfrontationer. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Kina sökt närmare kontakter med Indien.

    • Augusti

    • FN-rapport om människorättsbrott i Xinjiang

      En FN-rapport vittnar om att alllvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter har ägt rum mot uigurer och andra främst muslimska minoriteter i regionen Xinjiang i Kina. Enligt rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) finns det trovärdiga uppgifter om systematisk tortyr, tvångsmedicinering och tvångsinternering och kränkningarna kan utgöra brott mot mänskligheten. Högkommissarien för mänskliga rättigheter, Chiles förre president Michele Bachelet, offentliggör rapporten, som är över ett år försenad, bara några minuter innan hon ska lämna posten som högkommissarie efter fyra år. Hon beskriver att hon har utsatts för starka påtryckningar från Peking om att inte ge ut rapporten, medan andra länder pressat på i motsatt syfte. Michele Bachelet gjorde en resa till Xinjiang i maj efter att Peking till slut gått med på ett besök från FN-kommissarien.

    • Kina genomför stor militärövning efter USA-besök i Taiwan

      Som svar på ett besök i Taiwan av talmannen för USA:s representanthus, Nancy Pelosi, inleder Kina en massiv militärövning utanför ögruppen. Den kinesiska ledningen anser att besöket var en kränkning av Kinas suveränitet och territoriella integritet. Kinesiska flygplan och fartyg ska enligt rapporter ha passerat Taiwansundets medianlinje och därmed befunnit sig på taiwanesiskt luftrum och vatten. Dessutom provskjuts flera kortdistansrobotar över Taiwan och landar på taiwanesiskt vatten. Övningen pågår i fyra dagar och innebär att sjöfart och flygtrafik från Taiwan står stilla.

    • Juli

    • Xi besöker Xinjiang efter Hongkongresa

      President Xi Jinping gör sitt första besök sedan 2014 i den autonoma regionen Xinjiang. Statliga medier lyfter fram besöket som ett bevis för de framgångar som uppnåtts med den strategi som inleddes vid mitten av 2010-talet för att stoppa vad som beskrevs som extremism och separatistiska tendenser från muslimska grupper i regionen. Presidenten berömde regionen för ”de utmärkta förhållandena när det gällde stabilitet och enighet”. Xinjiangbesöket sker bara ett par veckor efter det att Xi gjorde en resa till Hongkong, som var den första sedan massprotesterna där 2019.

    • Maj

    • Regeringen gratulerar Australiens nye premiärminister

      Premiärminister Li Keqiang gratulerar Australiens nye premiärminister Anthony Albanese till dennes parti Labors seger i det australiska parlamentsvalet. Uttalandet är en signal om att Peking efter maktskiftet i Australien tycks vilja återuppta de diplomatiska kontakterna som legat nere sedan förra året då Kina bland annat stoppade ett ekonomiskt strategiskt samarbete dem emellan. Relationerna mellan länderna har stadigt försämrats under senare år. En mittenhöger-regering har då suttit vid makten i Australien.  

    • USA lovar militärt stöd om Kina invaderar Taiwan

      Joe Biden säger under ett besök i Japan i samband med sin första Asientur som amerikansk president att landet kommer att stödja Taiwan militärt om Kina försöker sig på en invasion av önationen. Det är ett avbräck från USA:s linje sedan länge om att inte ge några klara besked i denna fråga för att skapa en strategisk osäkerhet. Biden säger att USA visserligen håller fast vid den så kallade ett Kina-principen om att bara erkänna Folkrepubliken Kina men vidhåller att en kinesisk invasion av Taiwan, som enligt ledarskapet i Peking är en del av Kina, inte skulle accepteras från amerikanskt håll. Det skulle leda till instabilitet i hela regionen och vara ”en handling som skulle kunna likna vad som hänt i Ukraina”. Pekings utrikespolitiske talesperson Wang Wenbin svarar direkt att ”ingen ska underskatta det kinesiska folkets beslutsamhet, ståndaktighet och starka handlingskraft när det gäller att försvara nationell suveränitet och territoriell integritet.”

    • Mars

    • Omfattande nedstängning för att stoppa omikronspridningen

      Flera städer över hela Kina har under senare tid stängts ned helt eller delvis efter rekordsnabb spridning av virusvarianten omikron.  Provinsen Jilin i nordöst uppges vara svårt drabbat med över 3 000 nya fall om dagen. I industristaden Shenzhen är många fabriker stängda. Det finns hittills inga tecken på att myndigheterna planerar att avvika från nollstrategin när det gäller bekämpningen av covid-19. Även i megastaden Shanghai rapporteras om det högsta antalet bekräftade fall sedan början på pandemin. Finansstaden  ska stängas ned under nio dagar, den längsta perioden under hela pandemin. Stadens 25 miljoner invånare kommer att sitta i karantän i två faser under nio dagar. Under tiden kommer coronatester att delas ut till allmänheten.

    • Februari

    • Kina avstår från att delta i FN-kritik mot Ryssland

      Kina väljer att lägga ned sin röst när FN:s säkerhetsråd ska rösta om ett utkast till en resolution som kritiserar Rysslands invasion av Ukraina. Ryssland lägger in sitt veto mot resolutionen men Kina väljer tillsammans med Indien och Förenade arabemiraten att lägga ned sin röst. Enligt nyhetsbyrån Reuters, som i sin tur hänvisar till diplomatkällor, mildras formuleringarna i resolutionen för att Peking ska gå med på att lägga ned sin röst och inte rösta emot. Kinas regering har ett par dagar tidigare kritiserat de ekonomiska sanktioner som införts av USA och flera länder mot Ryssland. Enligt utrikesdepartementet har sanktionerna aldrig varit ”ett effektivt sätt att lösa problem på och Kina har alltid varit emot illegala unilaterala sanktioner”. Bedömare tror dessutom att Kina kan väntas stödja Ryssland genom lån och handel för att minska de ekonomiska konsekvenserna av sanktionerna. Tidigare samma vecka har Kinas ledare varken uttalat öppet stöd för Rysslands agerande i Ukraina eller tagit avstånd från det. Kinas utrikesminister Wang Yi har istället uppmanat parterna att upprätthålla principerna i FN-stadgan.

    • Skänker sitt OS-guld till fängslad förläggare

      Den svenske skridskoåkaren Nils van der Poel, som vann både tävlingarna på både 5 000 och 10 000 meter i det nyligen avslutade vinter-OS i Peking, ger bort ett av sina OS-guld till den svenska författaren och förläggaren Gui Minhai (se även Februari 2020 samt Januari och Februari 2018, som sitter fängslad i Kina. Beskedet kommer från människorättsorganisationen Amnesty. Gui Minhais dotter Angela Gui, som under lång tid kämpat för sin fars frigivande, tar emot priset för sin fars räkning.

    • Xi och Putin kritiska mot Natoutvidgning

      President Xi Jinping träffar den ryske presidenten Vladimir Putin i Peking inför invigningsceremonin av OS och i skuggan av den kris som utbrutit mellan Ryssland och väst kring Ukraina. En del bedömare ser mötet som en början till ett ännu djupare samarbete mellan de båda stormakterna än tidigare. De båda ledarna undertecknar en skrivelse där de tar avstånd från ytterligare utvidgning av Nato och uppmanar alliansen att överge ”kalla kriget-eran”. De riktar också kritik mot USA:s ”negativa inverkan på fred och stabilitet” i Asien-Stillahavsregionen. Putin upprepar den ryska ståndpunkten att Taiwan är en del av Kina och kritiserar beslutet från bland andra USA och Storbritannien att inte skicka officiella representanter till OS. De båda länderna undertecknar även en överenskommelse om naturgasexport från Ryssland till Kina.

    • Januari

    • Peking fördömer fransk resolution om folkmord mot uigurer

      Peking protesterar mot att den franska nationalförsamlingen antagit en resolution som hävdar att den kinesiska regimen gjort sig skyldig till folkmord mot uigurer i Xinjiang. Även parlamenten i Nederländerna, Storbritannien och Belgien har antagit liknande resolutioner. Peking menar att resolutionerna inte bygger på fakta och därtill är ett intrång i Kinas interna angelägenheter. Den franska regeringen, har enligt den franska nyhetsbyrån AFP, inte velat benämna hanteringen av uigurerna för ett folkmord eftersom den menar att det krävs en rättslig undersökning för att använda detta juridiska begrepp.

  • 2021

    • December

    • Hårda coronarestriktioner i Xian

      Ett utbrott av coronaviruset i Xian leder till att staden med 13 miljoner invånare stängs ned. Restriktionerna är de hårdaste sedan utbrottet i Wuhan i mars 2020 och följer den nollstrategi som varit rådande i landet med riktade nedstängningar, långvarig karantän och stängda gränser. Ändå är antalet smittade per dag lågt jämfört med det akuta läget i Europa och USA. Rapporter om personer som insjuknat i covid-19 i Xian kom redan i slutet av förra året och sedan dess har totalt 800 sjukdomsfall registrerats.

    • Pekinglojala kandidater vinner som väntat valet i Hongkong

      Endast omkring 30 procent av de registrerade väljarna deltar i valet till de tjugo direktvalda platserna i Hongkongs lagstiftande församling (legco). Det är det lägsta valdeltagandet någonsin i Hongkong. Övriga 70 platser i legco utses indirekt av en valkommitté som är lojal med Peking och av representanter från olika samhällsgrupper och näringslivet i så kallade funktionella valkretsar.  Valet är det första efter Pekings ändring av valsystemet tidigare i år. Ändringen gjorde det lättare för Peking att förhindra att demokratiaktivister och Pekingkritiska kandidater tar plats i legco. Inga medlemmar av det stora oppositionspartiet Demokratiska partiet kan ställa upp i valet eftersom kandidaterna först måste godkännas av en kommitté lojal med Peking. Därför blir det endast godkända ledamöter som bedömts vara ”patrioter” som tar plats i legco efter valet. Det Pekingtrogna partiet DAB får 19 platser.

    • Inställda turneringar efter skandal kring tennisstjärnan Peng Shuai

      Den internationella damtennisorganisationen WTA ställer in alla turneringar i Kina på grund av oro för den populära kinesiska tennisstjärnan Peng Shuais välbefinnande och rättigheter. Peng lade för en månad sedan ut ett uttalande på sajten Weibo om att hon utsatts för sexuella övergrepp av den numera pensionerade tidigare vicepremiärministern Zhang Gaoli. Anklagelsen tas omedelbart bort från Pengs konto liksom inlägg med kommentarer. Därefter hörs inte Peng av på nära tre veckor. Andra tennisstjärnor i omvärlden som känner Peng reagerar liksom medier vilket leder till en internationell kampanj för att ta reda på vad som hänt Peng. Då lägger en redaktör för regimtidningen Global Times ut en video på Twitter där hon syns på en restaurang. Kort därefter har ordföranden för den Internationella olympiska kommittén två videomöten med Peng Shuai. Videomötena och restaurangvideon räcker dock inte för att övertyga bedömare om att Peng Shuai befinner sig i frihet och mår bra.

    • Diplomatisk bojkott av vinter-OS i Peking

      USA meddelar att det inte kommer att skicka en delegation med diplomater till vinter-OS i Peking nästa år. Däremot kommer amerikanska idrottare att få delta i de olympiska spelen. Skälet till beslutet är enligt Washington de omfattande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina och särskilt behandlingen av uigurer i Xinjiang. Snart ger även Australien, Storbritannien och Kanada besked om att de kommer att bojkotta spelen diplomatiskt. Peking svarar med att varna länderna för att de kommer att få ”betala ett pris” för bojkotten.

    • November

    • Kina nedgraderar de diplomatiska relationerna med Litauen

      Kina nedgraderar relationerna med Litauen till den lägre nivån "chargé d'affaires", meddelar Kinas utrikesdepartement. Det sker efter Litauens beslut att låta Taiwan öppna ett representationskontor, motsvarande en diplomatisk beskickning, under namnet Taiwan, istället för Taipei, som representationen hetat i de flesta länder.

    • Virtuellt toppmöte mellan Xi och USA:s president

      President Xi och den amerikanske presidenten Joe Biden håller ett digitalt toppmöte i drygt tre timmar. De båda presidenterna diskuterar flera frågor där det finns meningsskiljaktigheter som handelsfrågor och Kinas agerande i Tibet, Hongkong och Xinjiang. Biden varnar Peking för att underminera ”fred och stabilitet” när det gäller Taiwan, medan Xi i sin tur varnar USA för att ”leka med elden”. Enligt en amerikansk regeringsrepresentant är tonen vid mötet ”respektfull och tydlig”. De bägge ledarna understryker vikten av att samarbeta när det gäller klimatförändringarna och energisäkerhet.  

    • Resolution vid partimöte stärker Xis ställning

      Kommunistpartiets 19:e centralkommitté antar vid sitt sjätte plenarsammanträde en historisk resolution om partiets historieskrivning. Det är tredje gången som en sådan resolution antas under de 100 år som partiet funnits. De övriga resolutionerna har antagits under de tidigare stora kinesiska ledarna Mao 1945 och sedan Deng Xiaoping 1981. Att en ny resolution om historien nu antas under Xi Jinping bekräftar hans viktiga ställning i landet. Resolutionen anses såväl sätta punkt för Dengs tidigare era som hade fokus på ekonomisk tillväxt som inleda en ny era under Xi Jinping där målet inte minst är nationens pånyttfödelse som världsmakt.

    • Oktober

    • USA oroat efter Kinas test av hypersonisk robot

      Uppgifterna från tidningen Financial Times om att Peking i augusti ska ha genomfört en provskjutning av en hypersonisk robot väcker oro i USA. Hypersoniska robotar är fem gånger snabbare än ljudets hastighet och kan vara bärare av kärnvapen. Peking förnekar uppgifterna och hävdar att det inte var ett hypersonisk vapen som testades utan särskild teknologi för rymdfarkoster. Representanter från det amerikanska försvarsdepartementet Pentagon oroas över testet och en general uppger att det finns vissa likheter med Sovjetunionens uppskjutning av satelliten Sputnik, något som blev starten för en kapprustning i rymden under kalla kriget.

    • Ett 40-tal länder uppmanar Kina att respektera uigurer

      I en gemensam deklaration kritiserar 43 länder, däribland USA och flera europeiska och asiatiska länder, Kina för allvarliga kränkningar av uigurernas rättigheter, i synnerhet i Xinjiang. Peking anklagas för att ha utsatt uigurer för tortyr, försvinnanden och tvångssterilisering och för att över en miljon uigurer och andra muslimska minoriteter spärrats in i särskilda ”politiska omskolningsläger”. Länderna vill att Peking omgående ger FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och dess sekretariat tillträde till regionen för en oberoende bedömning av situationen. Kinas FN-ambassadör bemöter kritiken med att anklaga regeringarna i USA, Frankrike och Storbritannien för egna kränkningar av mänskliga rättigheter och vill inte ge klartecken för en undersökning av högkommissariatet.

    • Xi söker återförening med Taiwan på fredlig väg

      I ett tal i samband med det årliga firandet av upproret (i Wuchang) som blev början till kejsardömets fall den 10 oktober 1911 upprepar president Xi vikten av återförening med Taiwan. Men han betonar att återföreningen på ”fredlig väg” är att föredra eftersom det ligger i ”hela den kinesiska nationens intresse, inklusive bundsförvanterna i Taiwan.” Som tidigare upprepats från den kinesiska ledningens sida ska en återförening enligt presidenten ske enligt samma formula som gällt för Hongkong (och Macao), det vill säga ”ett land, två system”.

    • Korruptionsutredningar mot ledande partiföreträdare

      Utredningarna mot topptjänstemän inom kommunistpartiet fortsätter som ett led i president Xis kampanj mot korruptionen i landet. Den senaste att fångas in av korruptionsbekämpningsorganet (CCDI) är den tidigare justitieministern Fu Zhenghua, som anklagas för allvarliga brott mot lagen. Fu tros ha varit den som bidrog till att den tidigare toppchefen för säkerhetssektorn Zhou Yongkang fängslades vid mitten av 2010-talet (se 2015). Nyligen uteslöts en annan högt uppsatt viceminister för offentlig säkerhet ur partiet efter korruptionsmisstankar. Även företagschefer har fått stå till svars, som chefen för spritföretaget Kweichow Moutai, som nyligen dömdes till livstids fängelse.

    • September

    • Kina släpper kanadensare efter frigivandet av Huaweichef

      Huaweis finanschef Meng Wanzhou – som har suttit frihetsberövad i Kanada sedan december 2018 – släpps fri efter ett domstolsbeslut och återvänder till Kina. De två kanadensiska medborgarna Michael Kovrig and Michael Spavor som frihetsberövades 2018 i Kina får samtidigt lämna landet (se 2018). Spavor dömdes i augusti till elva års fängelse (se Augusti). Uppgörelsen har nåtts efter förhandlingar mellan Kanada, USA och Kina.

    • Fastighetsjätten Evergrande i ekonomisk kris

      Fastighetsjätten Evergrande, som framför allt är inriktad på bostäder, har skulder på över 300 miljarder dollar och har under senare tid fått allt större problem att kunna betala sina räntor. En del bedömare menar att Evergrande närmar sig en konkurs, något som skulle få stora konsekvenser för den kinesiska ekonomin om regeringen låter det ske utan att sätta in stöd. Evergrande investerar även i elektriska transportmedel, nöjesparker och fotbollsarenor. Nyheten om att Evergrande har svårt att betala räntorna på sina skulder skickar svallvågor över världens börser. Utanför Evergrandes många kontor i Kina samlas kunder och investerare och kräver pengar. Det är inte bara Evergrande som brottas med höga skulder utan skuldsättning är överhuvudtaget ett stort strukturellt problem i den kinesiska ekonomin.

    • Kina söker medlemskap i handelssamarbetet CPTPP

      Kina lämnar in en formell ansökan om medlemskap i det stora handelssamarbetet CPTPP (Comprehensive and Progressive Agreement for Trans-Pacific Partnership, tidigare TPP). Handelssamarbetet är det största i regionen med elva medlemsländer och som svarar för nära en sjättedel av världsekonomin. 2017 drog sig USA ur samarbetet, som då hette TPP, och hade tillkommit som ett sätt att bemöta Kinas växande inflytande. Alla medlemmarna i samarbetet måste godkänna nya medlemmar och för Kinas del kan de geopolitiska och ekonomiska spänningaran med Australien ställa till problem.

    • Aktivistledare gripna i Hongkong

      Polisen i Hongkong griper fyra ledare som organiserat årliga manifestationer i Hongkong till minnet av offren i massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989. De fyra ledarna för demokratirörelsen The Hong Kong Alliance grips för att de inte har samarbetat med polisen i en undersökning med utgångspunkt i den nya säkerhetslagen. En av de gripna är advokaten Chow Hang-Tung. Rörelsen ska ha anklagats för att företräda utländska intressen och ha anmodats att lämna över finansiella handlingar och alla dokument kring möten och kontakter med andra demokratiorganisationer. Alliansen beslöt att inte samarbeta och hänvisade bland annat till att det inte fanns någon grund för att de agerat brottsligt. Storbritannien uttrycker skarp kritik mot gripandena och pekar ut regimen i Peking som ansvarig.

    • Augusti

    • Ledamot från oppositionen sparkas från Hongkongs legco

      Den nya kommitté i Hongkong som har i uppdrag att granska om politiker och tjänstemän är lojala mot regimen och Peking beslutar att Cheng Chung-tai från partiet Medborgerligt engagemang (Civic Passion) ska fråntas sin plats i Hongkongs lagstiftande församling, legco. Utöver Cheng finns endast ytterligare en ledamot som inte tillhör regeringstrogna ledamöter. Till skillnad från den övriga oppositionen i legco valde Cheng att inte avgå förra året efter det fyra ledamöter diskvalificerats (se November 2020).

    • Svåraste utbrottet av coronaviruset på länge

      Enligt hälsovårdsansvariga är ett av de allvarligaste utbrotten av coronaviruset nu under kontroll. Flera utbrott av den smittsamma deltavarianten av coronaviruset har under sommaren rapporterats från 48 städer i 18 provinser enligt myndigheter. Nästan 1300 fall av covid-19 har registrerats. Myndigheterna har svarat med att skärpa testning och viruskontroller av flygresenärer från omvärlden samt besättningen på lastfartyg. En terminal vid den enorma hamnen Ningbo- Zhoushan, världen tredje största hamn, fick delvis stängas för några dagar sedan efter ett covid-fall. Enligt officiella siffror ska mer än hälften av invånarna i Kina ha vaccinerats.

    • Nya försök att undersöka coronavirusets uppkomst avvisas

      Kina säger nej till WHO:s försök att på nytt undersöka det nya coronaviruset ursprung. Den WHO-undersökning av internationella experter som genomfördes tidigare under året har kritiserats för att inte tillräckligt ha utrett frågan om viruset uppstod efter en läcka från ett viruslaboratorium i Wuhan. Detta på grund av att Kina inte tillät undersökningar av laboratoriets rapporter med mera. Undersökningsgruppens rapport drog då slutsatsen att viruset troligen hade härstammat från fladdermöss och sedan spridits via ett annat djur till människor. Att viruset skulle ha läckt från Wuhanlaboratoriet ansågs ”extremt osannolikt”. WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus har dock sagt att spåret inte utretts tillräckligt medan den danske expert som ledde undersökningskommittén nyligen sade att viruset spreds efter att laboratoriepersonal smittats av en fladdermus var en av de hypoteser som var sannolika. WHO har uppmanat Kina att dela med sig av data från de tidigaste fallen av covid-19, något som Peking dock tillbakavisat med motiveringen att försöken att på nytt utreda frågan styrs av politiska hänsyn och inte vetenskapliga.

    • Kanadensisk affärsman dömd till elva års fängelse

      En kinesisk domstol dömer den kanadensiske affärsmannen Michael Spavor till elva års fängelse för spioneri. Spavor som greps 2018 tillsammans med den tidigare kanadensiske diplomaten Michael Kovrig anses skyldigt till spioneri av domstolen (se maj 2019). Kanadas premiärminister Justin Trudeau kritiserar domen och menar att den är orättvis medan EU:s utrikeschef Josep Borrell anser att Spavors rätt till en rättvis och oberoende rättegång inte har beaktats. 

    • Juli

    • Jordbruksmiljardär dömd till 18 års fängelse

      Chefen för ett av Kinas största privata jordbruksföretag, Sun Dawu, döms till 18 års fängelse för bland annat ”provokationer” och ”hindrande av statlig adminstration”. Han fördes bort av polis i höstas tillsammans med flera anställda och släktingar sedan hans företag hamnat i en marktvist med ett statsägt företag. Sun har varit en uttalad förespråkare bland annat för jordbruksreformer och krävt ökade rättigheter för bönder. Rättegången hålls i hemlighet, något som kritiseras av Suns advokater i ett uttalande.

    • Kinas president besöker Tibet för första gången på 30 år

      President Xi Jinping gör ett några dagar långt besök i Tibet. Det är ovanligt med besök i den så kallade autonoma regionen av kinesiska presidenten, senast besöktes Tibet av Jiang Zemin år 1990. Xi Jinping har tidigare varit två gånger i Tibet som partichef i Fujian 1998 och som vice-president 2011. Xi uppmanar lokala partikadrer att fortsätta med patriotisk och antiseparatistisk utbildning i regionen och besöker flera bygg- och infrastrukturprojekt.

    • Flera hundra drunknar efter skyfall

      Massiva skyfall i de centrala delarna av landet orsakar jordskred och översvämningar i provinsen Henan i centrala Kina. I staden Zhengzhou leder nederbörden som är den kraftigaste på över 60 år till översvämningar av tunnelbanan. President Xi Jinping kallar situationen för "extremt allvarlig". Armén har satts in för att förhindra att floder och sjöar svämmar över. I början av augusti, när man hunnit få överblick över följderna, har fler än 300 dödsoffer bekräftats och minst 200 000 personer evakuerats från sina hem. 

    • USA kritiserar Kina för cyberattacker

      USA och allierade EU- och Natoländer anklagar Kina för omfattande cyberattacker mot tiotusentals organisationer världen över genom tillslag mot Microsofts epostsystem. USA:s justitiedepartement går även ut offentligt med att anställda vid Kinas departement för säkerhet ska ha genomfört cyberattentat mot flera regeringar, universitet och företag mellan åren 2011 och 2018. Enligt USA och Storbritannien ska den kinesiska regeringen ha samarbetat med kinesiska hackare. Peking besvarar kritiken med att beskylla USA för att ha bedrivit ”omfattande avlyssning över hela världen”.

    • 21 kandidater stoppas inför valet i Macau

      Valövervakare i Macau diskvalificerar 21 kandidater från sex olika partier från att ställa upp i valet till den lagstiftande församlingen den 12 september. Kandidaterna, varav flera vill ha ett demokratiskt styre, anses vara ”illojala”. Bland kandidaterna finns även ledamöter av parlamentet och kända aktivister. Bland annat har den prodemokratiska rörelsen NMP (New Macau Progressive) fått fem av sina kandidater stoppade, däribland ordföranden Sulu Sou.

    • Kommunistpartiet firar 100 år

      Det kinesiska kommunistpartiets 100-årsjubileum firas med pompa och ståt. Röda partifanor vajar överallt, ljusshower i Shanghai och Shenzhen visar slogans och de kommunistiska symbolerna hammaren och skäran. Statstelevisionen sänder hundratals program som hyllar partiet. I samband med firandet håller president Xi ett uppmärksammat tal inför 70 000 utvalda åskådare på Himmelska fridens torg. I talet framhåller Xi att Kina inte kan stoppas och att ”det kinesiska folket aldrig kommer att låta sig förnedras, förtryckas eller förslavas av utländska styrkor”.

    • Juni

    • Kina och Moskva förlänger samarbetsavtal

      Xi Jinping håller ett digitalt möte med den ryske presidenten Vladimir Putin och kommer överens om att det 20 år gamla vänskapsavtalet mellan de båda stormakterna ska förlängas. De bägge ledarna hyllar i ett gemensamt skriftligt uttalande närmandet mellan länderna och den ”stabiliserande roll” som det innebär.  Moskva och Peking har ökat sitt samarbete under senare år, inte minst på grund av att spänningarna med USA har ökat.Vänskapsavtalet, som ingick 2001 mellan Putin och Kinas förre president Jiang Zemin, kommer att förlängas i februari 2022 för ytterligare en femårsperiod.

    • Polistillslag mot prodemokratiska Apple Daily

      Hongkongs polis gör ett ingripande mot tidningen Apple Daily som länge haft en aktiv prodemokratisk linje. Fem chefer på tidningen, däribland redaktionschefen, grips och företaget Next Digital, som äger tidningen får sina konton frysta. Tidningens utgivning upphör i och med ingripandet och några dagar senare grips dess främste ledarskribent i samband med att han försöker lämna landet. Tillslagen mot tidningen uppges av myndigheterna ske utifrån Hongkongs nationella säkerhetslag. Next Digitals grundare Jimmy Lai avtjänar redan ett fängelsestraff för att olagligt ha organiserat offentliga möten.

    • Maj

    • Kina stoppar ekonomisk dialog med Australien

      Kinas ledning meddelar att överenskommelsen China-Australia Strategic Economic Dialogue läggs på is. Samarbetet ska främja handel mellan parterna och uppmuntra till investeringar och har av den australiska regeringen framhållits som mycket viktigt för Australien. Anledningen till att Kina låter stoppa samarbetet tros vara de försämrade relationerna mellan länderna och inte minst det faktum att den australiska regeringen i april slopade ett projekt inom Kinas gigantiska sidenvägsprojekt ”Belt and Road Initiative (BRI) som hade planerats med delstaten Victoria. Canberra har därtill meddelat att ett kontroversiellt leasingavtal med ett kinesiskt företag från 2015 av den viktiga hamnen i Darwin i Nordterritoriet (Northern Territory) kan komma att ses över.

