Kirgizistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kirgizistan/

Kirgizistan ligger i östra Centralasien och blev ett självständigt land 1991, när Sovjetunionen upplöstes. Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Spänningar mellan kirgizer och uzbeker i Ferganadalen kulminerade 2010 i våld som krävde hundratals dödsoffer. Senare samma år fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och kunde hålla sitt första fria och rättvisa val. Boskapsskötsel och guldbrytning är viktiga näringar för ekonomin.

Kirgizistan – Geografi och klimat

Kirgizistan är ett bergigt land i östra Centralasien. Det är till ytan något mindre än Norrland. Landet har ett utpräglat inlandsklimat med stora temperaturskillnader mellan årstiderna.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
198 500 km2 (2022)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kina, Tadzjikistan, Uzbekistan
Huvudstad med antal invånare
Bisjkek 1 012 500 (officiell uppskattning 2019)
Övriga större städer
Osj 270 300, Jalalabad 119 100, Karakol 76 500, Tokmak 64 500 (officiell uppskattning 2019)
Högsta berg
Jengish Chokusu (i Tien Shan-bergen) (7 439 m ö h)
Viktiga floder
Naryn
Största sjö
Issyk-Kul
Medelnederbörd/månad
Bisjkek 800 mm (nov), 10 mm (juni)
Medeltemperatur/dygn
Bisjkek 24 °C (juli), –15 °C (jan)

Kirgizistan – Befolkning och språk

De flesta av Kirgizistans invånare bor i landets norra del, där den kazakiska stäppen sträcker sig in i landet. Ferganadalen i sydväst är också tätbefolkad liksom trakten kring sjön Issyk-Kul. Närmare tre fjärdedelar av befolkningen är kirgizer. Största minoritetsgrupp är uzbekerna.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
kirgizer 73 %, uzbeker 15 %, ryssar 6 %, övriga 6 % (officiell uppskattning 2018)
Antal invånare
7 100 800 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
35 (2021)
Andel invånare i städerna
37 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
21,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,9 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
1,8 procent (2023)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2021)
Förväntad livslängd för män
68 år (2021)
Andel kvinnor
50,9 procent (2022)
Språk
kirgiziska och ryska (i vissa delar) är officiella språk, bland minoritetsspråken kan nämnas uzbekiska, ukrainska och turkiska

Kirgizistan – Religion

Islam (sunni) dominerar som religion bland kirgizer, uzbeker och tadzjiker, men tron är ofta blandad med traditionell lokal shamanism. Ryssar och ukrainare är rysk-ortodoxt kristna. Det finns även små grupper av katoliker, protestanter och judar i landet.

Kirgizistan – Utbildning

Befolkningen i Kirgizistan är sedan sovjettiden (1918–1991) relativt välutbildad och analfabeterna är få. Nästan alla barn fullföljer den nioåriga obligatoriska grundskolan – såväl pojkar som flickor.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,6 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan
89,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
25 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
6,8 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
21,0 procent (2022)

Kirgizistan – Sociala förhållanden

Kirgizistan var på sovjettiden (1918–1991) en av de fattigaste unionsrepublikerna, och läget försämrades efter självständigheten 1991. Numera lever drygt en fjärdedel av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen. I jordbruksområdena i söder är det sämre ställt än i industriregionen i norr.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
21,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,5 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
16 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
2,9 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
64 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
5,3 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
20 procent (2023)

Kirgizistan – Kultur

Kirgizerna var till långt in på 1900-talet ett nomadfolk, vilket starkt påverkat kulturen. Än idag bor en del kirgizer – åtminstone säsongsvis – i traditionella jurtor, som är ett slags stora runda tält, inredda med mattor och föremål av skinn och trä.

Kirgizistan – Seder och bruk

En grundläggande etikettsregel i Kirgizistan bygger på respekt, som visas mot äldre och auktoriteter. Kirgizerna är ofta stolta över sitt land, särskilt den vackra naturen, och samtalar gärna om detta. Människor talar ofta fritt om politik, religion och andra känsliga ämnen.

Kirgizistan – Äldre historia

Kirgizernas ursprung är inte helt klarlagt. Forskarna vet dock att Osj under antiken var en viktig marknadsplats på handelsrutten Sidenvägen. Under 1400- och 1500-talen samlades kirgiziska klaner i ett självständigt, men kortlivat rike på mark som idag tillhör Kirgizistan. Klanerna styrdes därefter under lång tid av olika utländska härskare innan ryssarna på 1800-talet tog över området. Under sovjetledaren Josef Stalin tvingades nomaderna på 1930-talet bli bönder och arbetare.

