Kuwait
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/kuwait/
Likt de andra arabiska emiraten vid Persiska viken har Kuwait sedan andra världskriget genomgått en dramatisk omvandling från fattig fiskarnation till stenrik oljeproducent. Kuwait blev en självständig stat 1961 efter drygt 60 år som brittiskt protektorat men tvingades leva under tryck från grannen Irak, som hävdade historisk rätt till området. Irak invaderade Kuwait 1990 men drevs ut av en USA-ledd militär styrka året därpå. Sedan dess har Kuwait knutit nära band till västvärlden och även genomfört viss demokratisering med ett folkvalt parlament./span>
Kuwait – Geografi och klimat
Emiratet Kuwait ligger på Arabiska halvön längst in i Persiska viken och gränsar till Irak och Saudiarabien. Till Kuwait hör nio små öar, av vilka Bubiyan är störst och Faylaka har flest invånare.
- Yta
- 17 818 km2 (2022)
- Tid
- svensk +2 timmar
- Angränsande land/länder
- Irak, Saudiarabien
- Huvudstad med antal invånare
- Kuwait City ca 2,4 miljoner med förstäder (uppskattning 2011)
- Övriga större städer
- Jalib al-Shuyukh, al-Salmiyya, al-Farwaniyya
Kuwait – Befolkning och språk
Landets medborgare, kuwaitierna, är araber och talar arabiska. De utgör endast en knapp tredjedel av den totala befolkningen. Resten av invånarna är till stor del utländska gästarbetare från Asien och från andra arabländer. Engelska används ofta som hjälpspråk.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
-
kuwaitier 31 procent, andra araber 28 procent, asiater 38 procent,
övriga 3 procent (uppskattning 2013) - Antal invånare
- 4 310 108 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 239 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 100 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 2,6 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 2,1 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,0 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 79 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 81 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 77 år (2021)
- Andel kvinnor
- 39,2 procent (2022)
- Språk
- arabiska 1
Kuwait – Religion
Islam är statsreligion och en majoritet av befolkningen är muslimer. De flesta är sunniter men närmare en tredjedel av invånarna är shiamuslimer. I någon mån är det en klassfråga: kungafamiljen och landets elit tillhör till exempel sunniislam, medan de statslösa (bidun) oftast är shiiter.
Kuwait – Utbildning
Kuwait har ett väl utbyggt skolväsen och utbildningsnivån är hög. Allmän skolplikt från 6 till 14 års ålder infördes 1962. Nästan alla barn går i för- och grundskola, och 90 procent fortsätter till påbyggnadsstadium. En stor andel går vidare till universitetsstudier.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 96,5 procent (2020)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 82,6 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 9 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,0 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 12,6 procent (2023)
Kuwait – Sociala förhållanden
Levnadsstandarden i Kuwait är hög och landet har ett väl utbyggt välfärdssystem med bland annat pensioner, fri sjukvård och utbildning. Dessa förmåner är dock till stor del förbehållna landets egna medborgare. Med högre levnadsstandard för kuwaitierna har följt vällevnadssjukdomar som fått statens sjukvårdskostnader att skjuta i höjden. Migrantarbetare och statslösa omfattas inte av samma sociala skyddsnät men har rätt till subventionerad sjukvård.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 2,6 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 8 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 2,1 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 79 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 1 533 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,3 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 3 procent (2023)
Kuwait – Kultur
Gamla beduintraditioner (beduin = arabisk nomad), som vackert mönstervävda ulltyger, sätter fortfarande i viss mån sin prägel på kulturen i dagens Kuwait.
Kuwait – Seder och bruk
Få länder har varit med om så snabba och omvälvande förändringar av samhället som Kuwait. De enorma oljetillgångarna, som började exploateras på allvar på 1960-talet, har gjort det möjligt att bygga upp ett rikt välfärdssamhälle. Kuwaitierna, där många en gång var nomader eller försörjde sig som pärlfiskare, är i dag statligt anställda och tas om hand av staten från vaggan till graven.
Kuwait – Äldre historia
Kuwait grundades i mitten av 1700-talet av arabiska nomader (beduiner) på jakt efter vatten. De slog sig ner i området där Kuwait City ligger i dag och försörjde sig på handel, pärlfiske och vanligt fiske. Formellt har landet lytt under många olika härskare: från kalifen i Bagdad med början runt år 750, till mongolerna, osmanerna och till sist britterna fram till självständigheten 1961. Redan på 1920-talet upptäcktes olja.
Kuwait – Modern historia
Efter självständigheten fick Kuwait en författning och ett parlament. Samtidigt växte oljeindustrin snabbt. Oljeinkomsterna gav kuwaitiska medborgare arbete och välfärdssystem. Relationerna till grannen Irak har ofta varit problematiska; 1990 invaderades Kuwait av Irak men befriades året därpå av en USA-ledd styrka med FN-stöd. Inrikespolitiskt har Kuwait präglats av konfrontationer i parlamentet mellan regeringstrogna och oppositionella grupper, vilket lett till att regeringar ständigt avgått och nyval utlysts. 2005 fick kvinnor rätt att rösta och ställa upp i val.