    • Nytt fängelsestraff för Hongkongaktivisten Joshua Wong

      Demokratiaktivisten Joshua Wong i Hongkong, som redan avtjänar ett fängelsestraff, döms för att ha deltagit i ett förbjudet uppmärksammande den 4 juni förra året av massakern vid Himmelska fridens torg i Peking 1989. Enligt myndigheterna var det den pågående coronapandemin som ledde till att demonstrationen för första gången inte tilläts. Tiotusentals Hongkongbor bröt emellertid mot förbudet och samlades på gatorna. Wong är en av de över tjugo människor som åtalats för att ha deltagit i manifestationen. Han har  erkänt sig skyldig och döms nu tillsammans med flera andra aktivister. Wong, som även har åtalats under den nya säkerhetslagen, döms nu till ytterligare tio månaders fängelsestraff.

    • April

    • Brittiska parlamentet: ”Folkmord i Xinjiang”

      Storbritanniens parlament beslutar att Kinas politik i Xinjiang mot uigurer och andra muslimska minoriteter med tvångsinternering och assimilering ska kallas för ett folkmord. Det är tredje gången som ett parlament fattar ett sådant beslut. Även parlamenten i Kanada och Nederländerna har förklarat att Pekings agerande i Xinjiang är ett folkmord. Det amerikanska utrikesdepartementet har också kommit med ett sådant uttalande.

    • USA och Kina överens om klimatsamarbete

      I ett gemensamt uttalande meddelar USA och Kina att de har förbundit sig att samarbeta ifråga om klimatkrisen. USA:s klimatsändebud John Kerry har under tre dagar fört samtal med sin kinesiske motpart Xie Zhenhu i Shanghai i Kina. Det är det första besöket i Kina av en representant från president Joe Bidens nya amerikanska administration. Beskedet om den gemensamma ansatsen tas emot positivt av bedömare i omvärlden, med tanke på att de båda länderna är de två största klimatutsläpparna i världen och mot bakgrund av den senaste tidens ökande spänningar mellan de båda stormakterna.Staterna lovar att genomföra klimatåtgärder inom landet, men också att verka för globalt samarbete bland annat genom Parisavtalet om klimatet.

    • Turkisk-kinesisk osämja om uigurer

      Kinas ambassadör kritiserar via sociala medier två framträdande turkiska politiker som uttalat sig om hur kinesiska myndigheter behandlar den uiguriska befolkningen i Xinjiang i västra Kina. Efter kritiken mot partiledaren Meral Akşener och Ankaras borgmästare Mansur Yavaş, som företräder olika partier, kallas ambassadören upp till Turkiets utrikesdepartement. Uigurerna, som är turkisktalande muslimer, utsätts enligt internationella organisationer för godtyckliga gripanden i stor skala och placeras i kinesiska omskolningsläger. Uppemot 50 000 uigurer lever i landsflykt i Turkiet. De oroas av turkiska affärsförbindelser med Kina och beroende av kinesiskt coronavaccin.

    • Sju demokratianhängare i Hongkong döms till fängelse

      Några av Hongkongs mest kända och rutinerade demokratiförespråkare förklaras skyldiga till att ha deltagit och organiserat en olaglig demonstration 2019. Bland de sju dömda finns den 73-årige mediemogulen Jimmy Lai, den 83-årige advokaten, ofta kallad ”demokratins fader”, Martin Lee och krönikören och advokaten Margaret Ng 73 år samt ett par tidigare ledamöter i Legco och fackföreningsledare. Domarna kommer tillkännages vid ett senare datum.

    • Mars

    • Nya sanktioner med koppling till Xinjiang

      Kinas regering inför nya sanktioner mot tjänstemän i USA och även i Kanada. En av måltavlorna är bland andra ordföranden och viceordföranden för den amerikanska Commission on International Religious Freedom, som inte kommer få inresetillstånd till Kina och inte kommer få ha några finansiella transaktioner med kinesisk koppling. Även en parlamentsledamot i Kanada straffas med sanktioner liksom parlamentets underkommitté för mänskliga rättigheter. Kommunistpartiets ledning har under senare tid även organiserat och uppmuntrat bojkotter av utländska företag däribland Nike och H&M. Både företagen hade förra året uttryckt upprördhet över rapporter om att uigurer i Xinjiang använts för tvångsarbete i samband med bomullsplockning.

    • Långtidsavtal mellan Kina och Iran

      Utrikesministrarna från Iran och Kina undertecknar en 25-årig ”strategisk samarbetspakt”. Förhandlingar har pågått i fem år men dessa har varit kontroversiella i Iran och få detaljer har offentliggjorts. Förslaget presenterades när Kinas president Xi Jinping besökte Teheran 2016. Kina är Irans främsta handelspartner och var en av landets största oljekunder tills USA under president Trump återinförde sanktioner mot Iran 2018.

    • EU inför sanktioner för övergrepp i Xinjiang

      EU inför tillsammans med Storbritannien och Kanada sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän som haft en ledande roll i samband med Pekings agerande mot uigurer i Xinjiang. Det gäller bland annat chefen för underrättelsetjänsten i Xinjiang. Sanktionerna innebär att tillgångar i utlandet fryses och att de förbjuds att resa in i EU. Kort efter att sanktionerna tillkännagivits svarar Kinas regering med införa egna sanktioner mot tio européer, däribland fem ledamöter i Europaparlamentet, samt två EU-institutioner och två tankesmedjor. 

    • USA riktar nya sanktioner mot kinesiska topptjänstemän

      USA:s nya president Joe Biden och hans administration inför sanktioner mot 24 högt uppsatta kinesiska tjänstemän. Skälet är att de bidrar till att inskränka Hongkongs demokrati. Bidens föregångare på presidentposten Donald Trump har tidigare infört sanktioner mot Hongkongs regeringschef Carrie Lam samt polischefen och den högsta juridiskt ansvarige tjänstemannen i området. Bland de nya tjänstemän som får nu straffas finns flera högt uppsatta partitjänstemän varav flera ingår i Nationella folkkongressens ständiga kommitté samt anställda inom polis- och säkerhetsväsende. Sanktionerna, som införs strax före ett möte mellan amerikanska och kinesiska diplomater i Alaska, och tolkas av bedömare som en signal om att den nya amerikanska ledningen inte kommer att göra avkall på den hårda linjen mot Peking som drevs av Donald Trump.

    • Folkkongressen röstar ja till ändring av Hongkongs valsystem

      Vid Nationella folkkongressens årliga möte beslutas att valsystemet i Hongkong ska ändras så att Peking kan säkerställa att endast personer lojala med Kinas kommunistparti får ta plats i lagstiftande organ. Alla kandidater i valen ska kunna granskas utifrån sina politiska åsikter av en särskild kommitté. Därutöver ska antalet ledamöter såväl i den valkommitté som nominerar kandidater till regeringschefsposten som till den lagstiftande församlingen, (Legco) utökas. Pekings avsikt uppges emellertid samtidigt vara att reducera de folkvalda kandidaternas inflytande i styret av regionen. Ett förslag ska nu utarbetas till en omskrivning av Hongkongs grundlag(Basic Law).

    • Februari

    • 47 demokratianhängare åtalas i Hongkong

      Åtal väcks mot de 47 demokratianhängare som greps i början av januari misstänkta för att ha brutit mot den nya säkerhetslagen i samband med anordnandet av ett primärval inför valet till Legco (se Januari). Några av dem som greps i januari åtalas inte, bland annat den 79-årige amerikanske människorättsadvokaten John Clancey. Ytterligare en rättegång pågår mot sju veteraner bland demokratianhängarna, däribland publicisten Jimmy Lai och den 82-årige politikern Martin Lee. De misstänks för att ha hållit ett illegalt möte under demokratiprotesterna 2019, men åtalen är inte baserade på säkerhetslagen eftersom den antogs först 2020. Straffen för brott som begåtts efter det att säkerhetslagen infördes är hårdare och kan ge tio års fängelse eller till och med livstid. Därför försöker myndigheterna enligt bedömare hitta förseelser som demokratiaktivisterna kan åtalas för som ska ha skett efter att lagen infördes.

    • Behandlingen av uigurer ett ”folkmord” enligt USA och Kanada

      Kanadas underhus enas om ett uttalande som uppmanar den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau att benämna Kinas hantering av hundratusentals uigurer och andra muslimska minoriteter i Xinjiang för ett folkmord samt att kräva att vinter-OS som ska hållas i Peking 2022 ska flyttas till ett annat land om övergreppen fortsätter. I januari hävdade även USA att Pekings ”systematiska försök att förinta uigurer” skulle klassas som ett folkmord. Under ett digitalt möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter samma dag förnekar den kinesiske utrikesministern Wang Yi att det skulle förekomma ”så kallat folkmord, tvångsarbete eller religiöst förtryck” i Xinjiang.

    • Januari

    • WHO-experter ska utreda coronavirusets uppkomst

      En expertgrupp från WHO släpps till slut in i landet för att utreda hur sars-cov-2 uppstod. WHO har under flera månader fört förhandlingar med Peking för att få tillstånd att komma in i landet och genomföra undersökningar. De första förekomsterna av viruset upptäcktes i staden Wuhan vid en lokal marknad där det bland annat såldes levande djur. Frågan om coronaviruset är känslig för den kinesiska regeringen och kommunistpartiet som har försökt styra berättelsen om hur viruset uppstod och förhindra kritik mot den kinesiska hanteringen av epidemin. USA:s president Donald Trump strävade efter att lägga skuld på Kina för utbrottet bland annat genom att kalla coronaviruset för Kina- eller Wuhanviruset.

    • Ett 50-tal demokratiaktivister grips i Hongkong

      I ett massivt tillslag mot Hongkongs demokratirörelse grips ett 50-tal aktivister av över 1000 poliser. Bland de gripna finns både ledamöter av den prodemokratiska oppositionen, som suttit i den lagstiftande församlingen (Legco), och unga aktivister, däribland Joshua Wong. Samtliga anhålls med hänvisning till den nya säkerhetslagen, anklagade för omstörtande verksamhet i samband med de inofficiella primärval som organiserades i somras av demokratioppositionen inför valet till Legco. Valet som skulle ha hållits i september blev senare uppskjutet på grund av coronapandemin till 2021. Det otillåtna primärvalet hölls som ett sätt att utröna vilka kandidater som hade störst chans att vinna röster i valet till Legco.

  • 2020

    • December

    • EU och Kina överens om investeringsavtal

      Efter nära sju års förhandlingar är EU och Kina i princip överens om ett gemensamt investeringsavtal. Det ska göra det enklare för företag från något av länderna att verka i det andra landet. Europeiska företag är idag nödgade att ingå ett joint venture-samarbete med kinesiska företag och dela med sig av avancerad teknologi. Avtalet har dock ännu inte godkänts av Europaparlamentet där det finns ett starkt motstånd bland många ledamöter som menar att avtalet inte i tillräcklig grad försöker stoppa de omfattande kränkningarna av mänskliga rättigheter i Kina. Även den kommande nya administrationen i USA under Joe Biden väntas ställa sig kritisk till avtalet.  

    • Hongkongaktivister får fängelsestraff

      Tre unga ledare för demokratirörelsen i Hongkong – Joshua Wong, Agnes Chow och Ivan Lam – förklaras skyldiga till att ha organiserat och deltagit i olagliga demonstrationer i juni 2019. Wong, en av demokratianhängarnas mest välkända ledare, döms till 13 månader i fängelse medan Chow och Lam får något kortare straff. Om de unga aktivisterna hade straffats för handlingar efter det att den nya nationella säkerhetslagen trädde i kraft i juli i år så hade straffen varit betydligt hårdare, upp till livstids fängelse. Agnes Chow ska dock även åtalas för att ha brutit mot säkerhetslagen i augusti i år genom att ha uppmanat till självständighetssträvanden. 

    • November

    • Ny by i omtvistat område i Himalaya

      Kina har byggt en by i områden i Himalaya som även Bhutan gör anspråk på. Byn har byggts i ett gränsområde där kinesiska Tibet och Bhutan möts. Men satellitbilder visar att byn ligger ett par kilometer in på områden som Bhutan anser sig ha rätt till. Den nya kinesiska byn kallad Pangda ligger nära Doklamplatån, som Bhutan gör anspråk på men som i praktiken kontrolleras av Peking. 2017 höll det på att utbryta en militär konflikt mellan Kina och Indien i detta område, som har strategisk betydelse även för Indien eftersom det ligger nära en indisk passage som förbinder de östra provinserna med övriga delar av landet. Indien har dessutom lovat att skydda Bhutan genom en säkerhetspakt. Under senare år har Kina och Bhutan fört samtal för att lösa gränstvisten.

    • Fyra oppostionsparlamentariker diskvalificerade, oppositionen avgår

      Hongkongs regering beslutar att fyra oppositionsledamöter i den lagstiftande församlingen (legco) måste lämna sina platser eftersom de inte anses vara lojala med regimen. Det leder till att nästan alla ledamöter från oppositionen i legco avgår i protest. Beslutet att sparka de fyra ledamöterna kommer efter det att nationella folkkongressens ständiga kommitté i Peking beslutat att parlamentariker som stödjer eller verkar för Hongkongs självständighet eller inte erkänner att Hongkong är en del av Kina ska anses ha brutit mot löftet att vara trogna Hongkongs grundlag och lojala mot regionen.  Sedan 1 juli 2020, då den nya säkerhetslagen trädde i kraft (se Juli 2020) är tjänstemän och ledamöter i legco förpliktigade att avge lojalitetslöfte där de svär trohet till Hongkong som en del av Kina.

    • Asiatiska länder bildar rekordstort handelssamarbete

      15 länder i Asien och Oceanien undertecknar handelsavtalet RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership). Medlemmarna är några av världens största ekonomier: Kina, Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland samt tio sydöstasiatiska länder och tillsammans svarar de för nästan en tredjedel av världens samlade BNP. Samarbetet behöver ratificeras av nio länder, varav sex Aseanmedlemmar, för att träda i kraft. Indien deltog länge i förhandlingarna, men valde att dra sig ur 2019 av oro för konsekvenserna för inhemsk produktion. USA står utanför RCEP, som har setts som ett kinesiskt svar på det stora amerikanska handelsinitiativet TPP, vilket när Washington drog sig ur 2017 döptes om till CPTPP.

    • Hongkongs prodemokratiska parlamentariker avgår

      Efter att Hongkongregeringen tvingat fyra demokratianhängare att lämna den lagstiftande församlingen (Legco) beslutar sig hela demokrati-oppositionen för att avgå. Det handlar om 15 ledamöter. Beslutet att de fyra prodemokratiska politikerna skulle stängas av kom efter att den nationella folkkongressens ständiga utskott i Kina antagit en ny lag som tillåter Hongkongledningen att utesluta parlamentariker som anses hota den nationella säkerheten, utan att det krävs ett beslut i domstol.

    • Hongkong-parlamentariker gripna för bråk

      Sju ledamöter av Hongkongs lagstiftande församling (Legco) grips för tumult som uppstod under en session i en av kommitté i maj. Handgemäng utbröt då i Legco i samband med att en ordförande skulle tillsättas. Demokratianhängarna inom oppositionen hade förhalat tillsättningen vilket fick till följd att den Peking- och regeringsvänliga falangen handgripligen tillsatte en anhängare som ordförande. Det ledde i sin tur till att bråk uppstod. Endast demokratianhängare har gripits för bråket.

    • Oktober

    • Avtal om katolska biskopar förlängs

      En överenskommelse med Vatikanen om utnämning av biskopar från 2018 (Se September 2018) förlängs för ytterligare två års tid. Enligt avtalet ska en dialog hållas mellan Peking och Vatikanen om vilka som ska bli nya biskopar, men påven är den som utnämner dem. USA har utövat påtryckningar mot Vatikanen för att avtalet ska stoppas eftersom man hävdar att katoliker i Kina, som inte tillhör den  officiellt erkända katolska kyrkan, fortfarande utsätts för förföljelse. Meningen var att överenskommelsen mellan Peking och Vatikanen skulle leda till att även de samfund som tvingats verka under jord kan erkännas. Enligt avtalet måste de katolska biskopar som tillsätts ansluta sig till den statliga erkända katolska kyrkan.

    • Länder uppmanar Kina att respektera uigurers rättigheter

      Nära 40 länder ställer sig bakom en gemensam deklaration under ett FN-möte om mänskliga rättigheter där de uttrycker oro över hur Kina behandlar minoriteten uigurer i Xinjiang. Under senare år har rapporter från människorättsorganisationer och vittnesmål från drabbade uigurer visat på svåra kränkningar av uigurernas rättigheter. Enligt en australisk tankesmedja, Australian Strategic Policy Institute (Aspi), finns över 380 anläggningar i Xinjiang där flera hundratusen uigurer hållits i förvar av den kinesiska regimen i syfte att ”omskola dem”. Bland länderna som undertecknat deklarationen finns Kanada, USA, Japan, Australien och flera EU-länder. Deklarationen kritiserar även Peking för dess agerande i Hongkong.

    • Hongkongaktivist gripen för separatistisk verksamhet

      En 19-årig demokratiaktivist i Hongkong har gripits och ska ställas inför rätta på grundval av den nya säkerhetslagen. Tony Chung är en tidigare medlem av den nu upplösta självständighetsrörelsen Student Localism, som har strävat efter att Hongkong ska bli separeras från Kina. Chung åtalas bland annat även för pengatvätt. Han kan dömas till flera år i fängelse eller till och med ett livstidsstraff. Enligt uppgifter från olika källor greps Chung utanför det amerikanska konsultatet när han var på väg att söka asyl i USA.

    • September

    • Ny rättsutredning startas mot Hongkongaktivisten Joshua Wong

      Demokratiaktivisten Joshua Wong grips anklagad för att ha deltagit i en otillåten manifestation förra året som hölls i protest mot Hongkongregeringens beslut att förbjuda bärande av ansiktsmask under demonstrationer. Han släpps kort därefter mot borgen, men en utredning kommer att fortsätta. Wong kan dömas till sex års fängelse om han fälls. Han utreds även i två andra rättsfall. Två andra kända demokratiaktivister som utreds för brott är Nathan Law och Agnes Chow. Law, som anklagas för att ha brutit mot den nya säkerhetslagen, har tagit sin tillflykt till Storbritannien. Även Chow är misstänkt för brott mot säkerhetslagen. Ytterligare ett 20-tal Hongkongbor har gripits med hänvisning till den nya lagen.

    • Indien och Kina lovar lösa gränstvist

      Kinas utrikesminister Wang Yi och Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar enas om flera åtgärder för att försöka minska spänningarna vid den gemensamma gränsen i Himalaya. Några dagar tidigare ska gränsposteringar från båda länderna ha beskjutit varandra, första gången skottväxling förekommer på flera årtionden. Skärmytslingar har rapporterats sedan juni då trupper från länderna möttes i en större sammandrabbning (se Juni). I augusti dog en tibetansk soldat i den indiska armén efter att ha utlöst en landmina vid gränsen.

    • Australiska journalister flyr från Kina

      Två journalister från viktiga australiska medieföretag väljer att fly från Kina efter att de fått besök av kinesisk polis i sina hem och tagit emot varningar om förhör i samband med aktiviteter som strider mot nationell säkerhet. Journalisterna, varav den ena arbetar för den australiska statliga TV-kanalen ABC och den andra för tidningen Australian Financial Review, sökte bägge tillflykt vid australiska diplomatiska beskickningar och kunde efter diplomatiska förhandlingar återvända till Australien.

    • Protester i Inre Mongoliet när undervisning på mongoliska tas bort

      Sedan det kommit ett nytt påbud om att skolor i Inre Mongoliet inte längre ska ha undervisning i viktiga skolämnen på mongoliska utbryter protester bland tiotusentals mongoler i regionen. Nu planeras undervisning i huvudämnen ske på mandarin. Omkring en sjättedel av befolkningen i regionen tillhör minoriteten mongoler. Att få undervisning på minoritetsspråket ses som viktigt för att minoriteten ska kunna använda sitt modersmål och upprätthålla sin kultur och traditioner. Utvecklingen liknar den som sedan länge skett i Tibet och i Xinjiang.

    • Augusti

    • Australisk journalist hålls i förvar i Kina

      En australisk journalist hålls i förvar på okänd ort i Kina. Cheng Lei arbetar sedan flera år tillbaka som nyhetsankare och affärsreporter på den engelskspråkiga och statskontrollerade kinesiska nyhetskanalen CGTN. En annan australisk medborgare som är kvarhållen i Kina är  författaren Yang Hengjun som greps i januari 2019 anklagad för spioneri. Yang nekar till anklagelserna.

    • Amerikanska sanktioner mot byggföretag i Sydkinesiska havet

      USA kommer att rikta sanktioner mot 24 kinesiska företag som deltar i Kinas arbete med att skapa konstgjorda öar i omtvistade områden av Sydkinesiska havet. Bland företagen finns gigantiska statskontrollerade företag inom bygg- och varvsindustrin. Kina har byggt landmassor och landningsbanor för militärflyg och annan militär verksamhet sedan 2013 på rev och skär som ingår i Paracel- och Spratlyögrupperna. Kina gör anspråk på dessa havsområden liksom flera av länderna i regionen, däribland Vietnam och Filippinerna. I juli tydliggjorde den amerikanska regeringen för första gången att den ansåg att Kinas anspråk på områden i Sydkinesiska havet strider mot internationell lag. Washington gav också sitt stöd till sydöstasiatiska länder som gör anspråk på områdena. Enligt USA utgör det kinesiska bebyggandet en kränkning av dessa länders suveränitet.

    • USA utökar sanktioner mot Huawei

      USA inkluderar 38 bolag som uppges ha koppling till Huawei på en lista över företag som inte tillåts köpa amerikanska tekniska komponenter som till exempel datorchip. Företagen som kommer från flera olika länder anklagas för att på uppdrag av Huawei ha försökt kringgå tidigare sanktioner mot datajätten. USA har gjort allt för att stoppa Huawei från att bygga nya mobilnät, 5G, i olika länder och hindrar amerikanska företag från att använda dess utrustning och från att förse Huawei med produkter. Washington har varnat för att företaget skulle kunna användas av Peking för att spionera.

    • Peking inför sanktioner mot amerikanska kongressledamöter

      Peking riktar sanktioner mot elva högt uppsatta amerikaner, däribland flera senatorer. Åtgärden är ett svar på att USA några dagar tidigare införde sanktioner mot Hongkongs regeringschef Carrie Lam samt tio polischefer och andra högt uppsatta tjänstemän eftersom de uppges inskränka Hongkongbornas politiska friheter och rätten till självstyre för Hongkong. Carrie Lams och de övrigas tillgångar i USA frystes och amerikanska företag tilläts inte längre göra affärer med dem. Pekings sanktioner slår mot ett antal senatorer i kongressen samt ledare för människorättsorganisationer, men ingen i Trumpadministrationen är drabbad.

    • Mediemagnat gripen i Hongkong

      Jimmy Lai, demokratianhängare och ägare till medieföretaget Next Media som ger ut tidningen Apple Daily, grips av myndigheterna i Hongkong anklagad för att ha samarbetat med främmande makt och för korruption. Ytterligare sex av hans anställda grips med honom.  Gripandena sker utifrån den nya nationella säkerhetslagen (se Juli) och ses som ett tecken på att Peking på allvar vill slå ned oppositionen i Hongkong. Jimmy Lai har haft möten med amerikaner. Lai släpps senare mot borgen.

    • Aktivister åtalas för minnesceremoni av massaker

      25 demokratiaktivister, däribland de välkända aktivisterna Joshua Wong och mediemagnaten Jimmy Lai, åtalas för att ha deltagit i en sammankomst den 4 juni till minne av massakern vid Himmelska fridens torg i Peking samma datum år 1989. Aktivisterna trotsade ett förbud mot sammankomsten, vilket myndigheterna hade infört enligt uppgift för att förhindra spridning av coronaviruset. Det har hållits en ljusceremoni varje år med myndigheternas tillstånd och detta var första gången som den förbjöds.

    • Juli

    • Arresteringsorder mot Hongkongaktivister i exil

      Hongkongs polismyndigheten utfärdar arresteringsorder mot sex demokratianhängare som lever i exil utomlands. De anklagas för att ha brutit mot den nya säkerhetslagen i Hongkong genom att ha uppmanat till separatism och för att ha samarbetat med utländsk makt. En av de misstänkta är den välkända demokratiaktivisten Nathan Law.

    • Val i Hongkong skjuts upp

      Valet till Hongkongs lagstiftande församling, som skulle ha hållits i september 2020, skjuts upp i ett år. Hongkong-regeringen säger att det är nödvändigt mot bakgrund av covid-19-pandemin. Dagen innan har tolv demokratiaktivister fått beskedet att de inte får ställa upp i valet. Bland de diskvalificerade finns Joshua Wong, som var en av ledarna för en protestvåg som började 2014.

    • Kina stänger amerikanskt konsulat

      Peking ger order om att det amerikanska konsulatet i Chengdu ska stängas. Beslutet är ett svar på USA:s nedstängning av Kinas konsulat i Houston ett par dagar tidigare. Enligt USA:s utrikesdepartementet föranleddes åtgärden av Pekings stölder av och bristande respekt för patent, varumärken och annan immateriell egendom som skyddas av upphovsrätt.

    • Kinesiska fiskefartyg bryter mot sanktioner mot Nordkorea

      En utredning av den ideella organisationen Global Fishing Watch, som strävar efter ett hållbart fiske, visar att kinesiska fiskare fångar stora fångster bläckfisk i nordkoreanska vatten i strid med FN-sanktionerna som infördes 2017. För Nordkorea har export av bläckfisk varit en viktig inkomstkälla. De kinesiska fiskarna tar själva hand om fångsten och försäljningen men betalar Nordkorea för fiskerättigheterna. Fiskefartygen är moderna och har större kapacitet än nordkoreanska båtar, vilket inneburit att nordkoreaner som fiskar för inhemskt bruk tvingats ge sig ut på farliga båtfärder längre ut till havs och ibland fått sätta livet till.

    • Storbritannien river upp utlämningsavtal med Hongkong

      Den brittiska regeringen väljer att upphäva ett utlämningsavtal med Hongkong. Hongkongbor som misstänks för brott i Storbritannien har kunnat utlämnas till Hongkong – och vice versa. Beslutet är en reaktion på den nya hårt kritiserade säkerhetslag som Peking införde i Hongkong från 1 juli. Enligt Storbritannien har säkerhetslagen förändrat viktiga förutsättningar för utlämningsavtalet, inte minst eftersom den föreskriver att vissa rättsprocesser ska äga rum på Kinas fastland istället för i Hongkong. Även en brittisk lag som förbjuder export av vissa typer av särskilt farliga vapen till Kina kommer att utvidgas till att även gälla för Hongkong.

    • USA svartlistar elva kinesiska företag i Xinjiang

      USA belägger elva kinesiska företag som verkar i Xinjiang och anses bidra till förtrycket av uigurer med sanktioner. Företagen inkluderas på en lista över företag som inte ska få tillgång till amerikanska tekniska produkter med mera. Därmed har nu ett 50-tal företag svartlistats. Några dagar tidigare har Peking riktat sanktioner mot tre amerikanska republikanska kongressledamöter. Även en ansvarig för rapportering om internationell religionsfrihet beläggs med sanktioner. Det är oklart vad som ingår i sanktionerna.