Kirgizistan – Modern historia

Kirgizistan var en delrepublik i Sovjetunionen 1922–1991. Under merparten av den perioden undertrycktes den kirgiziska kulturen och livsstilen. Först under sovjetledaren Michail Gorbatjov på 1980-talet lättade trycket. Inre etniska spänningar kom istället upp till ytan, med våldsutbrott som följd. Vid självständigheten blev den reformsinnade Askar Akajev president. Intrång av islamisk gerilla, etniska strider och ett alltmer auktoritärt styre präglade därefter landet. Akajev avsattes 2005 och hans efterträdare Kurmanbek Bakijev tvingades fly 2010. Då fick Kirgizistan en ny demokratisk författning och fria val kunde hållas.

Kirgizistan – Demokrati och rättigheter

Demokratin i Kirgizistan har gradvis urholkats under de senaste åren. Presidentens makt har ökat på bekostnad av parlamentet och rättsväsendet. Korruptionen är omfattande och kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer.

Kirgizistan – Inrikespolitik och författning

Kirgizistan är en republik med presidentstyre. Det återinfördes efter elva år med parlamentariskt styrelseskick sedan populisten och nationalisten Sadyr Japarov vunnit presidentvalet 2021. Han hade även gått segrande ur den hårda strid om makten som utbröt efter att resultatet av parlamentsvalet 2020 ogiltigförklarades. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Kyrgyz Respublikasy/ Republiken Kirgizistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Sadyr Japarov (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fäderneslandet 15, Tillit 12, Harmoni 9, Alliansen 7, Förenade Kirgizistan 6, Trons ljus 5, oberoende 36 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Socialdemokraterna 38, Republikanerna-Fäderneslandet 28, Kirgizistanpartiet 18, Onuguru-Framsteg 13, Enhet (Bir Bol) 12, Fosterlandet 11 (2015)
Valdeltagande
35 procent i parlamentsvalet 2021, 39 procent i presidentvalet 2021
Kommande val
parlamentsval 2026, presidentval 2027

Kirgizistan – Utrikespolitik och försvar

Kirgizistan strävar efter goda relationer till såväl den gamla härskarmakten Ryssland som den nya ekonomiska jätten Kina. Med sitt strategiska läge mitt i Centralasien är Kirgizistan viktigt för stormakterna. Landet var från 2003 till 2014 ensamt i världen om att hysa både en rysk och en amerikansk militärbas på sitt territorium.

Fakta – försvar

Armén
8 500 man (2022)
Flygvapnet
2 400 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,48 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
4,3 procent (2022)

Kirgizistan – Ekonomisk översikt

Det fattiga bergslandet Kirgizistan har en liten odlingsbar yta och en underutvecklad industri. Kirgizistan är beroende av bistånd från Ryssland, Kina och västvärlden och hoppas på växande utländska investeringar i de stora outnyttjade mineraltillgångarna. Guldbrytning har en stor ekonomisk betydelse för landet. För många invånare är boskapsskötsel är en viktig försörjningskälla.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
1 607 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
7,0 procent (2022)
Total BNP
10 931 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
12,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
24,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
52,1 procent (2022)
Inflation
13,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
53,5 procent (2022)
Utlandsskuld
9 064 miljoner US dollar (2021)
Valuta
kirgizisk som
Varuexport
2 187 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
9 629 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,7 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
108 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
guld, ädelstenar, mineraler, textilier (2018)
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Kazakstan (2018)
Mottaget bistånd per invånare
71 US dollar (2021)

Kirgizistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Kirgizistan har värdefulla mineral- och malmtillgångar, men med svårtillgängliga berg, dålig infrastruktur och avlägsna marknader är det svårt att göra gruvdrift lönsam. Ett undantag är guldbrytningen. Energibehovet täcks av inhemsk vattenkraft och importerad naturgas.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
16,09 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
2,45 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
9 080 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
1,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
4 865 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Kirgizistan – Jordbruk och industri

Den viktigaste näringsgrenen inom jordbruket i Kirgizistan är boskapsskötsel, som har en lång tradition i landet där många förr levde som nomader. Industrin är underutvecklad.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
12,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
55,0 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
6,9 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,0 procent (2022)