Kuwait – Demokrati och rättigheter
Det finns inslag av folkstyre i kungadömet, men de valda ledamöterna har liten makt jämfört med Kuwaits kungahus. Emiren kan stoppa lagar genom veto, styr förvaltningen och råder över rättskipningen. Att kritisera härskaren, författningen, rättsväsendet eller ”nationens grundläggande värderingar” är förbjudet.
Kuwait – Inrikespolitik och författning
Kuwait är ett emirat, där den högsta makten ligger hos en kunglig släkt. Dynastin Sabah, som utser emiren, har styrt landet sedan mitten av 1700-talet. Motståndet mot huset Sabahs makt – och påstådda maktmissbruk – har ökat och i viss mån kunnat uttryckas av ett folkvalt parlament även om politiska partier inte är tillåtna. Men 2024, för tredje gången sedan Kuwait blev självständigt, har statschefen (emiren) upphävt delar av författningen och parlamentets inflytande.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Dawlat al-Kuwayt/ Staten Kuwait
- Statsskick
- monarki, enhetsstat
- Statschef
- emir Mishal al-Ahmad al-Jabir al-Sabah (2023–)
- Regeringschef
- premiärminister Ahmad Abdullah al-Ahmad Al Sabah (2024–) 1
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- 29 ledamöter av 50 räknas som oppositionella. (2024) 2
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- 29 ledamöter av 50 räknas som oppositionella. (2023)
- Valdeltagande
- Knappt 60 procent i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- Emiren har upphävt den del av författningen som stadgar att val måste hållas inom två månader efter det att parlamentet har upplösts.
2. Parlamentet har upplösts av emiren, som tillsammans med regeringen har tagit över dess befogenheter.
Kuwait – Utrikespolitik och försvar
Det lilla, militärt svaga Kuwait har alltid befunnit sig i ett utsatt läge och det har därför varit viktigt för landet att försöka upprätthålla goda relationer med mäktigare länder i regionen: Irak, Saudiarabien och Iran. Flera gånger har landet tvingats köpa sig territoriell säkerhet genom att dela med sig av sina oljerikedomar. Rikedom och frikostighet har samtidigt gjort att landet kommit att spela en roll i arabvärlden som inte står i proportion till dess blygsamma storlek och befolkningstal.
Fakta – försvar
- Armén
- 11 500 man (2022)
- Flygvapnet
- 2 500 man (2022)
- Flottan
- 2 000 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 4,53 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 11,6 procent (2022)
Kuwait – Ekonomisk översikt
Sedan andra världskriget har Kuwait genomgått en dramatisk utveckling från fattigt ökenland med pärlfiske som huvudsaklig inkomstkälla till ett av världens rikaste länder. I dag domineras ekonomin helt av oljan – den står för omkring 95 procent av exportinkomsterna och nästan 90 procent av intäkterna till statskassan. Det innebär samtidigt problem: det finns stort behov av att reformera och diversifiera den regeringsdominerade, byråkratiska och oljecentrerade ekonomin.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 43 233 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 8,2 procent (2022)
- Total BNP
- 184 558 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 45,4 procent (2020)
- Servicesektorns andel av BNP
- 69,1 procent (2020)
- Inflation
- 4,3 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 2,9 procent (2022)
- Valuta
- kuwaitisk dinar
- Varuexport
- 104 118 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 34 652 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 34,9 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 75 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- råolja och förädlade oljeprodukter, konstgödsel
- Största handelspartner
- Kina, USA, Japan, Förenade arabemiraten, EU
- Mottaget bistånd per invånare
- 3 US dollar (1995)
Kuwait – Naturtillgångar, energi och miljö
Kuwait är själva sinnebilden för ett oljeland. Bortåt en tiondel av världens kända oljetillgångar finns i landet och de beräknas räcka i 100 år. Men bruket av fossilgas (naturgas) har gått om oljan i landets egen energimix.
Fakta – energi och miljö
- Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
- 100 procent (2021)
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 135,90 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 31,82 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 92 309 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 21,2 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 22 641 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Kuwait – Jordbruk och industri
Jordbruket beräknas stå för knappt en halv procent av bruttonationalprodukten (BNP) i Kuwait. Det extrema ökenklimatet och bristen på vatten och odlingsbar mark (inte ens en procent är uppodlad) gör det svårt att utveckla jordbrukssektorn, även om olika försök görs. Industrin är dåligt utbyggd, med undantag av den viktiga olje- och naturgassektorn.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 0,5 procent (2020)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 8,4 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 0,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 45,4 procent (2020)