    • Storbritannien stoppar Huaweis 5G-utbyggnad

      Den brittiska regeringen meddelar att den kinesiska telekomjätten Huaweis tekniska utrustning inte längre kommer att användas i landets 5G-nät. Beskedet kommer efter påtryckningar från USA och rycker upp ett brittiskt beslut från tidigare i år om att tillåta Huawei att svara för delar av utbyggnaden. Enligt USA och bedömare i flera västländer finns det en fara för att Huaweis teknik kan utnyttjas för att spionera för Pekings räkning. Från och med 2027 ska all befintlig Huawei-teknik ha tagits bort från de brittiska 5G-näten.

    • 370 demonstranter grips i Hongkong

      Idag träder den nya och kontroversiella säkerhetslagen för Hongkong i kraft. Redan den första dagen säger sig polisen ha gripit omkring 370 människor som samlats vid affärsdistriktet Causeway Bay för att markera årsdagen av att Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina. Den brittiska premiärminister Boris Johnson säger att lagen är ett brott mot den brittisk-kinesiska uppgörelsen från 1985 som ledde till att Storbritannien lämnade över Hongkong till Kina 1997. Johnson erbjuder samtidigt upp till tre miljoner hongkongbor möjlighet att under fem år bosätta sig i Storbritannien för att på sikt kunna ansöka om brittiskt medborgarskap. Skarp kritik mot lagen kommer även från USA, EU, Kanada, Japan och Taiwan.

    • Juni

    • Hongkong får omstridd säkerhetslag

      En ny och kontroversiell nationell säkerhetslag i Hongkong antas av Nationella folkkongressens ständiga utskott och undertecknas samma dag av president Xi Jinping (se även Maj 2020). I beslutet kringgår Peking Hongkongs egen lagstiftande församling. Fram till nu har innehållet i lagen varit hemligt och den visar sig, enligt bedömare, vara hårdare än befarat. Det blir nu förbjudet att ägna sig åt omstörtade verksamhet, utbrytningsförsök, terrorism och att samarbeta med utländska krafter i syfte att underminera den nationella säkerheten. Lagparagraferna är dock luddigt formulerade och öppnar för en vid tolkning. Brott som anses vara grova kan ge livstids fängelse.

    • Kina friger indiska soldater

      Kina friger tio indiska soldater som gripits i samband med sammandrabbningarna vid gränsen mellan indiska Ladakh och det kinesiskkontrollerade Aksai Chin i Himalaya, då minst 20 indiska och ett okänt antal kinesiska soldater dödades. Frisläppandena sker samtidigt som militära och diplomatiska samtal pågår mellan de två länderna för att minska spänningarna dem emellan.

    • Ökade spänningar mellan Kina och Indien i Himalaya

      Sedan mitten av maj har indiska medier rapporterat om att flera hundra, enligt vissa källor flera tusen, kinesiska soldater har tagit sig in i indiska Ladakh vid den omtvistade gränsen mellan Indien och Kina i Himalaya. Soldater från bägge sidor har varit inblandade i skärmytslingar vid några tillfällen. Nu uppges båda länderna ha forslat tungt artilleri och annan militär utrustning till gränsområdet. Spänningen har ökat mellan länderna i området sedan Indien i augusti 2019 delade upp delstaten Jammu-Kashmir i federalt styrda Ladakh samt Jammu och Kashmir. Indien anser att den Kina-kontrollerade regionen Aksai Chin ingår i Ladakh. Enligt den statliga kinesiska dagstidningen Global Times har Indiens bygge av en ny motorväg till en militärbas i området oroat Peking som därför förflyttat trupper hit. Diplomatiska samtal förs mellan länderna för att hitta en lösning på det spända läget. Vid ett möte mellan de båda ländernas arméchefer i början av juni enades parterna om att lösa konflikten fredligt i enlighet med redan ingångna bilaterala avtal. I maj rapporterades också om en gränsdispyt mellan de båda länderna i den indiska delstaten Sikkim, som ledde till att kinesiska och indiska soldater skadades efter stenkastning och slagsmål.

    • Maj

    • Peking vill införa säkerhetslag i Hongkong

      Vid Nationella folkkongressen årliga session, som hålls i slutet av maj efter att ha blivit uppskjuten i mars på grund av coronapandemin, godkänns en plan om att införa nationell säkerhetslag i Hongkong. Enligt paragraf 23 i Hongkongs grundlag (Basic Law) måste sådan lagstiftning antas som bland annat förbjuder förräderi, terrorism, uppvigling och separatism. Frågan är kontroversiell i Hongkong och när Hongkongregeringen försökte driva igenom lagstiftningen 2003 ledde det till massdemonstrationer som då medförde att den lades på is. Enligt centralregeringen i Peking är det de senaste månadernas massdemonstrationer i kombination med att Hongkongregeringen inte själv lyckats införa säkerhetslagstiftning som ligger bakom beslutet att gripa in för att tvinga igenom lagstiftningen. Lagen ska nu utformas och därefter antas av Hongkongs lagstiftande församling. Klart är att den kommer att göra det möjligt för kinesisk säkerhetstjänst att öppet ingripa för att kväsa våldsamma demonstrationer och självständighetssträvanden i Hongkong. Demokratiaktivister menar att säkerhetslagarna betyder slutet på ”Ett land, två system”- principen som styr relationen mellan Hongkong och fastlandet. Det finns en stark oro för att Hongkongbornas mänskliga rättigheter kommer att hotas. USA:s svar på Kinas hårda linje mot Hongkong är att meddela att regionen inte längre anses ha en särskild status, vilket bland annat innebär fördelaktiga handelsavtal. 

    • April

    • Kina namnger öar i omtvistade ögrupper

      Ett 80-tal öar, rev och undervattensklippor i Paracel- och Spratlyögrupperna har fått egna namn meddelar ministeriet för naturresurser samt inrikesministeriet. Flera andra länder kring Sydkinesiska havet gör anspråk på dessa ögrupper och under det senaste årtiondet har spänningarna ökat (se Kina: Utrikespolitik och försvar). Vietnam protesterar mot den kinesiska namngivningen och hävdar att det kränker landets territoriella suveränitet. Några dagar tidigare har Peking även meddelat att de bägge ögrupperna ska administreras under två nybildade distrikt under staden Sansha i provinsen Hainan.

    • Femton demokratiaktivister grips i Hongkong

      Hongkongpolisen griper femton personer som misstänks för att ha organiserat och deltagit i olagliga demonstrationer förra året mellan augusti och oktober. Några av dem utreds för att ha fört vidare information om demonstrationerna via olika medier. Bland aktivisterna som gripits finns inte bara unga Hongkongbor i 20- till 30–årsåldern utan även 70- och 80–åriga oppositionspolitiker. De massdemonstrationer som har skakat staden sedan sommaren 2019 har bedarrat sedan coronaviruset började sprida sig i Hongkong i början av året. Men bedömare tror att gripandena kan blåsa liv i protesterna, inte minst eftersom centralregeringen i Peking driver på för att Hongkongledningen ska anta ny säkerhetslagstiftning i området. Vid tidigare försök att införa sådana lagar i Hongkong 2003 ledde det till omfattande protester vilket gjorde att planerna lades på is. Gripandena kritiseras av flera länder, däribland USA och Storbritannien, och människorättsorganisationer

    • Wuhan reviderar siffror över döda i covid-19

      Smittskyddsmyndigheten i Wuhan kommer med nya uppgifter över antalet döda i covid-19. Enligt dessa har dubbelt så många avlidit i sjukdomen än vad som tidigare rapporterats – totalt 3868, vilket är 1 290 fler dödsfall. Därmed har 4 632 avlidit i hela landet. Kina har anklagats av bland annat USA:s president Donald Trump för att ha mörklagt hur många som i själva verket dött av sjukdomen. Enligt Kinas utrikesdepartement har dock inget sådant skett. De felaktiga dödssiffrorna har istället bland annat handlat om en eftersläpning i rapportering och misstag av sjukhuspersonal som varit hårt pressade.

    • Inga nya dödsfall i covid-19

      Enligt Kinas nationella hälsomyndighet har landet för första gången sedan rapporteringen över smittspridning och dödsfall i det nya coronaviruset inleddes i januari, inga nya dödsfall att rapportera. Samtidigt har dock antalet smittade åter börjat stiga, vilket uppges bero på att inresande i landet tagit med sig smittan. Omkring 1000 människor rapporteras bära på coronaviruset, en del av dem utan att ha några symptom.

    • Mars

    • Kina hjälper EU med virusutrustning

      Kina har lovat skicka stora mängder sjukvårdsmaterial till EU-länder för att bistå i kampen mot corona-epidemin. Enligt premiärminister Li Keqiang är landet berett att bistå med kit för provtagning, ansiktsmasker och annan skyddsutrustning. Mångmiljardären Jack Mas e-handelsföretag Alibaba har därtill skänkt över en miljon andningsskydd till Frankrike och Spanien.

    • Amerikanska journalister utvisas

      Peking meddelar att tre amerikanska journalister ska utvisas. De arbetar för New York Times, Washington Post och Wall Street Journal. Enligt den kinesiska ledningen är utvisningen ett svar på att Washington nyligen begränsat antalet kineser som får arbeta för kinesiska statskontrollerade medier i USA. Redan förra månaden genomförde Kina en annan utvisning, då tre journalister från Wall Street Journal fick lämna landet efter att tidningen publicerat en Pekingkritisk debattartikel. Då hade en tvist även blossat upp med den amerikanska ledningen sedan statskontrollerade kinesiska medier i USA omdefinierats till att räknas som utländska missioner. Pekings utvisningar av journalister har fördömts av pressfrihetsorganisationer.

    • Xi besöker Wuhan efter coronakrisen

      Omkring tre månader efter att de första fallen av ett nytt coronavirus upptäcktes i staden Wuhan besöks den av president Xi. Han tackar invånarna för deras stora uppoffringar under den tid när staden hållits isolerad och de tvingats stanna hemma. Xis besök tolkas av bedömare som en signal om att utbrottet av covid-19, som skördat 4 600 människoliv och lett till att 126 000 blivit sjuka, nu är på väg att bedarra i landet. Att Kina tycks vara på väg ut ur krisen framhålls av kommunistregimen som en seger. Den är angelägen om att framhålla betydelsen av att den kunde agera så beslutsamt och snabbt och genomföra restriktioner för att förhindra smittspridning, något som, hävdar man, klarat av just på grund av det auktoritära systemet. Men Kina får även beröm av Världshälsoorganisationen (WHO) för dess resoluta hantering av krisen.

    • Februari

    • Gui Minhai dömd till tio års fängelse

      En domstol i Ningbo dömer den svenskkinesiske förläggaren Gui Minhai till tio års fängelse för att ha tillhandahållit information till främmande makt. Enligt domstolen har Gui Minhai självmant gett upp sitt svenska medborgarskap och ansökt om att åter få bli kinesisk medborgare 2018 (se även Januari och Februari 2018). Efter domen kräver den svenska regeringen åter att Gui Minhai friges och att  representanter för Sverige ska få träffa honom för att ge honom konsulär hjälp. Enligt Sverige är Gui Minhai fortfarande svensk medborgare eftersom frågan om medborgarskapet inte prövats av Migrationsverket. Men Peking vill inte längre diskutera fallet med Sverige eftersom landets lagstiftning inte tillåter dubbelt medborgarskap och Gui Minhai därmed inte längre ska ses som svensk medborgare, hävdar man. 

    • Höga tjänstemän avskedas efter coronaviruset

      I takt med att kritiken under senare tid vuxit mot kinesiska myndigheters hantering av det nya coronaviruset, som döpts till covid-19, sparkas högt uppsatta tjänstemän i synnerhet i provinsen Hubei men även i andra delar av Kina. Det handlar om att dessa på olika sätt ska ha misskött sina ansvarsområden utifrån gällande regler och inte minst att man har missat att agera i tid för att stoppa smittspridningen och varna invånare. Partisekreteraren i Hubeiprovinsen tvingas lämna sin post liksom partisekreteraren i staden Wuhan. Ett par dagar tidigare sparkades även den högsta ledningen för  Hubeis hälsovårdsmyndighet. Antalet som är smittade av viruset i Kina är nu över 42 000 medan 1 350 människor har dött.

    • Läkare som varnade för corona avlider

      Ögonläkaren Li Wenliang avlider efter att under en tid varit sjuk i covid-19. Nyheten om hans död väcker starka reaktioner på bland annat sociala medieplattformen weibo, däribland krav på yttrandefrihet. Många kineser har upprörts av att Li Wenliang förhördes och straffades av polis i slutet av förra året efter att han i en gruppchatt varnat tidigare studiekamrater om nya sjukdomsfall där symptomen liknade de som uppstod vid sjukdomen sars. I början av året blev Li Wenliang själv sjuk i covid-19 efter att ha smittats av en patient. Myndigheterna i Wuhan har kritiserats för att inte ha tagit visselblåsarna på allvar, något som hade kunnat minska smittspridningen. Enligt en statlig utredning av fallet, som släpps i mitten av mars, har polisen i Wuhan ”agerat otillbörligt” när den straffade Li Wenliang genom att utfärda en skriftlig varning efter att han publicerat information på Weibo om sjukdomen. Polisen i Wuhan ber offentligt om ursäkt efter att utredningsresultatet blivit känt.

    • Januari

    • WHO klassar coronaviruset som global hälsofara

      Världshälsoorganisationen beslutar vid ett möte att coronaviruset ska ses som en internationell fara för människors hälsa. Samtidigt vill organisationen inte att länder ska införa ”onödiga” begränsningar av resande och handel. Enligt de kinesiska myndigheterna har nu 213 människor bekräftats döda och över 9 600 smittade. Fler människor har därmed smittats än under epidemin av ett annat coronavirus, Sars, 2003–2004. Samtidigt var dödligheten högre i Sars än i det nuvarande coronaviruset. Fall av sjukdomen har nu konstaterats i ett flertal länder i Sydöstasien samt i USA, Kanada, Ryssland och i några europeiska länder däribland Tyskland, Frankrike, Italien, Finland och Sverige. 

    • Stora städer stängs ned på grund av coronavirus

      Över 800 människor i Kina har smittats av ett virus som drabbar andningsvägarna och bland annat kan leda till allvarlig lunginflammation. Minst 25 människor har dött av coronaviruset, som först upptäcktes på en skaldjurs- och köttmarknad i staden Wuhan i Kina, och som som nu spridits till andra delar av Kina och även med enstaka fall till flera andra länder. Spridningen av viruset sammanfaller med att många kineser inleder resandet inför det kinesiska nyåret, då många kineser besöker familj och släktingar i andra delar av landet. Myndigheterna försöker hindra smittspridningen genom att ställa in flyg-, tåg och bussresor i flera städer i provinsen Hubei. Minst 20 miljoner människor berörs av reserestriktionerna. Därtill har offentliga nyårsfiranden ställts in i Peking, Shanghai och Macao medan den Förbjudna staden i Peking håller stängt.

    • Tidigare chefen för Interpol dömd till fängelse

      Meng Hongwei, den tidigare chefen för den globala polisorganisationen Interpol som greps under en resa i Kina 2018, döms till 13 års fängelse. Meng som var högt uppsatt inom partiapparaten i Kina bodde i Frankrike där Interpol är baserat. Enligt domen har han tagit emot mutor. Mengs fru och barn har fått politisk asyl i Frankrike. Gripandet av Meng Hongwei uppges av säkerhetstjänsten vara ett led i den omfattande utredningen kring den inflytelserike Zhou Yongkang (se Oktober 2018, Juli 2014) och försöken att komma åt dem som ingått i hans tidigare krets.

    • USA och Kina undertecknar handelsavtal

      De båda handelsjättarna Kina och USA undertecknar en överenskommelse om ett första steg för att lösa konflikten mellan dem. Partnerna kom överens om det så kallade fas 1-avtalet i mitten av december 2019. Överenskommelsen innebar att de nya tullar som USA skulle ha infört på kinesiska varor från och med den 15 december inte blev av, därtill har USA lovat att halvera den 15-procentiga tullsatsen på vissa kinesiska varor belades med i september. I utbyte ska Kina ha lovat att köpa mer jordbruksprodukter från USA. Fas 1-avtalet uppges även beröra tvistefrågor som intellektuella rättigheter, tekniköverföring samt handel med jordbruksprodukter och finansiella tjänster. Det omfattar även valutapolitiska åtaganden och ett system för hur tvister om avtalet ska tolkas.

  • 2019

    • December

    • Kina håller militärövningar med Iran och Ryssland

      Iran, Kina och Ryssland inleder gemensamma militära övningar till havs i Indiska oceanen och utanför Omans kust. Övningarna ska pågå under fyra dagar. Enligt Irans regering är syftet bakom övningarna att “bidra till fred, vänskap och bibehållen säkerhet genom samarbete och enighet” vilket ska få till följd ”att visa att Iran inte får isoleras”.

    • Ny massdemonstration i Hongkong

      Ett stort antal Hongkongbor ansluter sig till en ny regeringskritisk demonstration. Det är den första sedan augusti som ordnas av demokratirörelsen Civil Human Rights Front. Enligt organisatörerna uppgår antalet demonstranter till omkring 800 000, men polisen beräknar antalet till drygt 180 000. Kraven från demokratirörelsen upprepas under protestmarschen: amnesti för de aktivister som gripits av polisen, en oberoende granskning av polisens agerande sedan demonstrationerna inleddes i juni samt fria val.

    • Möte mellan Kinas och Sydkoreas utrikesministrar

      Kinas och Sydkoreas utrikesministrar möts för första gången sedan relationerna mellan länderna försämrade 2016 i samband med utplaceringen av det amerikanska robotförsvarssystemet THAAD i Sydkorea. Vid mötet uppmanar den kinesiske utrikesministern Wang Yi Sydkorea att spela en ”konstruktiv” roll för att skapa regional fred och stabilitet. Han kallar även länderna för ”nära grannar, vänner och partner”. Vid mötet understryks också behovet av att öka utbytet på hög nivå och närmare kontakter. På dagordningen för mötet fanns också att förbereda ett toppmöte mellan Sydkoreas president Moon Jae-In, den kinesiske premiärminister Li Keqiang och Japans regeringschef Shinzo Abe senare i december.

    • Ryssland och Kina inviger gasledning

      Den över 300 mil långa ledningen löper från östra Ryssland till den kinesiska provinsen Liaoning och har kallats ”världens största byggprojekt” av den ryske presidenten Vladimir Putin. Ryssland och Kina enades om att bygga ledningen 2014 och den ses som ett bevis på de goda relationerna mellan de båda stormakterna. Den ryska gasjätten Gazprom driver projektet, som årligen kommer att exportera 38 miljarder kubikmeter rysk gas när det är i full gång från 2025.

    • Tidigare Xinjiangchef dömd till livstids fängelse

      Nur Bekri som senast varit chef för den nationella energimyndigheten döms till fängelse på livstid för korruption. Nur Bekri är etnisk uigur och har även haft flera höga poster i regionen Xinjiang, bland annat som vice partisekreterare. Han ska ha tagit emot över 79 miljoner yuan i mutor.

    • Kina hämnas mot USA för Hongkong-lag

      Den nya Hongkong-lagen i USA (se November) möts av motåtgärder från Kina. Peking meddelar att man inför sanktioner mot amerikanska frivilligorganisationer däribland Human Rights Watch, vilka uppfattas ha agerat ”illa” i samband med protesterna i Hongkong. Det är oklart vad sanktionerna innebär. Peking inför också ett stopp för amerikanska krigsfartygs besök i Hongkong.

    • November

    • Upprördhet i Peking över ny amerikansk Hongkong-lag

      Sedan USA:s president Donald Trump undertecknat en ny lag om Hongkong som drivits igenom av kongressen varnar Kinas regering för motåtgärder. Lagen (Hong Kong Human Rights and Democracy Act) innebär att Hongkongs ställning som gynnad handelspartner måste förnyas varje år. Om mänskliga rättigheter anses vara hotade i Hongkong eller dess självbestämmande kan det innebära att handelsförmånerna dras in. Även Hongkongregeringen är negativ till den nya lagen och anklagar USA för att bland sig i Hongkongs interna angelägenheter.

    • Ockupation av universitet avslutad i Hongkong

      Efter flera dagars sammandrabbningar mellan polis och demonstranter vid det Polytekniska universitetet i Hongkong lämnar de sista kvarvarande demonstranterna till slut området. De har uppmanats av polis och Hongkongs regeringschef Carrie Lam att avbryta aktionen. Drygt ett tusental människor har gripits av polisen

    • Storseger för prodemokratiska partier i Hongkongs lokalval

      Partier som stöder Peking och den sittande Hongkongledaren Carrie Lam lider en brakförlust i valen till Hongkongs 18 distriktsförsamlingar. Det största partiet i det Pekingvänliga lägret, DAB, får endast 21 platser totalt. Prodemokratiska partier vinner däremot en majoritet av platserna i 17 av församlingarna, vilket motsvarar cirka 400 av totalt 452 platser. Över 70 procent av Hongkongborna röstar i lokalvalet, vilket är ett rekordhögt valdeltagande, vilket tros bottna i Hongkongbornas önskan att uttrycka sin uppfattning om Carrie Lams hantering av det senaste halvårets omfattande protester. Distriktsförsamlingarna hanterar lokala frågor i sina distrikt, men 117 av ledamöterna i dessa församlingar ingår enligt Hongkongs grundlag också i den särskilda valkommitté som utser Hongkongs regeringschef.

    • Peking kritiserar svensk minister

      Kinas regering kritiserar kulturminister Amanda Lind sedan hon deltagit i prisutdelningen av Svenska Pens Tucholskypris, då det tilldelats den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai. Kina kräver respekt för sin lagstiftning, enligt ett uttalande vid en presskonferens på utrikesdepartementet i Peking. Tidigare har Kinas ambassad i Stockholm hotat med svårigheter i relationerna om priset delas ut och ambassadören har sagt att Amanda Lind och statsminister Stefan Löfven kan komma att hindras från att resa in i Kina. Gui Minhai sitter ännu fängslad på okänd ort i Kina (se Januari 2018).

    • Sammandrabbningar vid universitet i Hongkong

      Våldsamheter utbryter i samband med att polis försöker ta sig in på det Polytekniska universitetet i Hongkong  som ockuperats av hundratals demonstranter. Polisen hade gett aktivisterna en deadline för när de senast måste avbryta ockupationen. Några av aktivisterna lämnar området, medan andra tar till bensinbomber och beskjuter polisen med hemmagjorda vapen som pilbågar. Aktivister som försöker lämna området hindras av polisen som vill gripa dem. Protesterna vid universitet kan enligt polisen definieras som ”upplopp”, vilket enligt lag kan straffas med 10 års fängelse. Under november har demonstrationerna i Hongkong, som pågått i ett halvår, trappats upp och blir mer våldsamma. Två människor har dödats efter att de skadats i anslutning till protester. För första gången har även soldater från fastlandet satts in för att rensa gatorna från demonstranter.

    • Macron på statsbesök i Kina

      Under ett statsbesök i Kina kommer Frankrikes president Emmanuel Macron överens med president Xi Jinping om handelsuppgörelser till ett värde av omkring 15 miljarder dollar. I Macrons följe ingår ett trettiotal franska företagsledare. De båda ledarna gör också ett gemensamt uttalande till stöd för Parisavtalet om åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. Uttalandet kommer efter att det blivit känt att USA begärt att få lämna avtalet.

    • Oktober

    • Fängslad uigurisk människorättsaktivist får Sacharovpriset

      Ilham Tohti, en uigurisk akademiker som avtjänar ett livstidsstraff i Kina sedan 2014 (se Oktober 2014), får Sacharovpriset för 2019 av Europaparlamentet, som delar ut priset. Europaparlamentets ordförande uppmanar under sitt anförande Kina att frige Ilhamn Tohti och att visa respekt för minoriteters rättigheter. Tohti har länge verkat för att förbättra situationen för uigurer i Kina och för att skapa samförstånd mellan uigurer och Pekingregimen och hade bland annat en hemsida där han skrev på både uiguriska och kinesiska om sociala frågor. Han fick nyligen, i september, även ett annat prestigefyllt pris, Vaclav Havel-priset, för att han ha gett ”hela det uiguriska folket en röst”. 

    • Möte mellan Xi Jinping och Indiens premiärminister

      Ett informellt möte mellan president Xi Jinping och Indiens premiärminister Narendra Modi hålls i semesterorten Mahabalipuram i den indiska delstaten Tamil Nadu. Det är andra gången på 18 månader som de båda ledarna möts. De två ledarna hyllar relationerna mellan de båda länderna men de konkreta resultaten av mötet tycks vara få. Syftet med mötet är bland annat att försöka minska de spänningar som tilltog när Indien i augusti 2019 förklarade att Ladakh i Himalaya, vid gränsen till Kina, ska vara ett eget unionsterritorium, vilket innebär att New Delhi ökar sitt inflytande över området. Vid mötet upprepar Xi och Modi ett löfte från det tidigare mötet i Wuhan i Kina om att ”båda sidorna ska hantera sina meningsskiljaktigheter med omdöme och inte låta några av dem leda till konflikter”.  

    • USA svartlistar kinesiska säkerhetsföretag

      USA inför ett förbud för 28 kinesiska företag och säkerhetsorgan i Xinjiang att köpa amerikanska varor. Företagen och statsorganen ska ha varit inblandade i övergrepp mot uigurer och kränkningar av deras rättigheter i Xinjiang. Bland företagen finns bland annat ett videoövervakningsföretag och två teknikföretag som sysslar med artificiell intelligens. Dagen därpå inskränker USA även möjligheterna att få visum för kinesiska regerings- och partitjänstemän som uppges ha varit involverade i övergrepp riktade mot uigurer och andra muslimska minoritetsgrupper i Xinjiang, däribland så kallade omskolningsläger. Kinas utrikesdepartement kräver att USA stoppar åtgärderna och hävdar att USA far med osanning när det gäller Xinjiang. 

    • Förbud mot ansiktsmasker i Hongkong

      Hongkongs regeringschef Carrie Lam inför ett förbud för demonstranter i Hongkong att bära ansiktsmasker. Hongkongledningen ger order om förbudet med hänvisning till särskild undantagslagstiftning som gör det möjligt att inte ta upp frågan i det lagstiftande rådet. Lagen har inte använts på 52 år. Efter att förbudet offentliggjorts utbryter nya gatuprotester och sammandrabbningar mellan polis och demonstranter.

    • Kina firar 70 år med stor militärparad

      Folkrepubliken Kinas 70-årsdag firas i Peking med en rekordstor militärparad. Omkring 15 000 soldater tillsammans med missiler, bandvagnar och drönare ingår i paraden som ska visa upp Kinas militära styrka. President Xi Jinping håller också ett tal där han bland annat pekar på att ”den kinesiska drömmen”, där Kina ska återfå sin glans och status från forna tider, är på väg att uppfyllas.

    • September

    • Kravaller i Hongkong inför 70-års firande

      Aktivister drabbar samman med polis på gatorna i Hongkong i samband med att demonstrationer anordnas inför 70-årsfirandet av bildandet av Folkrepubliken Kina. Hongkongdemonstranterna kallar den kinesiska nationaldagen den 1 oktober för ”Sorgedagen”. Sammandrabbningarna är våldsammare än på flera veckor och polisen använder vattenkanoner, tårgas och gummikulor mot demonstranterna.

