Parlamentet väljer Sonexay Siphandone till ny premiärminister sedan Phankham Viphavanh avgått på grund av sviktande hälsa. Siphandone var tidigare vice premiärminister.

En Kinafinansierad tågsträcka mellan den kinesiska staden Kunming och Vientiane invigs efter fem års byggande. Sträckan ingår i Pekings infrastrukturprojekt Sidenvägsinitiativet.

Parlamentet väljer Thongloun Sisoulith till ny president. Phankham Viphavanh väljs till ny premiärminister.

Kommunistpartiet väljer Thongloun Sisoulith till ny generalsekreterare.

Den kritiserade Xayaburidammen i Mekongfloden invigs officiellt. Bygget av vattenkraftverket har fått kritik från såväl lokalbefolkning som miljöorganisationer. Uppgifter om sjunkande vattennivåer och minskat fiskbestånd förekommer.

Barack Obama blir i september den första sittande amerikanska presidenten att besöka Laos. USA bidrar med 90 miljoner dollar till att röja odetonerade bomber som USA släppte över Laos under Vietnamkriget på 1960-talet.

Nationalförsamlingen utser i april Bounnhang Vorachit till president samt ordförande för det regerande Kommunistpartiet.

Flera högt uppsatta politiker omkommer i en flygolycka i norra Laos. Bland de omkomna finns försvarsministern, säkerhetsministern och huvudstaden Vientianes borgmästare.

Nationalförsamlingen väljer president Choummaly Sayasone för en andra femårsperiod.

En aktiebörs invigs i Vientiane.

En järnväg över Mekongfloden invigs och förbinder Laos med Thailand.

Hundratals personer ur den etniska minoriteten hmong överlämnar sig till myndigheterna. De har levt som flyktingar i djungeln sedan 1975 då den USA-vänliga regering som de stöttade besegrades av kommunisterna. En del hmong bedriver – eller har bedrivit– en väpnad kamp mot kommunistregimen.

Choummaly Sayasone väljs till president för en femårsperiod.

USA normaliserar handelsförbindelserna med Laos.

President Khamtay Siphandon blir omvald för en ny femårsperiod.

Khamtay Siphandon väljs till president av nationalförsamlingen.

Laos blir medlem av Asean.

USA häver sitt 20 år gamla embargo för bistånd.

"Vänskapens bro" över floden Mekong öppnas och kopplar samman Laos och Thailand.

President Kaysone Phomvihane avlider. Khamtay Siphandon blir ordförande för det styrande Kommunistpartiet.

Laos får en ny författning som fastslår att Kommunistpartiet är Laos ledande organ. Den föreskriver också att landet ska vara en marknadsekonomi, där den privata äganderätten ska skyddas.

Kaysone Phomvihane blir vald till president och Khamtay Siphandon väljs till premiärminister.

Det första parlamentsvalet sedan 1975 genomförs, men kandidaterna måste godkännas av Kommunistpartiet.

Laos inleder ett reformprogram för att marknadsanpassa landets centralstyrda ekonomi.

Utbredd matbrist gör att hundratusentals laotier flyr till Thailand. Som en följd ändrar kommunistregimen sin hårdföra ekonomiska politik så att viss privat företagsamhet tillåts inom jordbruket.

Det kommunistiska partiet Pathet Lao griper makten. Kung Savang Vatthana abdikerar, sätts i fängelse och avlider där. Laotiska folkets demokratiska republik utropas och Laotiska folkets revolutionära parti (Kommunistpartiet) blir det enda tillåtna. Kaysone Phomvihane blir premiärminister.

Ett avtal om eldupphör undertecknas mellan rojalister och kommunistiska Pathet Lao, som kontrollerar två tredjedelar av landet.

USA flygbombar Laos intensivt för att bryta den vietnamesiska kommunistgerillans försörjningsleder.

Laos blir självständigt från kolonialmakten Frankrike. Den nya staten blir en konstitutionell monarki. Inbördeskrig utbryter mellan rojalister och den kommunistiska gerillan Pathet Lao.

Den franska kolonialmakten återtar kontrollen över Laos.

Japan ockuperar Laos.

Laos blir ett franskt protektorat.