    • Ny flygplats öppnar i Peking

      En ny stor flygplats, Beijing Daxing, öppnar i den kinesiska huvudstaden. President Xi Jinping inviger flygplatsen som planeras bli en av världens största. Flygplatsen ska ha kapacitet att ta emot  45 miljoner passagerare år 2021 och upp till 100 miljoner år 2040. Den nuvarande internationella flygplatsen i Peking, Beijing Capital airport, är sedan tidigare världens näst största, men den har svårt att klara att hantera den stora strömmen av passagerare – över 100 miljoner förra året.

    • Hongkongs ledare drar tillbaka lagförslag

      Efter sommarens massdemonstrationer och oroligheter meddelar Hongkongs regeringschef Carrie Lam att det kontroversiella lagförslag som utlöste protesterna kommer att dras tillbaka. Enligt förslaget skulle misstänkta brottslingar kunna utlämnas till det kinesiska rättsväsendet på fastlandet. Inom proteströrelsen anser en del att beslutet att dra tillbaka förslaget inte räcker för att massprotesterna ska avslutas, utan att även andra, nya, krav från demonstranterna måste tillgodoses. Det handlar exempelvis om att frige demonstranter (se även Juni, Juli och Augusti).

    • Augusti

    • Demokratiaktivister gripna i Hongkong

      Tre välkända aktivister uppges ha gripits av polisen i Hongkong. Joshua Wong var en av ledarna för protesterna 2014, de så kallade Paraplyprotesterna. Han tillhör de politiska partiet Demosisto, liksom Agnes Chow, som även hon har gripits. De båda är anklagade för att ha drivit på andra för att de ska delta i en demonstration den 21 juni som hållits utan myndigheternas tillstånd. I samband med protesterna blockerades polishögkvarteret under flera timmar. Wong är dessutom misstänkt för att ha organiserat protesten. Ytterligare en aktivist har tagits in för förhör, Andy Chan, grundare av Hongkongs nationalistparti som vill att Hongkong ska bli självständigt. Han är i sin tur misstänkt för att ha skadat en polis och för att ha deltagit i kravaller.

    • Peking kan skippa nya tullar mot USA

      Peking antyder att de strafftullar mot USA som Kina förvarnade om för några dagar sedan kan komma att ställas in. Tullarna skulle införas som ett svar på de nya amerikanska tullarna på kinesisk import som USA planerar från 1 september och i december. Enligt Peking skadar handelskriget världsekonomin.  

    • Hongkong: massprotest förbjuds

      En planerad massdemonstration för demokrati förbjuds av polisen. Demonstrationen, som planeras till den 31 augusti – fem år efter det att Peking motsatte sig politiska reformer i Hongkong, ställs in på grund av säkerhetsskäl. Enligt polisen fruktar man att en del demonstranter ska ta tillgripa våld. Förra helgen använde polisen vattenkanoner för att stoppa våldsamma aktivister.

    • Australisk medborgare häktad i Kina

      Enligt Australiens utrikesminister Marise Payne har författaren och akademikern Yang Henjun, som är en tidigare kinesisk diplomat och numera australisk medborgare, formellt häktats i Kina misstänkt för spioneri. Australien har sedan Yang Henjun greps i Kina i början av januari i år försökt få Peking att släppa den populäre bloggaren och kritikern av Kinas politiska system.

    • Kina planerar strafftullar mot USA

      Enligt Kinas tullmyndighet ska strafftullar införas på import av amerikanska varor den 1 september och den 15 december. Tullarna ska motsvara ett värde av 75 miljarder dollar och införs som ett svar på de nya tullar på kinesisk import som USA planerar att införa på samma datum (se 1 augusti).

    • Inställda flyg efter demonstrationer i Hongkong

      Demonstrationerna i Hongkong fortsätter efter ett kort uppehåll och har nu pågått i över tio veckor. (se Juli och Juni). De folkliga protesterna har nu allt mer utvecklats till att bli ett upprop för demokratiska rättigheter. Efter att aktivister under fyra dagar ockuperat en terminal på Hongkongs internationella flygplats ställs flera flyg in. Enligt medierapporter har företrädare för regimen i Peking sagt att demonstranterna visar ”tidiga tecken på terrorism”.

    • USA ska införa nya tullar

      Ytterligare tullar på varor från Kina till ett värde av 300 miljarder dollar ska införas, meddelar president Trump. Orsaken är att Kina inte har uppfyllt sina löften om att köpa mer amerikanska jordbruksvaror, enligt Trump. Beskedet som ger negativt eko på börserna innebär att snart sagt all varuhandel mellan länderna kommer att omfattas av nya handelshinder. Trump uppger att 10-procentiga tullar ska införas från 1 september på bland annat mobiltelefoner, datorer samt en del skor och kläder. Men knappt två veckor senare ändrar han sig och skjuter upp tullarna på en del av varorna till den 15 december.

    • Juli

    • Kina satsar på militär toppteknik

      En ny nationell försvarsplan publiceras, den första sedan 2012. Kinas försvarsmakt ska enligt planen utrustas med toppmoderna tekniska system för en växande internationell inriktning på ”intelligent krigföring”. Bara USA, som av Kina anses ”underminera den globala stabiliteten”, har större försvarsutgifter än Kina och de kinesiska utgifterna ska enligt tidigare besked öka med 7,5 procent under 2019. Fortsatta insatser mot ”separatister” i Xinjiang och Tibet förutskickas i planen. Samtidigt beskrivs självständighetsivrare i Taiwan, också de kallade ”separatister”, som det största hotet mot Kinas fredliga återförening.

    • Demonstranterna i Hongkong nobbar fredsinvit

      I ett försök att få slut på protesterna mot det kontroversiella lagförslag som tidigare lagts på is meddelar Hongkongs regeringschef Carrie Lam att förslaget ”är dött” och kallar försöket att införa lagen för ett ”komplett misslyckande”. Förslaget gällde utlämning av fångar till Kina. Lams utsträckta hand lugnar dock inte demonstranterna som säger att protesterna kommer att fortsätta till dess att alla deras krav har uppfyllts. Demonstranterna kräver bland annat Lams avgång, att alla som gripits under protesterna släpps och att polisens agerande utreds.

    • Regeringsbyggnad stormas vid massprotest i Hongkong

      I samband med nya massprotester på årsdagen av när Hongkong övergick från brittiskt till kinesiskt styre stormar demonstranter den byggnad där det lagstiftande rådet (LegCo) sitter. De uppehåller sig flera timmar i byggnaden där de slår sönder möbler och sprejar slagord på väggarna, innan kravallpolis tvingar ut dem. Både Peking och Hongkongs regeringschef Carrie Lam och fördömer händelsen i kraftfulla ordalag och säger att de inblandade har rättsliga påföljder att vänta. Demonstranterna fortsätter att kräva att den omstridda utlämningslagen dras tillbaka helt, trots att regeringen lagt den på is ett par veckor tidigare.

    • Juni

    • Kina och USA återupptar handelssamtal

      President Xi Jinping och hans amerikanske motpart Donald Trump enas om att handelssamtalen mellan länderna ska återupptas. Trump gör också eftergifter: amerikanska företag ska få återuppta försäljning till den kinesiska telekomjätten Huawei (se 15 maj 2019), och nya tullar för 300 miljarder dollar som han tidigare hotat med inte kommer att införas. Dödläget i förhandlingarna mellan de båda handelsjättarna anses ha haft en dämpande inverkan på världshandeln. Mötet mellan Trump och Xi sker i samband med ett G20-toppmöte i Japan.

    • President Xi besöker Nordkoreas ledare

      President Xi Jinping träffar Nordkoreas ledare Kim Jong-Un under ett kort besök i Pyongyang. Det är det första kinesiska statsbesöket i Nordkorea på 14 år. Kim Jong-Un har å sin sida redan varit fyra gånger i Kina sedan förra året. Bedömare tror att besöket är ett sätt för Kina att visa för omvärlden och inte minst USA, vilket inflytande Peking har över Pyongyang och för att nå en lösning på kärnvapenkonflikten. Nordkorea vill för sin del signalera att man har Kinas stöd.

    • Kontroversiellt lagförslag läggs på is i Hongkong

      Hongkongs regeringschef Carrie Lam beslutar att debatten om ett system för utlämning av brottsmisstänkta till Kina ska skjutas upp på obestämd tid. Men förslaget dras inte helt tillbaka vilket leder till att hundratusentals Hongkongbor åter går ut på gatorna för att protestera.

    • Tiotals skadade i nya oroligheter i Hongkong

      Nya massdemonstrationer på gatorna i Hongkong leder till att lagstiftande rådet (LegCo) skjuter upp ett möte om lagförslaget om utlämning av brottslingar till övriga Kina (se tidigare notering i juni). Demonstranter omringar byggnaden och vägrar släppa fram ledamöterna. Polis använder tårgas och gummikulor mot aktivisterna och 79 människor uppges ha skadats. Hongkongs regeringschef Carrie Lam förklarar att protesterna är ”organiserade” och står fast vid beslutet att ta upp det kontroversiella lagförslaget i LegCo. Demonstranterna i Hongkong får stöd från delar av omvärlden. EU uppmanar Hongkongs regering att ta hänsyn till demonstranternas oro och att värna om Hongkongbornas rättigheter.

    • Massdemonstrationer i Hongkong

      Hundratusentals Hongkongbor protesterar mot lagförslaget att tillåta att brottslingar lämnas ut till Kina. Det finns en oro bland en del invånare i Hongkong för att ett utlämningsavtal med Kina ska ge Peking möjlighet att komma åt demokrati-aktivister och politisk opposition. Samtidigt har Hongkongregeringen försökt lugna demonstranterna med löften om att endast grova brottslingar skulle lämnas ut. Lagförslaget kommer att debatteras i den lagstiftande församlingen under veckan (se även Maj 2019).

    • Maj

    • Kvarhållna kanadensare formellt gripna

      De två kanadensiska män som suttit i förvar sedan december förra året (se December 2018) arresteras formellt. Den tidigare diplomaten Michael Kovrig är enligt det kinesiska utrikesdepartementet misstänkt för ”att ha samlat statshemligheter” medan affärsmannen Michael Spavor ska ha ”stulit och illegalt erbjudit statshemligheter” i utlandet.

    • USA-förbud slår mot Huawei

      USA:s president Donald Trump har utlyst nationellt nödläge för att skydda amerikanska kommunikationsnät från ”utländska antagonister”. Beslutet anses riktat inte minst mot den kinesiska kommunikationsjätten Huawei och innebär ännu en upptrappning i handelskriget med Kina. Trumps dekret förbjuder amerikanska företag från att samarbeta med utländska telekomföretag som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. Huawei är starkt kritiskt till förbudet. Oron är stark också i flera andra länder att Huaweis produkter kan användas av Kina för övervakning.

    • Handelskriget med USA trappas upp

      Bara ett par dagar efter beskedet om att USA inför nya tullar på kinesiska varor, svarar Kina med att meddela att även tullarna på amerikanska varor kommer att höjas till ett värde av 60 miljarder dollar från den 1 juni. Enligt det kinesiska finansdepartementet handlar det om över 5 000 olika varor som kommer att beläggas med höjda tullsatser på mellan 5 och 25 procent, däribland nötkött, lamm och fläsk samt vissa andra livsmedel.

    • USA inför nya tullar mot Kina

      USA inför tullar på importvaror från Kina till ett värde av 200 miljarder dollar, och Kina hotar med motåtgärder. Tills nyligen har det sett ut som om de båda handelsjättarna rörde sig mot avspänning i sitt ställningskrig kring tullar, men nu kommer istället en rejäl upptrappning. Höjningen av tullsatser från 10 till 25 procent på cirka 5 700 varor genomförs av USA efter det att Kina uppges ha gjort omfattande ändringar i ett utkast till avtal som länderna hade förhandlat fram. Trump har hotat med ytterligare höjda tullar den närmaste tiden om ingen överenskommelse nås.

    • Massprotester i Hongkong

      Lokalregeringens plan att tillåta att misstänkta brottslingar får lämnas ut till myndigheter och rättsliga instanser i Kina har mötts av upprördhet och protester i Hongkong. Vid ett möte i det lagstiftande rådet uppstår handgemäng när ledamöterna börjar bråka i samband med diskussioner om förslaget. Och i slutet av april marscherade tiotusentals människor på gatorna i Hongkong i protest mot planerna – de största demonstrationerna sedan de så kallade Paraplydemonstrationerna 2014.

    • April

    • Andra toppmötet om Sidenvägsinitiativet

      Xi Jinping håller ett andra toppmöte om landets prestigefyllda satsning på nya “sidenvägar” mellan Asien, Europa och Afrika, även kallat BRI (Belt and Road Initiative) vilket först lanserades 2013. Det första toppmötet om jätteprojektet, som inte bara är en rent ekonomisk satsning utan även ett led i Kinas utrikespolitik, hölls 2017. Ledare från 37 länder deltar i årets möte, däribland Ryssland, de sydöstasiatiska länderna och sju EU-länder (Österrike, Cypern, Tjeckien, Grekland, Ungern, Italien och Portugal). Förutom dessa skickar över 100 länder representanter till mötet, USA och Indien har dock valt att utebli helt. Vid sitt öppningsanförande vid mötet lovar president Xi att se till att den kinesiska marknaden ytterligare öppnas för utländska investerare. Under mötet försöker Kinas ledning även bemöta kritik som kommit under senare tid om att Sidenvägsinitiativet leder till att utvecklingsländer med ekonomiska problem dragit på sig ohållbara skulder och att projektet kan ses som ett sätt för Kina att öka sitt inflytande.

    • Mars

    • Ny investeringslag antas

      Vid sitt årliga möte antar Nationella folkkongressen en ny lag om utländska investerare. Det ska inte längre vara obligatoriskt för utländska företag som samarbetar genom joint venture-avtal med kinesiska företag att dela med sig av teknologi kopplad till företagen och det ska också finnas ett skydd mot illegal inblandning från regeringshåll. Kinas regering hoppas att lagen ska bidra till att locka fler utländska investerare till landet.

    • Februari

    • Militärchef dömd till livstids fängelse

      En general döms av en militärdomstol till ett livstidsstraff för korruption. Fang Fenghui har bland annat tagit emot mutor. Han är en i raden av hundratusentals anställda inom den kinesiska stats- och partiapparaten, inklusive militären, som blivit föremål för de senaste årens omfattande kampanj mot korruption i landet.

    • Januari

    • USA åtalar Huawei

      USA:s justitiedepartement väcker åtal mot  Huawei och dess finanschef Meng Wanzhou, något som väntas öka motsättningarna mellan Washington och Peking. USA anklagar Huawei för brott mot USA:s sanktioner mot Iran, samt för bedrägeri, hindrande av rättvisa och försök att stjäla företagshemligheter från en konkurrent (se December 2018). Meng Wanzhou greps i Kanada i december 2018 och USA har begärt henne utlämnad därifrån. 

    • Fängelsestraff för människorättsförsvarare

      En välkänd advokat som försvarat politiska aktivister, Wang Quanzhang, döms av en domstol till fyra och ett halvt års fängelse för samhällsomstörtande verksamhet. Han fördes bort 2015 tillsammans med ytterligare andra 200 advokater och aktivister och åtalades i januari 2016. Efter att ha tillbringat två år i förvar fick Wang till slut sin fängelsedom efter en rättegång den 26 december i Tianjin. Kort därefter döms en människorättsaktivist till fem års fängelse för samhällsomstörtande verksamhet. Liu Feiyue hade grundat en viktig kinesisk hemsida för frågor som rör mänskliga rättigheter däribland även polisövergrepp och korruption på regeringsnivå.

    • Australisk-kinesisk författare bortförd i Kina

      Yang Hengjun, författare, demokratiaktivist och tidigare kinesisk diplomat, förs bort av kinesisk säkerhetstjänst under en resa i Kina. Yang är australisk medborgare sedan 2000, men arbetar för närvarande vid Columbia-universitetet i New York i USA. Enligt en talesperson för kinesiska regeringen misstänks Yang för att ha varit inbegripen i brottslig verksamhet som hotar Kinas nationella säkerhet. Australiens regering kräver att Kina visar ”transparens och rättvisa” i fallet.

    • Frihetsberövad advokat får tyskt-franskt människorättspris

      Yu Wensheng fördes bort för ett år sedan av myndigheterna misstänkt för uppvigling mot den kinesiska staten. Yu hade skrivit ett öppet brev där han uppmanade till fem författningsändringar, däribland att presidentval med flera kandidater skulle införas. Enligt Yus fru Xu Yan, som tog emot människorättspriset för sin mans räkning, har Yu Wensheng inte fått träffa någon försvarsadvokat.

    • Dödsdom i Kina spär på spänningarna med Kanada

      En kanadensisk man, Robert Schellenberg, som greps 2014, döms till döden av en kinesisk domstol. Så sent som i november 2018 dömdes han till 15 års fängelse för inblandning i narkotikasmuggling. Han överklagade domen, och i den nya rättegången hävdade kinesiska myndigheter att nya uppgifter ska ha framkommit om att Schellenberg spelat en mer betydande roll i internationell droghandel än man tidigare har trott. Den nya rättegången avslutas efter bara en dag och domen avkunnas efter en timmes överläggningar.  Kanadas premiärminister Justin Trudeau beklagar dödsdomen och anklagar Kina för att agera godtyckligt och säger att Kanada kommer att göra allt man kan för att domen inte ska verkställas. Fallet väntas spä på de spänningar som uppstod sedan Meng Wanzhou, hög chef vid Huaweis kontor i Vancouver, greps i Kanada i slutet av 2018 (se December 2018).

    • President Xi: Taiwan ska återförenas med Kina

      President Xi Jinping säger i ett tal som högtidlighåller Pekings första närmande till Taiwan 1979 för att förbättra relationerna att det är ”oundvikligt” att Taiwan kommer att återförenas med det kinesiska fastlandet. Xi säger att Peking inte ger ”löften om att ge upp användandet av militär kraft och förbehåller sig rätten att använda ”alla nödvändiga medel” för att uppnå målet om återförening. Taiwan ska inkluderas i Kina i enlighet med principen ”ett land, två system”.

  • 2018

    • December

    • Demokratiförespråkare förbjuden att delta i lokalval i Hongkong

      Eddie Chu, en populär ledamot i Hongkongs lagstiftande råd (parlamentet, LegCo), tillåts inte kandidera i valen på bynivå av valorganisatörer. Hongkongregeringen stöder beslutet, som grundas i att Eddie Chu bedöms förespråka självständighet för Hongkong eftersom han uppges ha uttryckt sitt stöd för invånarnas yttrandefrihet och rätt att öppet förorda självständighet. Eddie Chu uppger att han är emot att området ska bli självständigt, men att han anser att Hongkongbor ska ha rätt att rösta om sin framtid.

    • Huawei-chef gripen i Kanada

      Den kinesiska telekomjätten Huaweis finanschef, Meng Wanzhou, som också är dotter till företagets grundare Ren Zhengfei, grips i Kanada. USA har begärt henne utlämnad för att ha försökt kringgå sanktioner mot Iran 2009−2014. Hon ska ha undanhållit att ett företag som skulle sälja amerikansk utrustning till Iran hade koppling till Huawei. Kina kritiserar gripandet och kräver att Meng friges eftersom hon inte har brutit mot några lagar. Kort därefter grips en kanadensisk tidigare diplomat i Kina, i vad som bedömare uppfattar som en hämndaktion från Pekings sida. Ett par dagar senare rapporteras att ännu en kanadensiskt medborgare, affärsman, har gripits av kinesisk säkerhetstjänst i Liaoning. Båda kanadensarna anklagas för att ha hotat Kinas säkerhet.

    • Oktober

    • Positivt möte mellan Abe och Xi

      Japan och Kina ingår viktiga affärsuppgörelser, när Japans premiärminister Abe gör ett officiellt besök i Peking för att träffa president Xi. Japanska företag lyckas också teckna 500 affärskontrakt som ger dem tillgång till den kinesiska marknaden. Xi och Abe undertecknar även flera politiska överenskommelser, däribland en särskild mekanism (MACM) som underlättar kommunikation mellan länderna för att undvika kollisioner mellan kinesiska och japanska militärfartyg. Länderna ska även samarbeta i räddningsoperationer till havs och fortsätta att utveckla en militär kommunikationskanal (hotline) mellan länderna.

    • Kinas miljardärer blir fler och rikare

      Enligt en rapport från bland annat schweiziska banken UBS ökade de kinesiska miljardärernas förmögenhet med 39 procent 2017. Tillväxttakten var nästan dubbelt så snabb som för miljardärer i hela världen totalt. Sammanlagt hade de kinesiska miljardärerna tillgångar på över 1 200 miljarder dollar. Varje vecka under förra året fick Kina två nya miljardärer.

    • Kina inviger rekordlång bro till Hongkong

      Världens längsta bro över vatten öppnades vid en särskild ceremoni av president Xi Jinping. Bron förbinder det kinesiska fastlandet med Hongkong och Macao och är 5,5 mil lång. Kritiska röster menade att bron var ett sätt för Peking att ytterligare markera och befästa sin kontroll över Hongkong.

    • Korruptionsmisstänkt Interpol-chef begär avsked

      Meng Hongwei, som blev ordförande för Interpol 2016, rapporterades försvunnen av fransk polis sedan han inte kommit tillbaka till Frankrike efter en resa till Kina. Den nybildade nationella övervakningskommissionen, som utreder korruptionsbrott inom statsapparaten, meddelade kort därefter att Meng Hongwei utreddes för att ha tagit emot mutor. Kort därefter skickade Meng in en avskedsansökan till Interpol. Meng har även en post som viceminister för säkerhet – en post som han utsågs till av den inflytelserike Zhou Yongkang, en rival till president Xi. Zhou dömdes 2014 till fängelsestraff på livstid för att ha bland annat ha läckt statshemligheter.

    • Brittisk journalist nekas arbetsvisum Hongkong

      Financial Times Asienredaktör Victor Mallet stoppas från att förnya sitt arbetsvisum av immigrationsmyndigheter i Hongkong. Skälet tros vara att han i augusti bjöd in självständighetsaktivisten Andy Chan att tala vid utrikeskorrespondenternas klubb i Hongkong. Chan är grundare av partiet Hongkongs Nationalistparti, som förbjöds av myndigheterna i Hongkong i september. Kina har varnat andra länder för att lägga sig i beslutet, som man hävdar är Hongkong-regeringens ensak.

    • September

    • Självständighetsparti i Hongkong förbjuds

      Hongkongs säkerhetsmyndighet beslutar att Hongkongs Nationalistparti (HKNP) ska förbjudas av säkerhetsskäl. Partiet har strävat efter att Hongkong ska bli självständigt och inte längre vara en del av Kina. Partiet bildades 2016 av en liten grupp självständighetsaktivister under ledning av Andy Chan. Han och partimedlemmar har hindrats från att kandidera till politiska poster.

    • Handelskriget med USA fortsätter

      Nya amerikanska tullavgifter börjar införas på närmare 6 000 kinesiska varor till ett värde av över 200 miljarder dollar.Tullsatsen börjar på 10 procent men höjs till 25 procent vid årsskiftet om inte en överenskommelse kan nås. Kina svarar med att direkt låta tullar på amerikanska importvaror till ett värde av 60 miljarder dollar träda i kraft. USA:s president Trump har sagt sig vara beredd att belägga all import från Kina med höjda tullar om inte landet går med på USA:s krav (se även Augusti och Juli 2018).

    • Kina kritiserar Sverige för rasism och polisvåld

      Efter att tre kinesiska turister avhysts av polis från ett hotell i Stockholm kräver Kinas ambassadör i Sverige en ursäkt från Sverige och att de inblandade poliserna straffas. Kina varnar också kinesiska turister i Sverige för säkerhetsrisker. Turisterna, med två åldriga föräldrar och en son, ska ha försökt sova i hotellobbyn en natt då de inte hade någon bokning på hotellet, varpå hotellet ringt polisen, som handgripligen flyttat på turisterna. Videobilder av turisterna – en man och hans åldriga föräldrar – på gatan har visats i kinesiska medier. Det leder till skarp kritik mot de svenska myndigheternas agerande men också till reaktioner om att familjen spelat över och var onödigt dramatiska. Incidenten inträffar veckan efter det att Tibets exilledare Dalai lama besökt Sverige, och mot bakgrund av Sveriges kritik av Kinas behandling av förläggaren Gui Minhai som fortfarande sitter fängslad i Kina. Några dagar senare kritiserar Kinas ambassad i Sverige ett satiriskt TV-inslag om kinesiska turister för att vara rasistiskt och kräver en ursäkt. Programledaren hävdar att inslaget istället driver med nidbilden av kineser och asiater.

    • Överenskommelse med Vatikanen om utnämning av biskopar

      Vatikanen och Kinas regering uppges ha kommit överens om hur katolska biskopar ska utses i Kina. En dialog ska hållas mellan Peking och Vatikanen kring vilka som ska utses till biskopar, men påven är den som utnämner dem. Efter överenskommelsen ger påven sitt erkännande till sju biskopar som tidigare utsetts av den kinesiska regeringen. Tidigare har katolska samfund med påven som högsta ledare fått verka under jord, medan endast samfund med biskopar som tillsatts av kommunistregimen varit officiellt erkända.

    • Kina protesterar mot sanktioner från USA

      USA inför finansiella sanktioner mot en avdelning som svarar för inköp inom det kinesiska försvaret samt mot dess chef. Skälet är att Kina har köpt stridsflyg och utrustning till luftvärnssystem från Ryssland, något som enligt USA:s regering strider mot de amerikanska sanktioner som införts mot Moskva som en konsekvens av annekteringen av Ukraina 2014 och påstådd inblandning i amerikanska valet 2016. Kina har inte anslutit sig till västländernas sanktioner mot Ryssland.

    • Augusti

    • Nya tullar mot USA

      USA fortsätter med att införa tullar på kinesiska varor, bland annat på halvledare, plaster och kemikalier, nu till ett värde av 16 miljarder dollar. Peking svarar direkt med att införa tullar till samma belopp på olika amerikanska varor. Kinas handelsdepartment uppger att man kommer att anmäla USA till WTO eftersom man anser att de amerikanska tullarna bryter mot organisationens regler.

    • Statsanställda straffas efter vaccinskandal

      Flera högt uppsatta partitjänstemän och anställda vid livsmedels- och läkemedelsverket tvingas avgå till följd av fusk med ett rabiesvaccin, något som uppdagats under sommaren. Därtill har ett 20-tal anställda vid landets största vaccinföretag, Changsheng Biotechnology med bas i provinsen Jilin,  där fusket ägt rum tagits i förvar och utreds för brott. Vicepartichefen i provinsen Jilin, där de undermåliga vaccinen har sålts liksom i provinsen Hubei, sparkas också. I oktober åläggs företaget att betala böter, trots att vaccinet inte hade kommit till användning. 

    • Tre miljoner uigurer hålls i förvar enligt FN-kommitté

      Enligt FN:s kommitté mot rasdiskriminering befinner sig omkring tre miljoner uigurer och andra muslimska minoriteter i särskilda läger mot extremism eller i utbildningsläger för omskolning. Det är enligt kommittén en konsekvens av den kinesiska regimens hårda tag mot det som benämns som religiös extremism och separatistiska rörelser i regionen Xinjiang. Siffran är betydligt högre än de tiotusentals som en del människorättsorganisationer beräknat antalet kvarhållna till. Peking tillbakavisar uppgifterna och hävdar att alla etniska grupper i landet behandlas lika.

    • Juli

    • Ny vaccinskandal

      Det uppdagas att ett inhemskt företag har sålt undermåligt vaccin mot difteri, kikhosta och stelkramp. Över 250 000 doser uppges ha sålts av vaccinet till statliga myndigheter i provinsen Shandong. Nyheten väcker stort rabalder bland många kineser som har vaccinskandalen 2016 i färskt minne. Den statliga läkemedelsinspektionen meddelar att den ska göra en kontroll av alla vaccinproducenter i landet. 

    • Demokratiaktivist dömd till 13 års fängelse

      Qin Yongmin, som redan tillbringat över 20 år av sitt liv i fängelse, döms för omstörtande verksamhet till 13 års fängelse. Han fick senast fängelsestraff av en domstol 1998 sedan han tillsammans med andra aktivister försökt registrera ett nytt parti, Kinas demokratiska parti. Han frigavs 2010.

    • Fredspristagares änka tillåts resa till Berlin

      Liu Xia, hustru till den numera avlidne fredspristagaren Liu Xiaobo, tillåts lämna Peking efter att ha tillbringat nästan åtta år i husarrest. Att Liu Xias bror är kvar i landet kan dock enligt aktivister användas som en hållhake på Liu Xia som uppges ha rest till Tyskland för att få medicinsk vård. I en dom som ansågs vara riktad som ett straff mot familjen dömdes brodern 2013 för ekonomiska oegentligheter i samband med en fastighetsaffär.

    • Peking anklagar USA för att starta handelskrig

      USA börjar införa 25-procentiga tullar på kinesiska varor motsvarande ett värde på 34 miljarder dollar. Samtidigt är tullar på varor för ytterligare 16 miljarder dollar på väg. Regeringen i Peking anklagar USA för att "starta historiens största handelskrig" och svarar med att införa strafftullar på amerikanska varor till samma värde. Kinas agerande får USA att några dagar senare, den 11 juli, meddela att en process inletts för att redan i september införa nya tullar på kinesiska varor värda 200 miljarder dollar.    

    • Juni

    • Handelskonflikt med USA förvärras

      USA meddelar att tullar införs på omkring 1 100 kinesiska varor för motsvarande 50 miljarder dollar. Strafftullarna kommer att börja införas på ett stort antal teknologiska produkter från den 6 juli. Kinas svar blir att belägga amerikanska varor med tullar för ett motsvarande värde från samma datum. Konflikten trappas upp ytterligare några dagar senare när USA president Donald Trump hotar med att införa fler importtullar på kinesiska varor till ett värde av 200 miljarder dollar om inte Peking viker sig. USA anklagar bland annat Kina för att stjäla teknik och immaterialrättsliga tillgångar som patent och varumärken.

    • Hongkong-aktivist dömd till sex års fängelse

      Edward Leung, som varit ledare för en självständighetsrörelse i Hongkong, döms av en domstol till ett sex år långt fängelsestraff efter att bland annat ha kastat tegelstenar mot polisen under en protest i maj 2016. Ytterligare två aktivister döms till sju års fängelse medan en fjärde protestdeltagare ska tillbringa 3,5 år i fängelse för att ha deltagit i protesterna, som kallas fiskbullsrevolutionen, eftersom de började som ett försök att skydda gatustånd mot hälsoinspektioner.

    • Maj

    • Tibetansk språkaktivist får fängelsestraff

      En tibetan döms för att ha bidragit till separatism och straffas med fem års fängelse.  Mannen har försökt skapa uppmärksamhet kring den minskande användningen av tibetanska i Tibet och vilket hot det innebär för språkets existens. Mannen, som suttit i husarrest sedan han intervjuats i tidningen New York Times för två år sedan, har även kritiserat den pågående utrotningen av tibetansk kultur.

    • Övningar med stridsflyg i Sydkinesiska havet

      Kina genomför militärövningar på den största kinesiska militärbasen i Paracelöarna, en ögrupp som flera sydöstasiatiska länder sedan länge tvistar om jämte Spratlyöarna. Övningarna kritiseras av USA för att leda till ”militarisering i Sydkinesiska havet”. En talesman för kinesiska utrikesdepartementet hävdar att det handlar om normala övningarna samt att ögruppen tillhör Kina.

    • Handelskrig med USA avstyrt

      Efter förhandlingar enas regeringsdelegationer från Kina och USA om att avblåsa höjda tullar som planerats från båda håll. Länderna har istället enats om att Kina ska utöka sin import av amerikanska varor för att minska USA:s underskott på omkring 375 miljarder dollar i den bilaterala handeln. USA stoppar därmed, åtminstone för stunden, de höjda tullar på olika kinesiska varor som det förvarnat om. I mars införde starkt kritiserade importtullar på 25 procent på stål och 10 procent på aluminium.

    • Tidigare politbyråmedlem dömd för korruption

      Sun Zhengcai, före detta partichef i Chongqing och tidigare politbyråmedlem, döms till livstids fängelse för att ha tagit emot mutor på drygt 170 miljoner yuan.

    • April

    • Xi och Modi överens om avspänning

      Vid ett informellt möte i Wuhan i Kina kommer president Xi Jinping och Indiens premiärminister Modi överens om att verka för att spänningarna vid gränserna mellan de bägge länderna ska minskas. Bland annat har strategiska riktlinjer nu utarbetats för de två ländernas militära styrkor. I juni 2017 närmade sig situationen i Doklam i Himalaya ett ställningskrig när Kina inledde ett vägbygge i området som såväl Kina som Indiens nära bundsförvant Bhutan gör anspråk på. Indien skickade trupp till Doklam för att stoppa vägbygget. Trupperna drogs tillbaka i augusti samma år och situationen lugnade ned sig.

    • Militärövning i Taiwansundet

      Kinesisk militär genomför under en dag militärövningar i Taiwansundet. Enligt officiella källor i Kina är övningen menad som en varning riktad mot Taiwan för att avskräcka från självständighetssträvanden. Taiwanesiska försvarsdepartmentet ser uttalandet som skrämseltaktik och påpekar att övningen hållis varje år.

    • Mars

    • USA inför strafftullar mot Kina

      USA:s president Donald Trump inför tullar på varor från Kina för 50−60 miljarder dollar. Åtgärden är ett sätt att straffa Kina för att det inte respekterar amerikansk upphovsrätt på till exempel teknikutveckling. Beskedet möts med ett skarpt svar från Kina som offentliggör en lista med amerikanska varor som man överväger att belägga med tullar.

    • Nationella folkkongressen stärker Xis makt

      Nationella folkkongressens  möte som inleddes den 5 mars avslutas två veckor senare. Flera viktiga beslut har fattats – de mest betydelsefulla är slopandet av begränsningen för hur många mandatperioder presidenten får sitta på sin post, bildandet av en särskild nationell övervakningskommission som ska leda korruptionsbekämpningen inte bara inom partiet utan även bland övriga statsanställda samt att Xi Jinpings politiska tankar om ”socialism med kinesiska förtecken i en ny era” skrivits in i författningen. Förändringarna visar att Xi ytterligare har lyckats bekräfta sin maktposition och han är nu den mäktigaste kinesiske ledaren sedan Mao Zedong.

    • Xi Jinping omvald som president

      De omkring 3000 ledamöterna som samlats under den Nationella folkkongressens årliga möte utser Xi Jinping till president i Kina för ännu en mandatperiod den 17 mars. Dagen därpå röstar folkkongressen ja till att ta bort begränsningen på två mandatperioder för presidentposten.

    • Mer pengar till försvaret

      Försvarsbudgeten ska ökas med drygt 8 procent 2018 som ett led i en fortsatt modernisering av försvaret. Pengarna ska bland annat gå till nya vapen.

    • Februari

    • Xi kan sitta kvar som president efter 2023

      Inför den Nationella folkkongressens årliga möte i början av mars presenterar kommunistpartiet överraskande ett förslag om att ta bort gränsen på två mandatperioder för hur länge någon kan vara president eller vicepresident. Förslaget kommer att formellt bekräftas av Nationella folkkongressen. Därmed blir det möjligt för Xi Jinping att sitta kvar som president även efter det att hans andra mandatperiod löper ut.

    • Tidigare politbyråmedlem åtalas för mutbrott

      Sun Zhengcai, tidigare partichef i Chongqing, ställs inför rätta för att ha tagit emot stora summor pengar i mutor. Sedan i somras har fallet varit under utredning av kommunistpartiets övervakningsorgan och Sun stängdes av från partiet i höstas. Sun ska enligt högt uppsatta personer inom kommunistpartiet ha ingått i en maktkonspiration tillsammans med den förre säkerhetschefen Zhou Yongkang och den tidigare partisekreteraren i Chongqing Bo Xilai, som båda dömts till livstids fängelse. 

    • Svenske förläggaren kritiserar Sverige i videoinspelning

      Tre veckor efter det att Hongkongförläggaren Gui Minhais fördes bort under en tågresa med svenska diplomater sprids en video där han gör en bekännelse och uttalar sig kritiskt om Sverige. Han säger bland annat att Sverige ska ha försökt pressa honom att lämna Kina, trots att han är förbjuden att göra det i avvaktan på att rättsprocessen mot honom avslutas. Han säger också att Sverige har dramatiserat och gjort rubriker av det som hänt honom. 

    • Hongkong-aktivister slipper fängelsedom

      Hongkongs högsta domstol drar tillbaka de fängelsedomar som infördes i somras mot tre av ledarna för demokratiprotesterna i Hongkong 2014, Joshua Wong, Nathan Law och Alex Chow  (se Augusti 2017). Efter att ha avtjänat två månader av fängelsestraffen släpptes aktivisterna i november 2017 för att kunna överklaga sina domar till högsta domstolen. Den anser i sitt domslut att fängelsestraffen är för hårda eftersom de har införts retroaktivt mot aktivisterna och upphäver därför domarna. Men domstolen varnar samtidigt för att liknande handlingar hädanefter kommer att resultera i hårdare straff än tidigare. Wong, Law och Chow dömdes till samhällstjänst i september 2014 efter att de i samband med demonstrationer begett sig in på ett avspärrat område framför Hongkongstyrets byggnader. Domarna utlöste de omfattande så kallade paraplyprotesterna som pågick under ett par månaders tid samma höst. Wong har överklagat ytterligare en dom för olydnad mot domstol (se Januari 2018) som väntar på att tas upp i domstol. 

    • Januari

    • Bråk om flyglinjer mellan Kina och Taiwan

      Efter att Kina öppnat fyra nya flyglinjer i Taiwansundet utan att först förhandla med Taiwan reagerar regeringen i Taipei först med att begära ett möte med Peking för att diskutera det hela. Men när inget svar kommer från Kinas håll svarar Taipei med att neka två kinesiska flygbolag att sätta in 176 extra resor till Taiwan över det kinesiska nyåret. Flygbolagen, som redan sålt resorna till över 50 000 kinesiska resenärer tvingas nu ställa in resorna.  Taiwan hävdar att de nya kinesiska flyglinjerna hotar flygsäkerheten och strider mot ett gemensamt avtal från 2015 som säger att nya flyglinjer måste diskuteras innan de startas.

    • Svensk förläggare åter gripen

      Enligt tidningen The New York Times har den svenske förläggaren Gui Minhai förts bort av polis under en tågresa med två svenska diplomater. Han var på väg för att få läkarvård på den svenska ambassaden i Peking. Det svenska utrikesdepartmentet bekräftar uppgifterna. 

    • Kina kritiserar USA:s nya tullar på solpaneler

      Beskedet att USA inför höga  handelstullar på tvättmaskiner och solpaneler får kritik av Kina som är världens främsta tillverkare av solpaneler. Kina har i sin tur kritiserats för att sälja kinesisk utrustning till solpaneler i USA till alltför låga priser. 

    • Antalet födslar minskar trots tvåbarnspolitik

      Enligt statistikmyndigheten föddes 17,2 miljoner barn 2017 jämfört med 17,9 miljoner år 2016. Under 2017 märktes alltså inte längre någon ökning av barnafödandet, trots möjligheten för par att skaffa två barn – en förändring som infördes 2015 för att försöka tackla problemet med en åldrande befolkning. Omkring hälften av de nyfödda bebisarna 2017 var föräldrarnas andra barn.

    • God ekonomisk tillväxt 2017

      Enligt officiell statistik växte BNP år 2017 med 6,9 procent. Det var den högsta tillväxttakten på två år.

    • Ännu en fängelsedom mot Hongkongaktivist

      Joshua Wong döms till tre månaders fängelse av en domstol i Hongkong. Domen mot demokratiaktivisten gäller hans deltagande i demokratiprotesterna hösten 2014, närmare bestämt hans och andra aktivisters vägran att lämna ett demonstrationsområde. En annan aktivist döms till fyra månaders fängelse. Wong har redan dömts till sex månader i fängelse i en dom från augusti 2017, men han går ännu fri efter att han har överklagat domen. 

    • Japansk protest mot kinesiska militärfartyg nära Senkaku/Diaoyu

      Enligt japanska regeringen har inte bara ett kinesiskt militärfartyg utan även en ubåt siktats nära den mellan Kina och Japan omtvistade ögruppen Senkaku/Diaoyu, som kontrolleras av Japan. Japan lämnar en officiell protest till Kina efter händelsen. 

    • Rekordhögt överskott i handeln med USA

      Kinas handelsöverskott uppgår till nära 276 miljarder amerikanska dollar för 2017. Det är den högsta siffran någonsin. Samtidigt har dock Kinas överskott i sin handel totalt minskat med 17 procent jämfört med år 2016.

  • 2017

    • December

    • Kina förnekar oljeleveranser till Nordkorea

      Regeringen tillbakavisar anklagelser från USA:s president Donald Trump som twittrat att Kina beslagits med att skeppa olja till Nordkorea, i strid med FN-sanktioner som infördes i september. Trump säger sig vara ”mycket besviken”. Uppgifterna kommer från Sydkoreas regering och gäller ett 30-tal oljeleveranser med kinesiska och nordkoreanska fartyg sedan oktober. Trump antyder i en tidningsintervju med New York Times att det kan bli aktuellt med handelsåtgärder mot Kina. Veckan före jul skärpte FN:s säkerhetsråd sanktionerna ytterligare mot Nordkorea. Beslutet var enhälligt och stöddes alltså även av Kina.

    • Kina bygger i Sydkinesiska havet

      Enligt ett institut i Washington DC (Center for Strategic and International Studies) har Kina fortsatt att bygga radarsystem och annan infrastruktur som kan användas för militära ändamål på konstgjorda rev och kobbar (däribland Fiery Cross Reef och Mischief Reef, Tree Island och Triton Island) som tillhör de omtvistade Spratly- och Paracelöarna i Sydkinesiska havet.   

    • President Xi och Sydkoreas president vill ha bättre relationer

      Vid ett möte i Peking mellan president Xi och den sydkoreanske presidenten Moon Jae-In kommer de överens om fyra principer som de ska hålla sig till när det gäller Nordkoreakonflikten: krig kan aldrig tolereras, koreanska halvön ska vara kärnvapenfri, alla frågor ska lösas genom dialog och förhandlingar och det är ett mål att relationerna mellan de koreanska staterna ska förbättras. De bägge ledarna uttrycker också en önskan att fortsätta förbättra relationerna mellan Kina och Sydkorea, som försämrades under början av året i samband med Sydkoreas beslut att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD för att skydda sig mot eventuella missilattacker från Nordkorea. Xi och Moon kommer även överens om att inleda förhandlingar om att utvidga frihandelsavtalet mellan länderna till att även inkludera tjänste- och finanssektorn.

    • Kritik mot att amerikanska militärfartyg kan besöka Taiwan

      Kina anklagar USA för att blanda sig i landets inre angelägenheter efter att den  president Donald Trump undertecknat en lag som gör det möjligt för amerikanska och taiwanesiska militärfartyg att utväxla besök. Sådana besök har inte ägt rum sedan 1979, då USA bröt de diplomatiska relationerna med Taiwan. Peking menar att den nya lagen strider mot den rådande ett Kina-politiken.

    • Demonstration i Peking mot förflyttning av migrantarbetare

      Flera hundra demonstranter deltar i protester efter att myndigheterna i Peking har tvingat tiotusentals migrantarbetare att flytta från sina hus i huvudstadens utkanter. Offentliga protester är ovanliga, inte minst i Peking, och de statliga kontrollerade medierna rapporterar inte om demonstrationen. Demonstranterna, bland annat intellektuella och vanliga Pekingbor från medelklassen, bär plakat där det står att ”tvångsförflyttningar strider mot mänskliga rättigheter”. Migrantarbetarna som förflyttats kommer från landsorten och är inte registrerade i huvudstaden enligt hukou-systemet. Efter det att en brand uppstod i ett förortsområde där många migrantarbetare bodde i november inledde myndigheterna en kampanj. Migrantarbetarnas boenden uppgavs vara olagliga och inte upprätthålla kraven på säkerhet. Hus jämnades med marken och invånarna tvingades flytta.

    • Kina och Panama ska inleda frihandelsförhandlingar

      Regeringarna i Kina och Panama meddelar att de ska inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal i juni 2018. Panama bröt de diplomatiska relationerna med Taiwan i juni 2017. 

    • Kina kritiskt till investeringsavtal mellan Filippinerna och Taiwan

      Efter att Filippinerna och Taiwan undertecknat ett avtal om gemensamma investeringar protesterar Peking, som anser att Taiwan tillhör Kina och därför inte har rätt att sluta egna avtal med andra länder.

    • Kina kritiserar Australien

      Den kinesiska regeringen anklagar den australiska regeringen för att skapa antikinesiska stämningar i Australien och kallar till sig den australiske ambassadören för att framföra kritik. Utspelet kommer efter att den australiske premiärministern Malcolm Turnbull dagen innan meddelat att omfattande reformer ska genomföras för att stoppa försök till infiltrering och påverkan från utländska makter. I sammanhanget nämner Turnbull ”oroväckande rapporter" om kinesiska påverkansförsök, däribland att kommunistpartiet i Kina ska ha donerat pengar till australiska politiker. 

    • Hotline mellan Kina och Japan

      Vid ett möte i Shanghai i början av december kommer regeringarna i Kina och Japan överens om att starta en direkt kommunikationskanal mellan Japans självförsvarsstyrkor och Kinas militär PLA. Motivet är att undvika händelser som kan utlösa en militär konflikt i Östkinesiska havet. Redan för tio år sedan diskuterade länderna möjligheten att upprätta en sådan kanal, men frågan lades på is vid början av 2010-talet efter att konflikten om ögruppen Senkaku/Diaoyu förvärrades.

    • President Xi träffar Myanmars ledare Aung San Suu Kyi

      Trots omvärldens kritik mot Myanmars (tidigare Burmas) förföljelse av rohingyer fortsätter den kinesiska regeringen och Xi Jinping att visa sitt stöd för Myanmar och dess ledare Aung San Suu Kyi. Vid ett möte mellan president Xi och Aung San Suu Kyi i samband med en internationell partikonferens i Peking lyfter Xi fram de goda relationerna mellan länderna. 

    • November

    • Taiwanesisk aktivist får fängelsestraff

      Lee Ming-che döms av en kinesisk domstol till fem års fängelse efter att ha propagerat för flerpartisystem och demokrati på sociala medier. Lee försvann i mars i samband med en resa i Kina. Myndigheterna där meddelade så småningom att han tagits i förvar och att han misstänktes för samhällsomstörtande verksamhet. Taiwans president Tsai Ing-wen riktar skarp kritik mot domen och kräver att Lee omgående släpps.

    • Toppgeneral begår självmord

      Zhang Yang, som enligt statliga medier misstänktes för korruption, uppges ha stått nära president Xi och var även medlem av kommunistpartiets militära topporgan, Centrala militärkommissionen. Zhang och ytterligare en högt uppsatt militär ska, enligt uppgifter i medier, ha tagits i förvar av polisen i augusti. 

    • Människorättsadvokat straffas

      En advokat som hanterat flera fall med koppling till mänskliga rättigheter döms till två års fängelse för uppvigling. Jiang Tianyong förlorade sin ställning som advokat 2009. Han hade försvarat bland annat tibetanska aktivister och utövare av Falun Gong. Jiang försvann för ett år sedan i samband med att han gjorde efterforskningar kring gripandet av en annan människorättsadvokat, Xie Yang.

    • Upptining mellan Japan och Kina

      Ett möte mellan Japans premiärminister Abe och president Xi i anslutning till APEC-toppmötet i Vietnam leder till att relationerna mellan länderna förbättras. De bägge ledarna ska ha tagit upp en utväxling av besök i länderna samt beslutat att samarbeta kring Nordkorea-konflikten. 

    • Oktober

    • Försök till närmande mellan Kina och Sydkorea

      I gemensamma uttalanden uttrycker Sydkoreas och Kinas regeringar sin ambition att relationen mellan länderna ska återgå till det normala. Sydkoreas beslut att sätta upp det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD i landet möttes av skarpa protester från Peking tidigare under året. Kina anser att systemet kan användas för att få information om kinesisk försvarskapacitet och att det rubbar den regionala säkerhetsbalansen i området.

    • Ingen efterträdare till Xi

      Partikongressen avslutas efter att president Xi Jinping omvalts som partiordförande. Därtill har 70 procent av ledamöterna i partiets centralkommitté bytts ut. Fem av de sju ledamöterna i det ständiga utskottet ersätts med nya krafter, medan Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang blir kvar. Bland de nya ledamöterna är 60-årige Zhao Leji yngst. Han tar över som chef för korruptionsbekämpningen efter Xis nära rådgivare Wang Qishan. Ingen av de nya i utskottet ses dock av bedömare som trolig efterträdare till Xi, inte minst på grund av deras höga ålder. 

    • Gui Minhai uppges vara fri

      Kinesiska myndigheter uppger till svenska utrikesdepartementet att den svenske medborgaren Gui Minhai som suttit fängslad i Kina har frigivits. Men hans dotter har inte kunnat komma i kontakt med honom och ingen vet var han är. Samtidigt pekar människorättsorganisationer på exempel där aktivister påståtts ha släppts, men i själva verket spärrats in under andra former, som till exempel husarrest. Förläggaren Gui Minhai greps i Thailand 2015 och fördes till Kina. Han drev en bokhandel i Hongkong som gav ut böcker med satiriska skildringar av högt uppsatta kinesiska politiker. I början av 2016 sände den kinesiska statliga TV-kanalen CCTV en intervju med Gui Minhai där han sade att han återvänt till Kina för att avtjäna ett straff för inblandning i en trafikolycka för många år sedan (se även Januari 2016).

    • Xi och hans ideologi del av partistadgan

      I slutet av partikongressens möte beslutar ledamöterna enhälligt att skriva in ”Xi Jinpings tankar om socialism utifrån ett kinesiskt perspektiv i en ny era” i kommunistpartiets stadga. Därigenom lyfts han fram jämte Mao Zedong och Deng Xiaoping som är de enda kinesiska ledare som tidigare fått sina namn kopplade till sina teorier i stadgan.  

    • 19:e partikongressen öppnas

      Kinas president Xi Jinping säger i ett anförande att Kina gjort stora framsteg med reformer och en socialistisk modernisering under de senaste fem åren. Landet står nu inför en ny era där det kan utvecklas till att bli ”ett framgångsrikt, modernt, socialistiskt land med god ekonomi − demokratiskt, kulturellt framstående, harmoniskt och vackert.” Under partikongressen, som pågår i nära en vecka, ska medlemmar utses av partiets centralkommitté, politbyrå och ständiga utskott. 

    • September

    • ”Banker ska avbryta transaktioner med Nordkorea”

      Enligt USA:s president Donald Trump ska Kinas centralbank ha gått ut med riktlinjer till banker i landet om att strikt följa FN-sanktionerna mot Nordkorea och inte ta emot nya nordkoreanska kunder och avsluta transaktioner med gamla. Kinas banker har tidigare kritiserats för att ge finansiella tjänster till Nordkorea och därigenom bidra till att sanktionerna mot landet inte ger effekt. Uppgifterna om centralbankens agerande dementerades senare av kinesiska regeringskällor. 

    • Augusti

    • Kina och Indien drar tillbaka trupper

      Efter att spänningen under några veckor ökat mellan Indien och Kina tycks den öppna konflikten ha bedarrat. Indien drar tillbaka sina trupper, liksom Peking, från det omtvistade gränsområdet mellan Kina, Indien och Bhutan (se Juni).  

    • Massprotester efter fängelsestraff för aktivister

      Efter det att de nya fängelsedomarna mot Joshua Wong, Nathan Law och Alex Chow tillkännagetts (se 17 augusti) protesterar tiotusentals människor på gatorna i Hongkong. Demokratiaktivister kritiserar rättsprocessen för att vara politiskt påverkad. Justitiemyndigheten i Hongkong betygar dock att rättsväsendet är oberoende. Domarna väntas överklagas i Hongkongs högsta domstol av de tre aktivisterna.

    • Fängelsestraff för Hongkong-aktivister

      Tre av ledarna under demonstrationerna i Hongkong 2014 har dömts till fängelse. Den mest kände av dem, Joshua Wong, ska avtjäna sex månaders fängelsestraff medan Nathan Law och Alex Chow dömts till åtta respektive sju månader. Domen mot Wong var en skärpning från ett domstolsbeslut förra året, där han dömdes till samhällstjänst för att ha organiserat olagliga sammankomster. Enligt gällande lag kan demokratiaktivisterna på grund av fängelsestraffen inte ställa upp i val i Hongkong under de kommande fem åren.

    • Juli

    • Aktivist frisläppt

      Korruptionskritikern och advokaten Xu Zhiyong släpps efter att ha avtjänat ett fyraårigt fängelsestraff. Han greps 2013 (se Juli 2013). Xu var en av grundarna av Nya medborgarrörelsen. 

    • Fyra Hongkong-parlamentariker stängs av

      Beslutet från Hongkongs högsta domstol att diskvalificera fyra ledamöter i LegCo grundas i att samtliga avlade sina eder under inträdesceremonin på ett felaktigt sätt. Alla ledamöterna har varit aktiva under demokratirörelsen 2014.  

    • Liu Xiaobo avlider

      Människorättsaktivisten Liu Xiaobo, som 2010 fick Nobels fredspris för sin långa kamp för mänskliga rättigheter i Kina, avlider 61 år gammal efter en tids sjukdom. Så sent som i juni 2017 frigavs den då svårt sjuke Liu Xiaobo ur fängelset, där han avtjänat åtta år av ett elvaårigt fängelsestraff för så kallad subversiv verksamhet mot den kinesiska staten.

    • Juni

    • Gränskonflikt med Indien blossar upp

      Gamla gränstvister får en nytändning när Kina inleder arbetet med en förlängning av en väg genom bergsplatån Donglang (kallad Doklam i Indien) som ligger i ett område där Kina, indiska delstaten Sikkim och Bhutan möts. Både Bhutan och Peking hävdar sin rätt till området där den kinesiska vägen ska byggas ut. Indien motsätter sig utbyggnaden och skickar soldater till området. Indien stöder Bhutans anspråk på gränsområdet. Enligt bedömare är den indiska regeringen orolig för att Kina, om vägen byggs ut, ska få ökad tillgång till strategiskt viktiga gränsområden för Indien. 

    • USA inför sanktioner mot kinesisk bank

      Inför ett möte med Sydkoreas president Moon Jae-In inför den amerikanska regeringen sanktioner mot den kinesiska banken Dandong, som man anklagar för att tvätta pengar åt Nordkorea, mot ett kinesiskt rederi samt mot två kinesiska medborgare. Sanktionerna förbjuder affärsuppgörelser med företag och individer med USA-kopplingar. Sanktionerna är ämnade att öka trycket på Kina att begränsa Nordkoreas möjligheter att finansiera sitt kärnvapen- och missilprogram.

    • President Xi besöker Hongkong

      President Xi Jinping besöker Hongkong för första gången för att högtidlighålla att det är 20 år sedan den forna brittiska kolonin lämnades över till Kina. Flera demokratiaktivister som planerat demonstrationer har gripits inför besöket.

    • Liu Xiaobo friges

      Efter att ha suttit åtta år i fängelse släpps människorättsaktivisten Liu Xiaobo, som 2010 fick Nobels fredspris för sin långa kamp för mänskliga rättigheter i Kina. Liu är svårt sjuk i cancer och ska nu få sjukhusvård. 

    • Maj

    • Kina visar upp Sidenvägsprojekt

      Vid toppmötet lyfts Kinas omfattande handelssamarbete inom den nya ”Sidenvägen” fram som ”århundradets projekt”. Över 29 länder är inbjudna till mötet.  President Xi Jinping lovar att satsa ytterligare 120 miljarder dollar i projektet vars mål är att knyta landet närmare Afrika, övriga Asien och Europa genom att gigantiskt nätverk av hamnar, järnvägar, vägar och industrizoner.   

    • ASEAN-deklaration om Sydkinesiska havet

      ASEAN-länderna håller ett toppmöte i Manila, men undviker att beröra Kinas agerande i konflikten i Sydkinesiska havet. Enligt ett par diplomater vid mötet ska Filippinerna, som är ordförandeland, ha pressats av Peking att inte ta upp ämnet under toppmötet. En talesperson för Kinas utrikesdepartement säger dock vid en presskonferens att det hela speglar att spänningarna har minskat.

    • Protester mot missilförsvar i Sydkorea

      Peking protesterar åter skarpt mot att det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD sätts upp i Sydkorea. Sedan amerikansk militär meddelat att systemet är redo för användning kräver den kinesiska regeringen att det tas bort. Från kinesiskt håll anser man att systemet rubbar säkerhetsbalansen i regionen och det finns en oro för att det kan påverka Kinas missilkapacitet negativt.

    • April

    • Nytt hangarfartyg visas upp

      Fartyget är det första som byggs i landet och är enligt armétalesmän ett bevis för den modernisering som landets flotta genomgår. Hangarfartyget ­ som utformats som Kinas andra hangarfartyg, Liaoning inköpt från Ukraina, beräknas kunna tas i bruk först om tre år. 

    • President Xi besöker Trump

      Den amerikanske presidenten Donald Trump tar emot sin kinesiske motpart i sitt residens i Mar-a-Lago i Florida. De bägge presidenterna diskuterar bland annat konflikten med Nordkorea.

    • Mars

    • Kina stoppar resor till Sydkorea

      Kina beordrar kinesiska researrangörer att avboka resor till Sydkorea efter den 15 mars. Ordern är en reaktion mot att Sydkorea ska placera ut ett amerikansktillverkat missilförsvarssystem (THAAD). Omkring åtta miljoner kinesiska turister besökte Sydkorea 2016. 

    • Februari

    • Tidigare Hongkong-ledare dömd

      Den förre högste ledaren i Hongkong, Donald Tsang Yam-Kuen, döms till 20 månaders fängelse för tjänstefel. 

    • Stopp av kolimport från Nordkorea

      Beslutet är ett sätt för Kina att straffa Nordkorea för den senaste tidens missiltest och sker i enlighet med nya FN-sanktioner mot Pyongyang. USA:s nye president Donald Trump har kritiserat Kina för att inte göra tillräckligt för att påverka Nordkoreas agerande. 

    • Januari

    • Fortsatt låg tillväxt

      Ekonomin växte med 6, 7 procent 2016 enligt officiell statistik. Det är den lägsta tillväxten sedan 1990.

  • 2016

    • December

    • Bybor grips

      Nio invånare i byn Wukan döms till fängelse på mellan två och tio år för att stört den allmänna ordningen. De dömda hade i september deltagit i protester mot gripandet av ortens byråd Lin Zulian (se Juli 2016). 

    • Lag ska stävja miljöförstöring

      Nationella folkkongressens verkställande kommitté antar en lag som för första gången förbjuder miljöbrott. Nedsmutsning av luft och vatten beläggs med böter. Det blir också förbjudet att påverka miljön med buller. Utsläpp av koldioxid, en av de största klimatbovarna, omfattas dock inte av den nya lagen. 

    • Kina fångar in undervattensdrönare

      Händelsen, som inträffar på internationellt vatten i Sydkinesiska sjön, är en av de allvarligaste militära konfrontationerna på flera år. Det amerikanska försvarsdepartementet kräver att drönaren omedelbart lämnas tillbaka. Drönaren användes enligt uppgift för vetenskapliga ändamål. Parterna når senare en överenskommelse om ett överlämnande. 

    • Diplomatisk oro efter telefonsamtal

      USA:s blivande president Donald Trump väljer att besvara ett telefonsamtal från Taiwans president Tsai. Det bryter mot amerikansk diplomatisk praxis sedan 1979, då USA fastställde sin "ett Kina-politik", bröt de officiella relationerna med Taiwan och knöt band med Folkrepubliken Kina istället. Kinas utrikesminister Wang Yi tonar först ned betydelsen av telefonsamtalet genom att kalla det "ett litet trick" från Taiwans president. Kort därefter riktar dock Kina en skriftligt klagomål till USA:s regering. Vita huset svarar med att försäkra Kina om att man inte tänker avvika från ett Kina-politiken. 

    • November

    • Domstol diskvalificerar parlamentariker

      Hongkongs högsta domstol bekräftar att de två medlemmarna från Youngspiration inte får ta plats i LegCo. 

    • Demonstrationer i Hongkong

      Tiotusentals människor demonstrerar för att uttrycka sitt stöd för att Hongkong är en del av Kina och för att ta avstånd från dem som söker självständighet för regionen. 

    • Tyst protestmarsch i Hongkong

      Ett par tusen svartklädda advokater och aktivister demonstrerar på Hongkongs gator efter det att Peking genom en lagtolkning hindrat två självständighetsaktivister från Youngspiration från att ta plats i den lagstiftande församlingen LegCo. 

    • Peking stoppar Hongkong-parlamentariker

      Efter flera veckors bråk i samband med att aktivister från det nybildade partiet Youngspiration ska sväras in i den lagstiftande församlingen LegCo intervenerar ledningen i Peking och stoppar två aktivister från att ta plats i LegCo. Peking beslutar genom en ny lagtolkning att ledamöter inte får sitta i Legco om de inte avlagt eden när de svärs in som nya parlamentariker på ett korrekt sätt. De två aktivisterna från Youngspiration hade tidigare fått sina eder ogiltigförklarade vid en ceremoni, då de bland annat hade uttalat att Hongkong inte var en del av Kina. 

    • Oktober

    • Uigurisk professor får människorättspris

      Ilham Tohti, som avtjänar en livstidsdom för ”separatism” (se Oktober 2014),  får Martin Ennals-priset för sitt långa arbete för att ”skapa dialog och förståelse mellan uigurer och hankineser”.

    • President Xi får ny benämning

       Vid kommunistpartiets centralkommittés fyra dagar långa möte blir presidentens utpekad som "centralkommitténs kärna". Bland tidigare ledare har Deng Xiaoping, Mao Zedong och Jiang Zemin förärats denna benämning, men inte Hu Jintao. Samtidigt poängteras betydelsen av ett "kollektivt ledarskap" av partiet. 

    • September

    • Byledare dömd till fängelse

      Lin Zuluan tidigare byledare i Wukan döms till tre års fängelse för korruption. Lin greps i juni och efter hans gripande hölls flera demonstrationer i Wukan. Lin var en av ledarna i folkupproret i Wukan 2011, då bybor protesterade mot partipampars landövertaganden och lyckades få rätt att i lokala val utse sina egna ledare (se även December 2011). 

    • Aktivister blir parlamentariker i Hongkong

      I valet till Legco i Hongkong väljs kandidater in från nya partier, Demosisto och Youngspiration, som har sina rötter i den så kallade paraplyrörelsen som anordnade protesterna 2014. Fortfarande kommer dock rådet, liksom tidigare, att domineras av Pekingvänliga ledamöter. 

    • Augusti

    • Ledare för Hongkongprotester får samhällstjänst

      Två av de tre studentledarna (se 21/7) döms till omkring etthundra timmars samhällstjänstgöring, medan den tredje ska sitta tre veckor i fängelse. 

    • Kina blockerar FN-resolution mot Nordkorea

      I protest mot Sydkoreas planer på ett amerikanskt missilförsvar väljer Peking att motsätta sig en resolution i säkerhetsrådet som fördömer den senaste provskjutningen av en missil i Nordkorea i början av augusti.

    • Rättegångar mot människorättsförespråkare

      Regeringens hårda linje mot människorättsadvokater som pågått sedan början av året fortsätter. Advokaten Zhou Shifeng som bland annat försvarat kända regimmotståndare döms till sju års fängelse för samhällsomstörtande verksamhet. En annan advokat, Wang Yu, friges efter offentligt erkänt att hon konspirerat mot regimen och avsagt sig ett internationell juristpris för sitt människorättsarbete. Under rättegångsveckan i Tianjin döms ännu en människorättsaktivist till sju års fängelse för att hotat ha kommunispartiets styre medan också en kristen aktivist straffas.

    • Juli

    • Militärchef får livstids fängelse

      Guo Boxiong, tidigare medlem av politbyrån, var under ett årtionde viceordförande för den Centrala militärkommissionen, militären PLA:s högsta organ. 

    • Byråd anklagas för korruption

      Den folkkäre Lin Zulian som valts till byråd i Wukan efter att ha lett protesterna mot det lokala partistyret där 2011 (se december 2011 och mars-april 2012) åtalas för korruption. 

    • Tre dömda för Hongkong-protester

      Tre ledare för den så kallade paraplyrörelsen i Hongkong befinns skyldiga till att olagligen ha samlat folk till demonstrationer i Hongkong under protesterna där 2014 (se vidare Hongkong) Straffet för de unga studentledarna väntas komma den 15 augusti. 

    • FN-dom går emot Kina

      Efter fyra års arbete avkunnar FN:s permanenta skiljedomstol i Haag sin dom i konflikten mellan Filippinerna och Kina om Kinas anspråk på 85 procent av territorialvattnen i området. Domstolen går på Filippinernas linje och slår fast att de kinesiska anspråken inte "har någon laglig grund". Kinas president Xi Jinping meddelar att Kina avvisar domslutet och inte kommer att acceptera några handlingar som grundar sig på detta beslut. Kina säger sig också ha rätt att inrätta en flygförsvarszon i konfliktområdet samt meddelar att man nu inleder regelbunden luftövervakning där. 

    • Kina kritiserar Sydkoreas planer på missilförsvar

      Beskedet från Sydkorea och USA om att det amerikanska missilförsvarssystemet THAAD ska användas i Sydkorea för att skydda mot nordkoreanska missiler möts av skarpa protester från Peking. Att detta ska användas ökar de regionala spänningarna och ses som ett hot mot Kinas säkerhetsintressen

    • Maj

    • Incident med amerikanskt stridsflyg

      Ett amerikanskt flygplan som utför maritim övervakning i området kring Sydkinesiska havet tvingas göra en kraftig undanmanöver för att undvika en kollision med två kinesiska stridsflygplan. Det amerikanska planet befinner sig på internationellt luftrum enligt USA:s försvarsdepartement. 

    • April

    • Xi Jinping får ny titel

      Xi kommer hädanefter att kunna kalla sig överbefälhavare för militärens kommandocentral för gemensamma insatser. 

    • Kritik för överproduktion av stål

      USA riktar kritik mot Kina för att landet producerar för mycket stål som säljs till underpriser på världsmarknaden. Tidigare har produktionen främst använts inom landet, men den minskande efterfrågan i Kina har lett till att stål istället går på export. Ett problem är att de kinesiska ståljättarna subventioneras av staten. Konsekvensen har blivit att producenter från andra länder slås ut. Kanada, EU, USA, Japan och ytterligare några länder som säljer stål kräver att något görs åt problemet.

    • G7-uttalande om Sydkinesiska havet kritiseras

      Utrikesministrarna från USA, Kanada, Italien, Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Japan skriver i ett gemensamt uttalande att de är oroade över spänningarna i Öst- och Sydkinesiska havet där det uppges förekomma kränkningar och provokationer och byggnation på öar, bland annat i militärt syfte. Trots att Kina inte uttryckligen pekas ut, svarar Peking med att skarpt kritisera uttalandet, som man menar "underblåser spänningarna i regionen", och kallar till sig den japanska ambassadören och sändebud från de övriga länderna för att ta emot kritiken. 

    • Politikersläktingar utpekas som skattesmitare

      De så kallade Panamadokumenten, en undersökning gjord om skattesmitning av granskande journalister från flera länder, visar att släktingar till bland andra Xi Jinping, förre premiärminister Li Peng, Bo Xilai och andra välkända politiker har flyttat pengar till bankkonton utanför landet. De har fått hjälp av den Panamabaserade advokatfirman Mossack Fonseca, som arbetat i Kina i över ett årtionde. Nyheten censureras av myndigheterna i Kina. 

    • Handel begränsas med Nordkorea

      Efter att nya FN-sanktioner infördes mot Nordkorea i mars meddelar regeringen att den förbjuder import av bland annat guld och sällsynta mineraler från landet samt export av olja och bränsle som kan relateras till det nordkoreanska kärnvapenprogrammet. 

    • Mars

    • Finansmagasin uppger censur

      Den välkända och respekterade tidskriften Caixin ska ha publicerat en artikel på sin engelskspråkiga internetsida där det stod att en artikel om yttrandefrihet där en delegat från Folkets rådgivande konferens förklarat att ledamöterna där borde ha rätt att uttrycka sig mer öppet. Senare togs även artikeln om censuren bort från den engelskspråkiga sidan.

    • Interntbrev kräver Xis avgång

      En välkänd journalist, Jia Jia, med omkring 85 000 följare på sociala medier rapporteras ha gripits av polisen. Gripandet uppges ha koppling till ett brev med omfattande kritik mot president Xi Jinping som lagts ut på nyhetssajten Watching. Brevet, som omedelbart togs bort, uppmanade Xi att avgå. Jia har inte skrivit brevet själv men uppges ha varnat kolleger om brevet. Jia släpps av polisen efter två veckor. Ytterligare femton personer uppges förhöras av myndigheterna i anslutning till publiceringen av brevet.

    • Ny femårsplan antagen

      Nationella folkkongressen avslutar sitt årliga möte med att godkänna en femårsplan för den ekonomiska utvecklingen med målet att ha en årlig tillväxt på mellan 6,5 och 7 procent vid år 2020. Bland prioriteringarna för perioden finns reformer av finansmarknaden, göra statliga företag mer effektiva och att minska skuldsättningen. 

    • Statistik om korruption

      Under 2015 ska omkring 200 000 tjänstemän ha fått lindriga straff för korruption medan 80 000 dömts för allvarligare brott. 

    • Februari

    • Rättegång mot Hongkongaktivister

      Tre demokratiaktivister som deltog i demonstrationerna hösten 2014 ställs inför rätta i Hongkong misstänkta för att ha brutit sig in i regeringshögkvarteret i samband med studentprotesterna.

    • Januari

    • Guvernören i Sichuan avgår

      Wei Hong misstänks för ”allvarliga disciplinära brott” (ofta liktydigt med korruption) meddelar kommunistpartiet. 

    • President Xi besöker Mellanöstern

       I den saudiska huvudstaden Riyadh enas Kina och Saudiarabien om ett nytt så kallat strategiskt partnerskap. Bland annat undertecknar ländernas oljebolag omfattande samarbetsavtal. Under sin rundresa besöker president Xi också Iran och Egypten.

    • Nya tillslag mot människorättsadvokater

      Myndigheterna fortsätter att slå till mot och försöka skrämma advokater som försvarar människorättsaktivister och regimkritiker, en taktik som inleddes sommaren 2015. En av landets mest kända advokater, Wang Yu, som försvarat flera människorättsaktivister grips den 14 januari anklagad för samhällsomstörtande verksamhet. Ytterligare en handfull människorättsadvokater, som försvann spårlöst sommaren 2015, åtalades formellt för samhällsomstörtande verksamhet i början av månaden. En svensk man, som leder en organisation som bistår med rättshjälp till utsatta grupper, uppges också hållas i förvar av kinesiska myndigheter (han släpps den 26 januari). Därtill saknas fem bokhandlare i Hongkong, varav en svensk medborgare. De försvunna har koppling till en bokhandel som säljer litteratur som är kritisk till regimen i Peking. Det finns misstankar om att kinesisk säkerhetstjänst ligger bakom försvinnandena och att fastlandet därmed kränker Hongkongs självbestämmande. Några dagar senare framträder en av de försvunna bokhandlarna, den svenske medborgaren, i kinesisk statstelevision. Han uppger att han frivilligt har sökt upp kinesisk polis på grund av att han ska ha varit involverad i en bilolycka för flera år sedan, då en medpassagerare dödades. Han ska ha fått ett villkorligt tvåårigt fängelsestraff efter bilolyckan men då lämnat Kina.

  • 2015

    • December

    • Nya terrorlagar antas

      En ny antiterrorlagstiftning klubbas. Bland annat ska ett nationellt organ för terrorbekämpning skapas och särskilda antiterroriststyrkor med vidsträckta befogenheter ska inrättas. Myndigheterna får också utökade möjligheter att övervaka kommunikationen privatpersoner emellan. Lagarna kritiseras av internationella människorättsorganisationer för att vara vaga och därmed även kunna användas mot politiska motståndare och minoriteter. 

    • Svåra luftföroreningar i Peking

      Den högsta varningsnivån för luftföroreningar utfärdas den 7 december i Peking. Utsläppen ligger då på strax under 300 mikrogram per kubikmeter (Världshälsoorganisationens (WHO) maxnivå ur hälsoaspekter är 25 mikrogram). Stadsinvånarna uppmanas hålla sig inne, skolor hålls stängda och restriktioner införs för biltrafik, fabriker och byggnadsarbete. Någon vecka senare kommer ännu en varning.

    • Protester mot vapenförsäljning

      Kina protesterar mot USA:s beslut att sälja vapen till Taiwan, däribland två krigsfartyg och avancerade vapensystem. 

    • Yuan blir reservvaluta

      Internationella valutafonden (IMF) meddelar att den kinesiska valutan yuan kommer att ingå i fondens korg av reservvalutor. Bland de valutor som redan ingår finns USA-dollar, euro, brittiska pund och japanska yen.

    • November

    • Människorättsaktivist dömd

      Människorättsaktivisten Yang Maodong döms till fängelse i fem år. Han har varit frihetsberövad sedan han organiserade fredliga protester i januari 2013 mot censuren av tidningen Söderns veckoblad i Guangzhou (se Januari 2013).

    • Fortsatt våldsspiral i Xinjiang

      Säkerhetsstyrkor dödar i ett tillslag 28 människor som pekas ut som ansvariga för en terrorattack mot en kolgruva i Xinjiang i september då 16 människor dödades. 

    • Kinas och Taiwans presidenter möts

      Det är första gången på över 60 år. Mötet i Singapore är främst symboliskt och resulterar inte i några viktiga beslut. Från officiellt håll meddelas senare att Peking respektive Taipei inför det historiska mötet genomförde en utväxling av fängslade spioner. Peking släppte två taiwaneser som suttit fängslade för spioneri i nio år medan Taiwan släppte en kines som dömdes för spioneri för 16 år sedan. 

    • Uppluckring av ettbarnspolitiken

      Den statliga nyhetsbyrån Xinhua meddelar att det kommer att bli tillåtet för par att skaffa två barn. En lag om detta kommer att antas av Nationella folkkongressen i mars 2016.

    • Oktober

    • Spänningar i Sydkinesiska havet

      Kina riktar kritik mot USA för att ett amerikanskt krigsfartyg ska ha kränkt Kinas territorialvatten i Sydkinesiska havet. Intrånget skedde enligt Peking när fartyget USS Lassen kom närmare än 12 sjömil till rev och kobbar i ögruppen Spratly, som Kina gör anspråk på såväl som Filippinerna, Malaysia och ytterligare två sydöstasiatiska länder. USA hävdar att fartyget befann sig på internationellt vatten och att det utförde en operation som ett led i landets program för navigeringsfrihet.

    • Korruptionsåtal mot Hongkongledare

      Donald Tsang, som var regeringschef i Hongkong mellan 2005 och 2012 åtalas för korruption i samband med att han undlåtit att rapportera om en lyxlägenhet i Shenzhen.

    • September

    • Många döda i attentat

      En terrorattack mot en kolgruva i Xinjiang leder till att många människor dödas. Enligt den USA-stödda radiokanalen Radio Free Asia handlar det om minst ett 50-tal dödsoffer. Officiella källor uppger senaste att 16 människor har dödats.

    • Xis första statsbesök i USA

      President Xi Jinping meddelar vid en gemensam presskonferens med USA:s president Barack Obama att länderna ingått en överenskommelse om att inte tillåta cyberspionage mot företag i det andra landet. I USA tillkännager Xi också att Kina kommer att börja införa ett system för handel med utsläppsrätter av växthusgaser år 2017. Kina kommer också att bistå utvecklingsländer med över 3 miljarder amerikanska dollar för att de ska kunna minska sina utsläpp. 

    • Augusti

    • Centralbanken sänker räntan

      Aktiekurserna på börsen i Shanghai faller kraftigt, vilket leder till kursfall också på börser i andra delar av världen. Kinas centralbank genomför en räntesänkning för att stabilisera läget. Det får till följd att börskurserna åter stiger, såväl i Kina som i omvärlden. 

    • Åtal mot studentledare i Hongkong

      Tre ledare för studentrörelser åtalas för att ha anordnat, eller uppmanat andra att delta i, olagliga demonstrationer under demokratiprotesterna i Hongkong hösten 2014. 

    • Svår olycka vid kemiföretag

      Två explosioner i hamnstaden Tianjin i en lagerlokal för kemiska medel dödar närmare 150 personer och skadar över 700. Flera kontorsbyggnader i området får stora skador. Giftiga kemikalier uppges finnas kvar i det brandhärjade området. Efter två veckor arresteras tolv chefer, de flesta från det företag som ägde lagerlokalerna.

    • Nedskrivning av valutan

      Centralbanken genomför en devalvering, det vill säga en nedskrivning av värdet av den nationella valutan yuan, under tre dagar i rad. Samtidigt kommer rapporter om sjunkande exportintäkter.

    • Juli

    • Kina får OS 2022

      Den Internationella olympiska kommittén beslutar att de olympiska vinterspelen 2022 ska få hållas i staden Zhangjiakou, 25 mil norr om Peking. 

    • Möte med Turkiets president

      Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gör sitt första officiella besök i Peking. Spänningarna mellan de två länderna har ökat sedan Erdogan anklagat Kina för att systematiskt förtrycka den muslimska uiguriska minoriteten i provinsen Xinjiang. Turkiet har uttryckt planer på att köpa ett kinesiskt missilförsvar för flera miljarder dollar.

    • Ny utvecklingsbank

      Bricsländerna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) öppnar en egen bank, Nya utvecklingsbanken (New Development Bank, NDB), i Shanghai. Den nya banken ska bli ett alternativ till låneorgan som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), men Bricsländerna betonar att NDB inte är en konkurrent till dessa. NDB ska låna ut pengar till utvecklingsländer för infrastrukturprojekt.

    • Tillslag mot människorättsaktivister

      Över hundra advokater och aktivister för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter grips vid samordnade polisräder på olika håll i Kina. De flesta släpps efter förhör men över tjugo blir kvar i häkte. Många av de gripna hade skrivit på en protestlista angående en advokats försvinnande några dagar tidigare. Den försvunna advokaten och hennes kollegor hade anklagats av myndigheterna för att ligga bakom ett antal sammansvärjningar för att störa samhällsordningen.

    • Börsfall i Kina

      Oron på landets finansmarknader tilltar. Sedan mitten av juni har aktierna i Kina förlorat 30 procent av sitt värde i snitt och många företag har helt stoppat handeln med aktier. Många aktieägare är småsparare som säljer sina aktier i panik. 

    • Juni

    • Åtgärder för klimatet

      Kina planerar att minska sina utsläpp av växthusgaser med 60–65 procent fram till 2030, jämfört med 2005 års nivåer. Målet är också att öka användningen av icke-fossila bränslen och att en femtedel av energikonsumtionen ska komma från sådana energikällor 2030. Detta ingår i landets så bidrag till att minska klimatförändringarna inför klimatmötet i Paris i slutet av 2015. Kina är det land i världen som släpper ut mest koldioxid. Satsningar ska därför göras på sol- och vindkraft, samt naturgas. 

    • Bebyggelse av öar

      Enligt rapporter från internationella medier har Kina nästan avslutat bygget av en landningsbana på en av de omtvistade Spratlyöarna i Sydkinesiska  havet.

    • Nya säkerhetslagar

      Nationalkongressen godkänner en rad nationella säkerhetslagar, som får stark kritik från såväl utländska regeringar som utländska bolag och människorättsgrupper. Lagstiftningen är vagt formulerad och ger regeringen rätt att vidta åtgärder för att "bevara Kinas suveränitet". Avsikten sägs vara att all infrastruktur och alla informationsnätverk ska bli "säkra och kontrollerbara". Såväl rymden som cyberrymden sägs i lagtexten vara en del av Kinas säkerhetsintressen. Detta är den första delen av tre i ett större lagstiftningspaket. 

    • Nej till valreform i Hongkong

      I en omröstning i det lagstiftande rådet (LegCo) i Hongkong röstar 28 av rådets 70 medlemmar emot Hongkongregeringens planerade reform om hur regeringschefen ska utses i valet 2017 (se April 2015). Bara åtta ledamöter röstar ja till förslaget, medan ett stort antal ledamöter som sagt sig stödja det hade lämnat lokalen, enligt uppgift i ett försök att få omröstningen uppskjuten. Att förslaget, som stöds av Peking, skulle röstas ned stod klart redan före omröstningen. Tre ja-röster fattades för att det skulle få stöd av två tredjedelar av ledamöterna i LegCo, vilket krävdes för att det skulle kunna antas. Efter nejet i LegCo väntas valet av Hongkongs regeringschef 2017 ske på samma sätt som tidigare, genom en omröstning inom den särskilda valkommittén bestående av 1200 medlemmar. Ett par dagar före omröstningen i LegCo hade tio personer gripits av polisen, misstänkta för att ha planerat bombattentat. Motivet bakom det planerade attentatet var inte klart, men åtminstone en av de som gripits hade kopplingar till en rörelse som vill att Hongkong ska bli helt självständigt.

    • April

    • Möte med taiwanesisk partiledare

      President Xi Jinping träffar Eric Chu, ordförande för nationalistpartiet Kuomintang som har makten i Taiwan. Det är sex år sedan parterna förde samtal på så hög nivå.

    • Förslag till valreform i Hongkong

      Hongkongs regering presenterar ett lagförslag i det lagstiftande rådet (LegCo) om valet av ledare 2017. Förslaget överensstämmer med de riktlinjer som drogs upp av Peking sommaren 2014, och som ledde till två månaders omfattande protester och gatuockupation i Hongkong under hösten. För första gången ska allmänna val hållas till posten som Hongkongs regeringschef, vilket innebär att alla Hongkongbor ska få rösta. Men de två eller tre kandidater som de får rösta på ska dessförinnan ha valts ut i en omröstning av valkommittén med 1200 medlemmar, där Pekinglojala ledamöter är i majoritet. LegCo ska rösta om lagförslaget i sommar.

    • Journalist fängslas

      En erfaren journalist, Gao Yu, döms till sju års fängelse för att ha skickat ett hemliga statliga dokument till en utländsk mediegrupp. 

    • Åtal mot partipamp

      Zhou Yongkang (se Juli och December 2014) anklagas för att ha tagit emot mutor, maktmissbruk samt avslöjande av statshemligheter. Rättegången kommer att äga rum i Tianjin.

    • Mars

    • Säkerhetsmöte med Japan

      Kina och Japan håller högnivåmöte om säkerhetsfrågor. Det är det första mötet som hålls sedan 2011. Bland annat diskuteras hur direktkommunikationen mellan ländernas militär ska kunna förbättras när det gäller tvisten om öar i Östkinesiska havet. 

    • Folkkongressen möts

      Nationella folkkongressens håller sitt årliga möte i Peking under tio dagar. Folkkongressen ger bland annat sitt stöd till regeringens planerade sänkning av tillväxtmålet från 7,5 procent till 7 procent.

    • Februari

    • Affärsman avrättad

      En mäktig affärsman som uppges ha kopplingar till Zhou Yongkang (se Juli och December 2014) avrättas. Liu Han, som har varit ordförande för företagsgruppen Hanlong i provinsen Sichuan, har dömts till döden för mord och maffiarelaterad brottslighet.

    • Frihandelsavtal klart med Sydkorea

      Kina och Sydkorea avslutar förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Ett utkast till ett avtal har färdigställts.

    • Förbud mot import av elfenben

      Kina inför ett ettårigt förbud för import av elfenben. Kina är världens största importör av smugglat elfenben och landet har länge fått kritik för att underblåsa tjuvjakten på afrikanska elefanter.

    • Januari

    • Hård kritik mot Kina

      Människorättsorganisationen Human Rights Watch publicerar sin årliga rapport om läget i världen. Enligt rapporten har läget för mänskliga rättigheter förvärrats under president Xi. Kinas regering och kommunistparti har slagit ned allt hårdare mot regimkritiker och läget är nu det värsta på tio år.

    • Censur inom utbildningsväsendet

      Utbildningsminister Yuan Guiren uppmanar landets universitet att inte tillåta kritik av regimen eller landets politiska system i utbildningen. Böcker som förordar västerländska värden ska inte användas.

    • Rekordlåg tillväxt

      Ekonomisk statistik visar att tillväxten 2014 var den lägsta på 24 år – 7,4 procent.

    • Militärer misstänks för korruption

      Kinas militär meddelar i ett uttalande att 16 generaler utreds för korruption, däribland den näst högste chefen för kärnvapenstyrkorna.

    • Korruptionsutredning mot viceminister

      Ma Jian, viceministern för säkerhetsfrågor utreds för korruption, uppger kommunistpartiets organ för disciplinövervakning.

  • 2014

    • December

    • Åtgärder mot korruption

      Utredningen av Zhou Yongkang, tidigare säkerhetsansvarig och medlem i politbyråns ständiga utskott, för "allvarligt disciplinbrott" är nu klar (se Juli). Zhou arresteras och utesluts ur partiet i väntan på rättegång. Någon vecka döms en högt uppsatt toppolitiker, tidigare viceordförande för utvecklings- och reformkommissionen, till livstids fängelse för att ha mottagit mutor.

    • Hongkong-belägring avslutas

      I mitten av månaden går polisen in tar bort tält och jagar bort demonstranter från det sista området som fortfarande ockuperas av demonstranter. Hongkongs ledare CY Leung deklarerar samtidigt att "den illegala ockupationen" och protestdemonstrationerna är över, efter nästan tre månader.

    • Sammandrabbningar i Hongkong

      Studentaktivister i Hongkong som fortsätter demonstrationerna och ännu tältar på platser i centrum slåss med polis som använder batonger och pepparsprej. Flera demonstranter grips och en del måste söka läkarvård. Våldsamheterna utlöses när några aktivister beslutar sig för att försöka belägra de lokala regeringshögkvarteren och kastar sten (se November). I början av december uppmanar ledare för Occupy Centralrörelsen demonstranterna att avbryta sina protester. De planerar också att frivilligt överlämna sig till polisen. De riskerar åtal för att ha olagligt ha organiserat protester. 

    • November

    • Försvarssamarbete med Ryssland

      Kina och Ryssland kommer överens om att stärka sitt militära samarbete vid ett möte mellan försvarsministrarna och premiärminister Li Keqiang. Regeringarna beslutar att åter hålla gemensamma marina militärövningar 2015, i Medelhavsområdet såväl som i Stilla havet. Vid mötet anges USA:s försök att stärka sitt engagemang i Asien och Stillahavsområdet som ett av skälen till att Kina och Ryssland vill öka sitt säkerhetssamarbete. 

    • Ockupanter drivs ut i Hongkong

      En domstol i Hongkong beslutar att två områden i centrum som har belägrats av demokratiaktivister och studenter sedan slutet av september ska utrymmas. Demonstranterna protesterar inte när deras barrikader tas bort från de angivna platserna. Dagen därpå försöker en mindre grupp av demonstranterna bryta sig in i den lagstiftande församlingens byggnad. Sex av aktivisterna grips av polisen. Ledare för Occupy Centralrörelsen fördömer tilltaget. När delar av affärsområdet Mong Kok ska utrymmas uppstår handgemäng mellan polis och demonstranter. Ett hundratal demonstranter grips av polisen, däribland ledande studentaktivister. Även sju poliser arresteras för att ha deltagit i misshandel av en demonstrant från Civic party.

    • Klimatuppgörelse med USA

      Efter ett möte mellan Xi Jinping och Barack Obama i Peking offentliggör de bägge presidenterna en historisk klimatöverenskommelse. Kinas utsläpp ska inte tillåtas öka efter 2030 medan USA ska ha som mål att fram till 2025 minska de amerikanska utsläppsnivåerna med 26–28 procent jämfört med nivåerna 2005. 

    • Frihandelsavtal med Sydkorea

      Kinas och Sydkoreas presidenter undertecknar ett frihandelsavtal mellan länderna. Genom avtalet minskas tullar på och handelsrestriktioner på 17 områden över en tjugoårsperiod, dock gäller detta inte ris och bilindustrin. 

    • Samtal med Japan

      Under det pågående mötet med Apec (Asia-Pacific Economic Cooperation) i Peking möts Xi Jinping och den japanske premiärminister Shinzo Abe för första gången på över två år. Ett par dagar tidigare hade de bägge länderna meddelat att de skulle föra samtal om de omtvistade öarna Diaoyu/Senkaku och även öppet medgett att det fanns skilda ståndpunkter kring öarna. Ett beslut hade även fattats om att skapa en särskild krismekanism för att förhindra att konflikten förvärras.

    • Oktober

    • Dödsdomar i Xinjiang

      I Xinjiang döms tolv människor till döden för att ha deltagit i våldsamheterna i juli då en polisstation och regeringsbyggnader attackerades i prefekturen Kashgar (se Juli).

    • Uigurisk människorättsaktivist dömd

      En akademiker och förespråkare för uigurers rättigheter i Xinjiang, Ilham Tohti, döms till livstids fängelse för separatism. Människorättsorganisationer som Amnesty International fördömer domen och pekar på stora brister i rättsprocessen.

    • Förhandlingar i Hongkong

      Ett första samtal hålls mellan Hongkongregeringen och studentrepresentanter. CY Leung deltar inte själv i mötet eftersom studenterna meddelat att de inte har förtroende för honom. Inga framsteg görs dock under förhandlingen. Demonstrationer (se även Augusti och September 2014) hålls samma dag utanför CY Leungs bostad.

    • September

    • Fortsatta protester i Hongkong

      Tiotusentals studenter och demokratiaktivister protesterar utanför lokalregeringens högkvarter i Hongkong. Efter ett par dagar sätts polis in som använder tårgas mot demonstranterna. Många Hongkongbor går då ut på gatorna i centrum till stöd för demonstranterna. Trafiken blockeras på flera gator och flera banker och skolor stängs. Flera demokratiaktivister grips av polisen. Hongkongs regeringschef CY Leung vädjar till demonstranterna att de ska avbryta protesterna. Några dagar tycks protesterna vara på väg att avta sedan ett erbjudande om förhandling kommit från lokalregeringen. Hongkongs ledning väljer dock att ställa in mötet eftersom de anser att förtroendet för studenterna rubbats efter att de uppmanat till fortsatta demonstrationer.

    • Augusti

    • Beslut om Hongkong-val

      Besked kommer från Kinas ledning om hur valet av Hongkongs ledare ska gå till 2017, då det är dags för nästa val. Tidigare har Hongkong fått löfte om att invånarna då för första gången ska få utse sin ledare i fria och allmänna val. Men de kinesiska ledarna meddelar nu att invånarna visserligen ska få lov att rösta direkt på en kandidat, men att kandidaterna först ska ha godkänts av en majoritet av ledamöterna i en särskild nomineringskommitté. Demokratiaktivister i Hongkong protesterar kraftigt mot beslutet och deras rörelse, som kallar sig Occupy Central, hotar med att man kommer att ockupera delar av affärskvarteren i Hongkong. 

    • Massdemonstrationer i Hongkong

      Tiotusentals Pekingvänliga demonstranter deltar i en protestmarsch i Hongkong. Det uppges vara en reaktion mot den senaste tidens uppmaningar från demokratiaktivister om att ockupera delar av staden om deras krav på allmän rösträtt i det kommande valet i Hongkong 2017 inte hörsammas. I början av juli hölls också en massdemonstration för ökad demokrati i Hongkong (se Juli). Rykten florerar om att Pekingsympatisörerna fått betalt för att delta i demonstrationen i augusti. 

    • Människorättsaktivist släpps

      Advokaten Gao Zhisheng, som bland annat försvarat kristna och utövare av Falungong, släpps fri efter att ha suttit tre år i fängelse. Han är mycket illa medfaren.

    • Jordbävning i Yunnan

      Jordbävning leder till att närmare 600 människor dör och till att drygt ett par tusen skadas. Jordbävningen är den kraftigaste i provinsen på många år och den uppmäts till 6,1 på Richterskalan.

    • Juli

    • Imam dödas

      Imamen i Kinas största moské i staden Kashgar i Xinjiang skjuts ihjäl av beväpnade män. Imamen hade kritiserats av aktivister för att gå regeringens ärenden då han fördömt våldsdåd utförda av uigurer.

    • Korruptionsutredning mot partipamp

      En utredning inleds mot landets förre säkerhetschef Zhou Yongkang som enligt ett officiellt uttalande "misstänks för allvarliga disciplinbrott", en term som brukar vara en omskrivning för korruption. Zhou Yongkang var fram till 1980 medlem i politbyråns ständiga utskott. Inte sedan processen mot "de fyras gäng" i slutet av 1970-talet har en så högt uppsatt partimedlem blivit föremål för en utredning. En sak som kan vara belastande i Zhou Yongkangs fall är att tillhörde den fallna toppolitikern Bo Xilais beskyddare. Bo Xilai dömdes 2013 till livstids fängelse för korruption och maktmissbruk.

    • Nära hundra döda i Xinjiang

      Statliga medier uppger att våldsamma sammandrabbningar uppstod då män beväpnade med knivar och yxor angrep en polisstation och regeringsbyggnader i prefekturen Kashgar. Över tvåhundra människor grips av regeringens säkerhetsstyrkor, anklagade för terrorism. Detta är den blodigaste händelsen i Xinjiang sedan 2009 då över 200 människor miste livet vid upplopp i Xinjiangs huvudstad Urumqi. Från aktivisterna är berättelsen en annan; polisen ska ha satt in våld mot en fredlig demonstration som hållits i protest mot ett tidigare ingripande mot uigurer som utövade sin religion under den islamiska fastemånaden Ramadan. 

    • Straffas för terrorbrott i Xinjiang

      Ytterligare 32 personer döms för terrorverksamhet vid domstolar i Xinjiang (se även Juni). Tre av de dömda får livstid. De övriga döms till fängelse i mellan fyra och femton år.

    • Tillslag mot demonstranter i Hongkong

      Minst 500 personer grips i Hongkong i samband med en fredlig demonstration för ökad demokrati. Enligt arrangörerna deltar över en halv miljon människor i protesten, medan demonstranterna är knappt 100 000 enligt polisens siffror. 

    • Juni

    • Nya terrordomar i Xinjiang

      Domstolar dömer 113 personer i Xinjiang till långa straff – från tio år till livstids fängelse – för terrorbrott. Innan domarna föll har den kinesiska regeringen sagt att den tänker slå till mot religiösa extremister och separatistgrupper. 

    • Demokrati-omröstning i Hongkong

      I juni genomförs under tio dagar en inofficiell folkomröstning om demokratireformer i Hongkong. Arrangörerna, demokratirörelsen Occupy Central, säger att nästan 800 000 Hongkongbor har deltagit i omröstning. 42 procent av dem har, enligt organsationen, röstat för att kandidater till Hongkongs högsta politiska post ska utses av allmänheten eller de politiska partierna. Enligt förslaget måste en kandidat ha stöd av 35 000 registrerade väljare, eller av ett politiskt parti som fick minst fem procent i det senaste valet för att få delta i valet. Folkomröstningar väcker skarp kritik både från regeringen i Hongkong och den i Peking.

    • Massakern på Himmelska fridens torg

      25-årsdagen efter massakern förbigås med tystnad i kinesiska medier, men uppmärksammas stort i Hongkong och Taiwan. Kinas myndigheter betraktar händelserna den 4 juni 1989 som kontrarevolutionärt uppror, och enligt Amnesty International har 66 jurister, journalister och aktivister satts i förvar, förhörts eller försvunnit inför 25-årsdagen. Säkerhetsuppbådet på Himmelska fridens torg är på årsdagen massivt.

    • Maj

    • Vietnamesiskt fartyg sjunker

      Fiskebåten har kolliderat med kinesiska fartyg i närheten av den oljeplattform som Kina satt upp i Sydkinesiska havet, trots motstånd från Vietnam.

    • Sprängdåd i Xinjiang

      Ännu ett attentat inträffar i Urumqi i Xinjiang den 22 maj. Okända gärningsmän kör in med två bilar på en marknad och kastar sprängladdningar. En av bilarna exploderar. 31 människor dödas i attentatet, som benämns som "en våldsam terrorincident" av regeringsdepartementet för offentlig säkerhet.

    • Bevakningen skärps i Peking

      Militärpoliser och 150 patrullbilar ska bevaka större vägar och kommunikationscentra. Skälet är de senaste attentaten mot järnvägsstationer i landet. Ett annat skäl till den skärpta säkerhetskontrollen är att 25-årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg den 4 juni närmar sig och regimföreträdare därför vill förhindra protestyttringar i samband med denna.

    • Tillslag mot aktivister

      Flera kinesiska regimkritiker rapporteras ha blivit bortförda av polisen. Några aktivister som deltog under protesterna vid Himmelska fridens torg 1989 kvarhålls efter att de hållit ett möte inför 25-årsdagen i juni av massakern. Bland dessa finns den välkände människorättsadvokaten Pu Zhiqiang, som bland andra företrätt konstnären Ai Weiwei. Även journalisten Gao Yu har tagits av polisen. Hon fördes bort den i slutet av april och anklagas för att förra året illegalt ha lämnat ut ett hemligt regeringsdokument till en utländsk webplats. 

    • Bråk med Vietnam

      Kinas planer på att sätta upp en oljeplattform i omtvistade delar av Sydkinesiska sjön, nära Paracelöarna, leder till en konfrontation med Vietnam. Hanoi hävdar att kinesiska fartyg rammat vietnamesiska fiskebåtar i samband med att Vietnam försökt stoppa införseln av oljeplattformen. Därtill ska kinesiska fartyg ha använt sig av vattenkanoner. Från Peking påpekas att Vietnams agerande kränker Kinas suveränitet. I Vietnam leder händelsen till omfattande folkliga protester och hot mot kineser och kinesiska företag. Två kinesiska arbetare dödas medan flera fabriker antänds, inte bara kinesiska utan även koreanska och taiwanesiska, av våldsamma demonstranter. Kina sänder fem båtar för att evakuera kineser från Vietnam.

    • Kinas ekonomi blir störst

      En rapport som tagits fram av International Comparison Program, en internationell jämförelse av ekonomisk köpkraft mellan olika länder som genomförs med stöd av Världsbanken, visar att Kina kommer att gå om USA som världens största ekonomi redan under 2014. Statistiken avser köpkraft, PPP (Purchasing power parities). 

    • Nytt terrordåd på station

      Ytterligare ett attentat på en järnvägsstation äger rum i Guangzhou. Sex personer skadas. En misstänkt gärningsman skjuts till döds av polisen.

    • Terrordåd i Xinjiang

      Ett attentat inträffar på en järnvägsstation i Urumqi i Xinjiang. Tre rapporteras döda och ett 80-tal skadas när ett antal gärningsmän går lös på resande med knivar och utlöser sprängladdningar. Enligt kinesiska myndigheter ligger terrorister bakom dådet. 

    • Mars

    • Kritik mot Filippinerna

      Kina kritiserar Filippinerna för att landet vänt sig till Permanenta skiljedomstolen i Haag för att lösa tvisten i Sydkinesiska sjön. Kina anser att skiljedomstolen inte bör ha rätt att ta upp ärendet på grund av en deklaration som Kina gjorde i samband med att landet anslöt sig till FN:s havsrättskonvention (Unclos). Istället uppmanar den kinesiska regeringen Filippinerna att delta i direkta samtal.

    • Nationella folkkongressen möts

      Vid det årliga mötet lyfter premiärminister Li Keqiang fram flera viktiga mål: att stoppa miljöföroreningar, bekämpa korruption och slå ned terrorism. När det gäller den ekonomiska tillväxten för 2014 sätts målet 7,5 procent och budgeten för försvarsutgifterna ska ökas med 12,2 procent. 

    • Terrordåd på järnvägsstation

      29 människor dödas och över 140 skadas i ett attentat på järnvägsstation i staden Kunming. Flera svartklädda personer med långa knivar hugger urskillningslöst ned resande. Fyra av gärningsmännen dödas medan en kvinnlig misstänkt förövare uppges ha gripits av polisen. Enligt myndigheterna är det separatister från Xinjiang som ligger bakom dådet, som betecknas som "ett terrordåd". Senare grips ytterligare tre gärningsmän. 

    • Februari

    • Chefredaktör attackeras i Hongkong

      En tidigare chefredaktör för tidningen Ming Pao i Hongkong, Kevin Lao, skadas svårt när han utsätts för ett knivattentat. Attacken ses av många som en hämnd för Ming Paos rapportering om den kinesiska elitens dolda förmögenheter och kritik av den politiska ledningen i Peking. Kevin Lao sparkades som chefredaktör för Ming Pao bara en månad före attentatet. Polisen griper senare nio misstänkta gärningsmän med kopplingar till organiserad brottslighet. 

    • Korruptionsbekämpning på hög nivå

      En högt uppsatt regeringstjänsteman som ansvarat för säkerhetsfrågor avskedas. En brottsutredning uppges pågå mot honom. Samtidigt utreds även vicepartichefen i Hainan för brott mot "regler och lagar" av kommunistpartiets disciplinära organ. Enligt bedömare finns kopplingar i bägge fallen till den förre detta säkerhetschefen Zhou Yongkang, fram till 2012 medlem i politbyråns ständiga utskott. Zhou ska enligt olika källor befinna sig i husarrest. 

    • Obamas möte med Dalai lama

      Kinas regering uppmanar USA:s president Obama att ställa in ett möte med tibetanernas andlige ledare Dalai lama. Från kinesiskt håll kallar man mötet "en inblandning i Kinas interna angelägenheter" och påpekar att det kommer att få stora konsekvenser för relationerna mellan USA och Kina. Vita huset hävdar att mötet med Dalai lama sker i hans kapacitet som religiös och kulturell ledare och att USA inte förespråkar självständighet för Tibet.

    • Historiskt möte med Taiwan

      Kina och Taiwan möts för samtal på regeringsnivå för första gången sedan 1949, då nationalistpartiet Kuomintang flydde till Taiwan sedan det besegrats av Mao Zedongs kommunistarmé. Mötet i staden Nanjing ses som en tydlig symbol för att relationerna mellan Peking och Taipei blir allt bättre efter det närmande som startade när Ma Ying-jeou tog över presidentposten i Taiwan 2008. Vid mötet enas regeringsrepresentanterna om att upprätta en direktkanal för vidare diskussioner om gemensamma frågor. 

    • Januari

    • Xi håller nyårstal

      Kinas president Xi Jinping håller sitt hälsningstal till det nya året, hästens år, från stäpperna i Inre Mongoliet, där han besöker Xilin Gol, där kolbrytning bedrivs i stor skala. I sitt tal uppmanar Xi folket att tänka på miljön.

    • Många döda i Xinjiang

      Tolv människor dödas i samband med sammandrabbningar i Xinjiang. Enligt myndigheterna har uiguriska terrorister utlöst sprängladdningar som lett till att sex människor avlidit. Därefter har ytterligare sex människor dödats när de beskjutits av polis.

    • Tillslag mot aktivister

      Advokaten Xu Zhiyong döms till fyra års fängelse för att ha "samlat en folkmassa i syfte att störa den allmänna ordningen". Xu är ledare för Nya medborgarrörelsen, som bland annat haft som mål att partitjänstemän ska redovisa sina tillgångar samt att barn från landsbygden ska få rätt till utbildning i städerna. Kort därefter ställs ytterligare fyra medlemmar av rörelsen inför rätta.

    • Tillväxten 2013

      Statistik kommer som visar att BNP ökade med 7,7 procent 2013. Det är den lägsta tillväxten på 14 år, men ökningen ligger helt i linje med den kinesiska regeringens mål.

  • 2013

    • December

    • Rökförbud införs

      Regeringen utfärdar ett förbjud för offentligt anställda att röka på allmänna platser som skolor, kontor, sjukhus och på allmänna kommunikationer.

    • Valfusk i Hunan

      Över femhundra kommunfullmäktigeledamöter i provinsen Hunan avgår efter en mutskandal. Ledamöterna hade avslöjats med att ta emot pengar från 56 andra politiker som ville bli invalda in provinsparlamentet. Tricket lyckades men även de 56 tvingades avgå när valfusket avslöjades.

    • Sammanstötningar i Xinjiang

      16 personer har dödats i sammandrabbningar nära staden Kashgar i Xinjiang, rapporterar inhemska medier. Två veckor senare uppges 8 män ha skjutits ihjäl när de angripit en polisstation i samma område.

    • Lyckad månlandning

      Kina lyckas som tredje land i världen, efter USA och Sovjetunionen, genomföra en månlandning i mitten av december med Chang'e-3. Kinesiska medier beskriver det som en kinesisk dröm som äntligen gått i uppfyllelse.

    • November

    • Flygzon i Östkinesiska havet

      Den särskilda flygzonen som Kina inför innebär att flygplan som befinner sig i zonen måste rapportera destination och upprätthålla kontakt. Annars riskeras någon form av repressalier. Såväl Japan som USA protesterar mot zonen, som ligger ovanför de av Japan och Kina omtvistade öarna Senkaku/Diaoyu. Även Sydkorea gör anspråk på en klippformation i havsområdet. USA skickar kort därefter två B-52-bombplan in i zonen utan att de rapporterar sin närvaro i enlighet med Kinas nya krav. Amerikanska försvarsministern Chuck Hagel bekräftar dessutom att USA håller fast vid sina garantier om att försvara Japan om landet attackeras. Senare sänder såväl Japan som Sydkorea in flygplan i zonen utan att följa de kinesiska föreskrifterna, medan Kina skickar militärflygplan till området.

    • Ändring av ettbarnspolitiken

      Kommunistpartiets centralkommitté håller sitt tredje plenarmöte i början av månaden. Förväntningarna inför mötet är stora eftersom partitjänstemän antytt att stora reformer kommer att presenteras. Efter mötet meddelar partiledningen att marknadskrafterna ska få en större roll i ekonomin, bland annat när det gäller energiområdet och räntesättning. En ny grupp ska bildas för att leda det djupgående reformarbetet. Det ska även bildas en särskild statlig kommitté för säkerhetsfrågor som rör internationella relationer och militära frågor. Vid partimötet i november tillkännager partiet att ettbarnspolitiken ska luckras upp för par i städerna samt att systemet med arbetsläger ska avskaffas. Nya kinesiska ledare har traditionellt använt det tredje plenarmötet till att lägga fram sin politik och större förändringar. Det mest berömda tillfället hittills var 1978 då Deng Xiaoping lanserade öppnandet av den kinesiska ekonomin. 

    • Nytt parti

      En universitetsprofessor uppges ha bildat ett politiskt parti, Zhi Xian, med livstidsdömde Bo Xilai som ordförande. Partiet ska verka i enlighet med författningen som föreskriver att kommunistpartiet styr landet men tillåter att det finns andra politiska partier. 

    • Bombdåd i Shanxi

      Minst en person dödas och flera skadas i explosioner utanför kommunistpartiets högkvarter i staden Taiyuan i provinsen Shanxi. Dådet uppges ha utförts med hemmagjorda bomber. 

    • Oktober

    • Ljusning i ekonomin

      Ekonomisk statistik visar på en tillväxt det tredje kvartalet på 7,8 procent, vilket är tre procentenheter bättre än kvartalet dessförinnan. Den viktiga tjänstesektorn växer under oktober snabbare än på flera månader.

    • ”Terrordåd” i Peking

      En jeep kör rakt in i en folkmassa vid ingången till Den förbjudna staden på Himmelska fridens torg i Peking. Bilen börjar brinna och området spärras av. Fem personer av uiguriskt ursprung grips, enligt statliga medier. Fem personer dödas i bilkraschen, som myndigheterna betecknar som ett självmordsattentat och terrordåd. Tre av dödsoffren sitter i bilen och två är turister. Enligt myndigheterna ligger Östturkestans islamiska rörelse bakom attentatet. 

    • Överklagan avslås

      Bo Xilais försök att överklaga livstidsdomen för mutbrott, förskingring och maktmissbruk i september samma år blir avslagen av en kinesisk domstol och hans livstidsstraff står därmed fast.

    • Försvarsavtal med Indien

      Efter ett möte mellan premiärminister Li Keqiang och den indiske premiärministern Manmohan Singh i Peking ingår de bägge länderna en överenskommelse om försvarssamarbete i de omstridda gränsområdena i Himalaya. Syftet är att minska risken för gränskonflikter.

    • Skottlossning i Tibet

      Ett 60-tal tibetaner skadas efter att polis beskjutit demonstranter i Tibet.

    • September

    • Sanktioner mot Nordkorea

      Kinesiska myndigheter uppger att man har förbjudit export till Nordkorea av vapenkomponenter som kan användas för utveckling av kärnvapen.

    • Livstids fängelse för Bo Xilai

      Den förre toppolitikern Bo Xilai anses skyldig till mutbrott, förskingring och maktmissbruk. Domstolen i Jinan tog inte hänsyn till Bo Xilais argument att hans tidigare erkännande hade pressats fram under tortyr. Bo Xilai överklagar omgående domslutet.

    • Augusti

    • Rättegång mot Bo Xilai inleds

      Rättegången mot den tidigare partisekreteraren i Chongqing Bo Xilai startar i staden Jinan (se Juli 2013 resp Mars-April 2012) 

    • Topptjänsteman sparkas

      En högt uppsatt chef inom statsförvaltningen får sparken och utesluts ur kommunistpartiet efter att det uppdagas att han tagit emot mutor.

    • Organdonationer ändras

      Uppgifter släpps om att hälsoministeriet kommer att påbörja ett nytt system för organdonation som ska bygga på frivilliga donatorer. Den av människorättsorganisationer hårt kritiserade användningen av organ från avrättade fångar kommer gradvis att upphöra.

    • Juli

    • Åtal mot Bo Xilai

      Enligt åklagarna har toppolitikern Bo Xilai gjort sig skyldig till korruption och maktmissbruk. Han ska under sin tid som partichef i Chongqing ha tagit emot stora summor och egendomar som mutor. Han anklagas också för förskingring av allmänna medel. Något datum för rättegången meddelas inte (se även Mars 2012)

    • Advokat spärras in

      Advokaten Xu Zhiyong sätts i polisförvar för att ha "samlat ihop människor för att störa den allmänna ordningen". Xu är känd för sitt arbete mot korruption och för de mänskliga rättigheterna. Vid en husrannsakan i Xus hem beslagtas mobiltelefoner och datorer. Xu har under en längre period förespråkat att statstjänstemän ska redovisa sina ekonomiska tillgångar offentligt.

    • Tillväxten planar ut

      För andra kvartalet i rad visar Kinas ekonomi på en något försvagad tillväxt. 2013 års första kvartal var den ekonomiska tillväxten 7,7 procent, det andra kvartalet var siffran 7,5 procent. I ett försök att stimulera ekonomin införs skattelättnader för småföretag och lägre avgifter på export. En utbyggnad av järnvägsnätet ingår också i regeringens åtgärdspaket.

    • Tidigare minister får dödsstraff

      Den före detta järnvägsministern Liu Zhijun döms till döden med två års uppskov för korruption i mångmiljonklassen och maktmissbruk (se April 2013). Liu är den högst uppsatte politikern inom kommunistpartiet att dömas för korruption sedan president Xi Jinpings makttillträde. Villkorliga dödsdomar som denna brukar regelmässigt omvandlas till livstids fängelse.

    • Juni

    • Svåra oroligheter i Xinjiang

      Ett par dagar senare rapporterar den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua att 35 människor dödats i samband med ett upplopp i prefekturen Turpan, omkring 20 mil sydöst om Xinjiangs "huvudstad" Urumqi. Enligt Xinhua ska en folkmassa rustad med knivar ha gått till angrepp mot en polisstation och en offentlig byggnad. Dödsfallen ska ha skett när kravallpolis drabbade samman med folkmassan. Minst 16 av de dödade är uigurer. Det finns inga oberoende rapporter som kan bekräfta dessa uppgifter. Efter rapporter om ännu en attack mot en polisstation i området stärker militären sin närvaro där.

    • Uigurer straffas

      Elva personer i Xinjiang döms till fängelse för olika slags religiösa och etniska hatbrott. Deras namn visar att samtliga är uigurer. En man får sex års fängelse för att via internet ha uppmanat till islamiskt heligt krig. 

    • Regimkritiker besöker Taiwan

      Den kinesiske dissidenten Chen Guangcheng gör ett 18 dagars besök i Taiwan, där han träffar oppositionella och diskuterar situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina. Guangchengs resa väcker irritation i Beijing.

    • Astronauter skickas upp i rymden

      Kina sänder ut tre austronauter i rymden. En av de tre astronauterna är en kvinna. Kinas mål är att sätta upp en permanent bemannad rymdstation i slutet av 2010-talet.

    • April

    • Oroligheter i Xinjiang

      Ett tjugotal personer rapporteras ha dödats i sammandrabbningar mellan polis och aktivister i Kashgar i Xinjiang. Enligt kinesiska medier är aktivisterna misstänkta terrorister.

    • Kraftig jordbävning i Sichuan

      Närmare 200 människor förlorar livet och omkring 12 000 rapporteras skadade när Sichuan skakas av en svår jordbävning. 

    • Fågelinfluensa sprids

      Ett fågelinfluensa-virus H7N9 som först upptäcktes i februari i östra Kina sprider sig till Peking. Totalt har 37 människor fått smittan, förmodligen från tamfåglar, och nio har avlidit i sjukdomen.

    • Åtal mot tidigare järnvägsminister

      Den förre järnvägsministern Liu Zhijun misstänks för korruption och maktmissbruk. Han anklagas för att ha tagit emot mutor i samband med upphandlingen inför anläggandet av höghastighetsförbindelser.

    • Mars

    • Uigurer dömda för terrorbrott

      20 uigurer döms till långa fängelsestraff för terrorism och för separatistisk verksamhet i Xinjiang.

    • Ny regering

      Wang Yi är utrikesminister, Chang Wanquan försvarsminister och Lou Jiwei finansminister i den nya regeringen. 

    • Xi Jinping ny president

      Nationella folkkongressen utser Xi Jinping till Kinas nye president. Li Yuanchao väljs till vicepresident. En dag senare väljs Li Keqiang till ny premiärminister. Han anses stå den avgående Hu Jintao nära. 

    • Februari

    • Krav på reformer

      För andra gången inom loppet av tre månader vädjar akademiker, journalister och andra aktivister om politiska reformer i ett brev till landets ledare. Framför allt vill man att Kina ska ratificera den internationella konventionen om civila och politiska rättigheter. Brevet som undertecknats av över hundra personer har lagts ut på olika bloggar och websajter.

    • Åtgärder för ökad jämlikhet

      Regeringen antar plan för att göra inkomstfördelningen i landet mer rättvis, bland annat ska minimilönen ska höjas och satsningar göras på utbildning och billigare bostäder.

    • Ingrepp mot japanskt militärfartyg

      Japan anklagar kinesiska fartyg för att vid två tillfällen ha låst en vapenradar vid ett japanskt militärfartyg i januari. Kina tillbakavisar anklagelserna.

    • Januari

    • Hundra döda i självbränningar

      Ännu en tibetan tänder eld på sig själv i provinsen Gansu, enligt exiltibetanska källor. Totalt har 98 tibetaner avlidit på detta sätt sedan 2009 i protester mot religiös ofrihet och Pekings hårda styre. Senare samma månad döms en tibetan i Sichuan till tio års fängelse för att ha uppmanat till självbränning. Enligt tibetanska aktivister har han tvingats erkänna sig skyldig.

    • Ovanlig tidningsstrejk

      Journalister på tidningen Söderns veckoblad (Nanfang Zhoumo) i staden Kanton i Guangdong inleder i början av januari en strejk efter att provinsens propagandachef ändrat en ledarartikel i tidningen som uppmanade Xi Jinping att genomföra reformer för att tillgodose författningens garantier om mänskliga rättigheter. Journalisterna kräver propagandachefens avgång. Konflikten får stor uppmärksamhet, bland annat i utländska medier, och leder till konfrontationer i Kanton mellan nymaoister och censuranhängare å ena sidan och pressfrihetsaktivister som demonstrerar till stöd för journalisterna å den andra. Efter förhandlingar med provinsens nye partichef, Hu Chunhua, som utpekats som en möjlig efterträdare till Xi Jinping, avbryter journalisterna strejken. Detaljerna kring konfliktens lösning är dock inte kända.

  • 2012

    • December

    • Xi Jinping reser i Guangdong

      Det i denna provinsen som  förre ledaren Deng Xiaopings ekonomiska reformer och öppningar mot omvärlden först prövades för över 30 år sedan. Under sin resa lovar Xi att varken "stoppa reformpolitiken, eller öppnandet mot omvärlden". Han har även pekat ut kampen mot korruptionen som särskilt viktig.

    • Kinesiskt flyg över Senkaku/Diayou

      Ett kinesiskt flygplan flyger in i luftrummet över ögruppen Senkaku (Diayou). Japan svarar med att sätta F-16-stridsflygplan i beredskap.

    • November

    • Xi vald till partiledare

      Dagen efter att partikongressen avslutats presenteras de nya medlemmarna i politbyråns ständiga utskott, som nu fått sju istället för nio platser. Som väntat har Xi Jinping valts till ny generalsekreterare för kommunistpartiet. Han har även valts till ny ordförande för partiets Centrala militärkommission. Övriga ledamöter anses av bedömare ha en relativt konservativ inriktning, men mindre teknokratisk än tidigare. Li Keqiang som står i tur till att bli premiärminister i mars 2013 efter Wen Jiabao, var en av de utskottets medlemmar, de övriga var alla män som tidigare suttit i politbyrån, samtliga relativt ålderstigna. Bara Xi Jinping och Li Keqiang kan sitta kvar i utskottet efter nästa partikongress 2017, enligt den informella regeln som säger att ledamöterna inte får vara äldre än 68 år. Kinas avgående president Hu Jintaos företrädare, den 86-årige Jiang Zemin, hade fortfarande ett starkt inflytande över tillsättningen av utskottsledamöterna. Enligt bedömare kunde fem av ledamöterna ses som hans skyddslingar, däribland Xi Jinping själv. 

    • Fyra tibetaner bränner sig till döds

      Samma dag som partikongressen inleds i Peking uppger människorättsorganisationer att fyra tibetaner har satt eld på sig själva och avlidit.

    • 18:e partikongressen inleds

      Kongressen kommer att utse ledamöter till centralkommittén. Dessa ska därefter utnämna medlemmarna i politbyrån och dess ständiga utskott med landets nya ledare. Bland de punkter som den avgående presidenten Hu Jintao tog upp i sin rapport till kongressen uppmärksammade utländska medier planerna på att utveckla Kinas militära kapacitet till havs

    • Miljardförmögenheter bland makthavare

      Medieföretaget Bloomberg publicerar granskning som visar att Xi Jinpings familj har en förmögenhet värd motsvarande 1 miljard dollar. En granskning av New York Times värderar premiärminister Wen Jiabaos och hans familjs förmögenhet till ca 2,7 miljarder dollar.

    • Oktober

    • Rättsutredning inleds mot Bo Xilai

      Statliga kinesiska medier rapporterar att Bo Xilai har förlorat den sista officiella posten inom partiet när han uteslutits ur Nationella folkkongressen och därmed förlorar sin åtalsimmunitet. Bo Xilai misstänks för maktmissbruk, mutbrott och för att ha brutit mot kommunistpartiets regler för disciplin.

    • Kinesisk författare får Nobelpriset

      Författaren Mo Yan utses till 2012 års Nobelpristagare i litteratur.

    • September

    • Bo Xilai utesluts ur kommunistpartiet

      Toppolitikern Bo Xilai förlorar sitt medlemskap i kommunistpartiet och kommer att ställas inför rätta bland annat för ekonomisk brottslighet, meddelar regeringen.

    • Fängelse för tidigare polischef

      Wang Lijun, den förre polischefen i Chongqing, döms till 15 års fängelse bland annat för att ha hjälpt till att dölja mordet på den brittiske affärsmannen Neil Heywood. Han bedöms också skyldig till att ha tagit emot mutor.

    • Hangarfartyg tas i bruk

      Kinas första hangarfartyg, Lianoning, börjar användas för militära övningar. Fartyget, som har tillhört Sovjetunionen och sålts av Ukraina, har genomgått en omfattande upprustning. 

    • Japanska företag stängs

      Spänningen ökar mellan de båda länderna och i Kina hålls åter anti-japanska demonstrationer i flera städer och japanska företag och affärer utsätts för stenkastning och annan vandalisering. Det får till följd att japanska företag, däribland Panasonic och Canon, stänger fabriker i avvaktan på att protesterna ska bedarra. USA uppmanar parterna i konflikten till att behålla lugnet och inte agera överilat. 

    • Patrullbåtar skickas till Senkaku/Diaoyu

      Kinesiska medier uppger att två militära patrullbåtar skickats till den omtvistade ögruppen. Det hela är en reaktion på att den japanska regeringen några dagar tidigare fattat beslut om att köpa tre av öarna, som står under japansk kontroll, från en privat ägare. Senare framkommer det att den japanska regeringens beslut var ett försök att undvika att den nationalistiske guvernören köpte öarna för Tokyos räkning. Kinas försvarsministerium meddelar i ett uttalande att de militära styrkorna är fast beslutna att försvara kinesiska områdens suveränitet. Kinesiska regeringen ställer också in en ceremoni som ska hållas till minnet av de återupprättade diplomatiska relationerna med Japan för 40 år sedan.

    • Augusti

    • Regimkritiker friges

      Regimkritikern Wang Xiaoning släpps efter att ha avtjänat ett tioårigt fängelsestraff. Det amerikanska internetföretaget Yahoo bidrog till att han greps genom att ge kinesiska myndigheter tillgång till uppgifter om internettrafik.

    • Nya självbränningar i Sichuan

      Två tibetanska ungdomar, en av dem en buddistisk munk, tänder eld på sig själva och dör av sina skador.

    • Antijapanska protester

      Japanska butiker plundras och japanska bilar vandaliseras på flera håll i landet. Bakom protesterna ligger en nytändning av konflikten om ögruppen Senkaku (Diaoyu på kinesiska) i Östkinesiska havet. Sedan Japan gripit kinesiska aktivister som velat placera Kinas flagga på den omtvistade ögruppen, anlände 150 japaner för att minnas japanska soldater som dog i andra världskriget. Samtidigt försökte ytterligare kinesiska aktivister ta sig till ögruppen men stoppas av japansk polis.

    • Dom mot Gu Kailai

      Den uppmärksammade mordrättegången mot Gu Kailai, hustru till den avsatte toppolitikern Bo Xilai, hålls under en dag. Gu bestrider inte åtalet som säger att hon har giftmördat en brittisk affärsman, som ska ha hotat att avslöja Gus planer på att föra svarta pengar ur landet. Rättegången hålls samtidigt som diskussioner om maktskiften i kommunistpartiets topp pågår bakom lyckta dörrar. Bo tillhörde de så kallade nymaoisterna, som är en av fraktionerna inom partitoppen. Någon vecka senare kommer domen. Gu döms till döden med en fördröjning på två år. Enligt kinesisk lag innebär detta att domen då sannolikt omvandlas till livstids fängelse. Att Gu Kailai hävdar att hon uppfattat att den brittiske affärsmannen hotade hennes son till livet ses som en förmildrande omständighet liksom hennes mentala hälsa. Många bedömare, både inom och utom landet, menar att den kinesiska ledningen gjort upp om domen i förväg. 

    • Juli

    • Planer ändras efter protester

      Efter omfattande folkliga protester skrinlägger myndigheterna i staden Qidong norr om Shanghai planer på att bygga en avfallsledning från ett pappersbruk genom staden. Helomvändningen är ett av flera exempel på att lokala myndigheter på senare år börjat vika sig för opinionen.

    • Många döda i skyfall i Peking

      Häftiga skyfall lägger delar av Peking under vatten. Minst 37 människor omkommer och 65 000 evakueras undan översvämningarna som är de värsta i huvudstaden på 60 år.

    • Juni

    • Stad upprättas på en av Paracelöarna

      Kina upprättar staden Sansha på en av öarna i den omstridda Paracelgruppen i Sydkinesiska sjön. Staden byggs för att Kina ska kunna administrera öarna som även Vietnam gör anspråk på. En lokal regering tillsätts och senare under sommaren beslutar Peking att en militär garnison ska skickas till Sansha. 

    • Räntan sänks

      I början av månaden sänker den kinesiska centralbanken räntan för första gången sedan 2008. Bankerna fick även möjlighet att sänka räntorna för låntagare och sätta högre räntor för sparkonton. Syftet var att få fart på inhemsk efterfrågan och den ekonomiska tillväxten. 

    • Maj

    • Självbränningar i Lhasa

      I slutet av månaden rapporterar medier om att två munkar tänt eld på sig själva i staden Lhasa i Tibet. En av männen dör och den andre skadas. Självmordsförsöken är de första som inträffar i Lhasa, åtminstone som det rapporterats om i medier.

    • Ökade spänningar med Filippinerna

      Tvisten mellan Kina och Filippinerna om rätten till vissa öar i Sydkinesiska sjön får ny näring när ett filippinskt marinfartyg i april försökte ingripa mot kinesiska fiskefartyg som de hävdade inte hade rätt att fiska i närheten av Scarborough Shoal (på kinesiska Huangyan), som bägge länderna gör anspråk på. Händelsen ledde till ökade spänningar mellan länderna och nationalistiska uttalanden. 

    • April

    • Människorättsaktivist söker asyl i USA

      Enligt mediekällor har människorättsaktivisten Chen Guangcheng, som suttit husarrest sedan 2010, har flytt från sitt hem i staden Dongshigu i provinsen Shandong. Han sägs befinna sig i säkerhet i Peking. Senare framkommer att han befunnit sig på amerikanska ambassaden för att söka asyl i USA. Affären riskerar att försämra relationerna mellan USA och Kina, men efter diplomatiska förhandlingar på hög nivå verkar en lösning ha nåtts. Kinas regering har öppnat upp för att Chen ska få studera i USA. I mitten av maj åker han till USA tillsammans med sin familj.

    • Lägsta tillväxten på tre år

      I mitten av april presenteras ekonomisk statistik från första kvartalet 2012. Tillväxttakten landar på 8 procent, vilket är den lägsta siffran för samma period under de senaste tre åren. 

    • Gu Kalai misstänkt för mord

      Bo Xilais fru Gu Kailai tas in av polisen efter uppgifter om att hon har varit involverad i mordet på den brittiske affärsmannen Neil Heywood. Även en person anställd av Bo Xilai och hans fru grips för mordet. Samtidigt tillkännages att Bo Xilai uteslutits från kommunistpartiets näst högsta organ, politbyrån, och från partiets centralkommitté. Senare i månaden framkommer att det pågår utredningar om Bo som misstänks för allvarliga överträdelser. Enligt amerikanska tidningen New York Times, som fått informationen av källor inom Kommunistpartiet, ska Bo och hans underordnade ha drivit en omfattande avlyssningsverksamhet sedan flera år tillbaka som ett sätt att komma åt den grova brottsligheten i området. I augusti förra året upptäcktes att själve presidenten Hu Jintao avlyssnats när han samtalade med en minister på besök i Chongqing. 

    • Mikrobloggar stängs

      Affären kring Bo Xilai skakade partietablissemanget i grunden. Rykten cirkulerar på flera mikrobloggar och andra sociala medier om att det skulle ha skett ett kuppförsök på grund av att Bo, som hade starka band med militären, förlorat sin post. Flera mikrobloggar stoppas av myndigheterna och ord med koppling till skandalen censureras.

    • Mars

    • Skandal kring Bo Xilai

      Att den populäre partisekreteraren i Chongqing, Bo Xilai, inte deltog i Nationella folkkongressens möte väckte uppseende. Han var förhandstippad att flyttas upp till politbyråns ständiga utskott i samband med det kommande ledarskiftet i oktober. Den 15 mars avskedades Bo Xilai från sin post i Chongqing. Bo Xilais tidigare hårdföre polischef, Wang Lijun, hade några veckor tidigare haft möten på det amerikanska konsulatet i Chengdu. Vad som låg bakom var höjt i dunkel. Ville han söka asyl i USA och i så fall varför? Andra uppgifter sade att polischefen fruktade för sitt liv. Det gick rykten om att polischefen misstänkte att en brittisk affärsman som nyligen avlidit av alkoholförgiftning inte hade dött en naturlig död. Bo Xilais fru uppgavs vara involverad i en affärstvist med mannen. Ett annat rykte var att Bo skulle ha avskedat polischefen efter det att denne meddelat att Bo Xilai och hans familj skulle granskas för misstänkt korruption. Polischefen lämnade så småningom konsulatet och förhördes därefter av kinesiska myndighetspersoner. Den förre partisekreteraren i Chongqing hade många sympatisörer och mäktiga vänner, som son till en av politikerna i kretsen kring Mao Zedong. Hans tid som ledare i Chongqing hade karaktäriserats av en strävan efter lag och ordning och en kamp mot organiserad brottslighet; kritiker ansåg att han gått utanför lagen och i praktiken byggt upp ett polisstyre. 

    • Sänkt mål för tillväxt

      Vid Nationella folkkongressens årliga möte i början av mars sade premiärminister Wen Jiabao att målet för den ekonomiska tillväxten 2012 skulle sänkas till 7,5 procent. Han uppmanade också det kommande kinesiska ledarskapet till politiska och ekonomiska reformer. 

    • Aktivist vald till ordförande

      Med över 90 procent av rösterna väljs aktivisten Lin Zulian till ordförande för det lokala styrande rådet i byn Wukan i provinsen Guangdong (se också december 2011). Valet, som genomförs utan Kommunistpartiets sedvanliga totala kontroll, ses som ett banbrytande exempel på gräsrotsdemokrati i Kina. 

    • Januari

    • Oroligheter i Sichuan

      I slutet av månaden kommer rapporter om sammanstötningar mellan poliser och etniska tibetaner i Sichuan. Minst tre tibetaner dödas. Enligt tibetanska människorättsgrupper har polisen skjutit mot tibetanska demonstranter som protesterat mot religiöst förtryck. Myndigheternas version är att tibetanska aktivister attackerat polisstationer. Efter oroligheterna skärper myndigheterna säkerhetskontrollen i provinsen.

    • 15 avlidna i självbränningar

      En tibetansk munk uppges ha avlidit efter att ha tänt eld på sig själv i provinsen Qinghai. Mannen ska ha protesterat mot svårigheterna för tibetanska buddister att praktisera sin egen religion. Totalt har 15 människor avlidit på samma sätt under det senaste året enligt människorättsgrupper.

  • 2011

    • December

    • Ökad övervakning av mikrobloggar

      Myndigheterna skärper kontrollen över sociala medier, däribland de populära mikrobloggarna, där de som bloggar nu måste skriva under sina egna namn.

    • Fängelsestraff för regimkritiker

      Författaren Chen Wei döms till nio års fängelse för uppvigling mot staten. Han har publicerat artiklar på utländska websajter som kritiserar det politiska systemet i Kina. En annan regimkritiker, Chen Xi, döms för samma brott till tio års fängelse.

    • Aktivist chef i Wukan

      Massprotester utbryter i byn Wukan i Guangdong-provinsen i södra Kina sedan en man avlidit i polisarresten. Kroppen sägs bära tecken på misshandel, men myndigheterna uppger att mannen dött av hjärtproblem. Han var en representant för upprörda bybor som under hösten anklagat lokala tjänstemän för att olagligt ha sålt mark som arrenderats av byborna utan att ge dem tillräcklig kompensation. Byborna får kort därefter gehör för sina protester och kraven på att två lokala partitjänstemän ska avgå efter samtal med höga partirepresentanter i provinsen. Det hela slutar med att en av byborna, Lin Zulian, blir partichef i Wukan med uppdrag att organisera val till ett nytt byråd. Hans företrädare utreds för korruption.

    • November

    • Nya regler för journalister

      Myndigheterna förbjuder journalister att föra vidare uppgifter från mikrobloggare om de inte har kunnat bekräftas av flera källor.

    • USA-planer kritiseras

      Kina reagerar med irritation på beskedet att USA ska förlägga en militärbas med marinsoldater i norra Australien – ett sätt för Obama-administrationen att möta det ökande hotet från Kina i Öst- och Sydöstasien.

    • Oktober

    • Nya självbränningar

      Två tibetanska tonåringar i Sichuan, troligen tidigare munkar, sätter eld på sig själva i protest mot Pekings styre.

    • September

    • Militärstöd till Taiwan kritiseras

      Kinas regering riktar skarp kritik mot en uppgörelse mellan USA och Taiwan om att modernisera taiwanesiska F-16-stridsflygplan. 

    • Markförsäljning utreds efter protester

      Efter flera dagar av protester i en by i Guangdong-provinsen i södra Kina lovar myndigheterna att granska försäljningen av jordbruksmark för anläggning av fabriker. Hundratals arga bybor protesterade mot att de förlorade sin åkermark till följd av den orättvisa försäljningen. En lokal polisstation och lokala myndighetsbyggnader hade attackerats.

    • Uigurer fängslas

      Fyra uigurer döms till döden för terrorverksamhet, mord och mordbrand i Xinjiang. Ytterligare två uiguriska män får långa fängelsestraff för delaktighet i attentaten i Hotan respektive Kashgar i juli.

    • Augusti

    • Ny ledare för tibetansk exilregering

      Lobsang Sangay tillträder som ny regeringschef för den tibetanska exilregeringen.

    • Juli

    • Attentat i Xinjiang

      Tiotals människor dödas i oroligheter i Xinjiang: en polisstation i Hotan attackeras i mitten av juli och senare i månaden genomförs ett attentat i Kashgar. Myndigheterna hävdar att militanta uigurer ligger bakom.

    • Juni

    • Spänningar mellan Vietnam och Kina

      I mitten av juni skickar den kinesiska regimen en patrullbåt till Sydkinesiska sjön. Under de senaste dagarna har Vietnam och Kina åter dragits in i en konflikt om rätten till öar och vatten i Sydkinesiska sjön. Medan Vietnam anklagat Kina för att en kinesisk fiskebåt med flit skulle ha förstört vietnamesiska fartygs ledningar som skulle undersöka förekomsten av olja, hävdade Peking att vietnamesiska båtar befunnit sig på kinesiskt område. 

    • Ai Weiwei släppt

      Konstnären Ai Weiwei friges mot borgen i juni efter att enligt officiella uppgifter ha erkänt "skattebrott". Myndigheterna hänvisar också till hans dåliga hälsa.

    • April

    • Protester efter mord i Inre Mongoliet

      Sedan en mongolisk herde blivit överkörd av en man från folkgruppen han i det autonoma Inre Mongoliet demonstrerar tusentals mongoler på olika håll i regionen. Två han-kineser uppges ha gripits för mordet. 

    • Sammandrabbningar efter tibetansk självbränning

      En ung munk sätter eld på sig själv i ett tibetanskt munkkloster i provinsen Sichuan för att påminna om våldsamheterna i Lhasa 2008. Händelsen leder till sammandrabbningar mellan munkar och säkerhetstrupper. 300 munkar skickas till "utbildningsläger".

    • Ai Weiwei grips

      Den berömde konstnären och kände regimkritikern Ai Weiwei, en av upphovsmännen till Olympiastadion i Peking, grips av polis när han ska stiga på ett flygplan till Hongkong. Enligt myndigheterna misstänks han för ekonomisk brottslighet. 

    • Mars

    • Fängelse för aktivist

      Demokratiaktivisten Liu Xianbin döms till ett tioårigt fängelsestraff.

    • Säkerhet vid kärnkraftverk granskas

      Regeringen beslutar att tillfälligt avbryta byggandet av nya kärnkraftverk. Skadorna på kärnkraftverk efter jordbävningskatastrofen i Japan gör att man vill se över säkerheten och säkerhetsbestämmelserna vid de nya kärnkraftverk som håller på att byggas. 

    • Ny politisk ledare för tibetaner

      Tibetanernas ledare Dalai lama meddelar att han ämnar lägga fram ett lagförslag som skulle göra det möjligt för honom att avgå som politisk ledare för exilregeringen. Den 20 mars hålls val av ny ledare för exilregeringen och val till det tibetanska exilparlamentet. Lobsang Sangay, en tibetansk jurist från Indien som utbildat sig vid Harvard i USA, fick drygt hälften av rösterna. 

    • Februari

    • Näst största ekonomin

      Kina går om Japan som världens näst största ekonomi, visar statistik för 2010.

    • Januari

    • Statsbesök i USA

      President Hu Jintao träffar USA:s president Barack Obama under det första statsbesöket i USA sedan 2006. Handelsavtal till ett värde av cirka 45 miljarder dollar undertecknas.

       

Varukorg

Totalt 0

Töm Till Kassan