Mongoliet

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/mongoliet/

Berg, öken och grästäckt böljande stäpp präglar Mongoliet, inklämt mellan Ryssland och Kina i nordöstra Asien. Här dominerar fortfarande en nomadiserande herdekultur. Under medeltiden härskade mongoliska ledare som Djingis khan och hans ättlingar över stora delar av östra Asien och Ryssland, men senare föll deras riken samman och Mongoliet hamnade under kinesiskt styre. Från 1920-talet och fram till Sovjetunionens upplösning 1991 styrdes landet av kommunistpartiet. Sedan dess har en demokratisering och ekonomiska reformer genomförts, dock inte utan problem.

Mongoliet – Geografi och klimat

Mongoliet ligger i hjärtat av östra Asien, inklämt mellan Ryssland i norr och Kina i öst, syd och väst. Landet, som är mer än tre gånger så stort som Sverige, är beläget på en vidsträckt, glest befolkad högplatå. Det har tidigare ibland kallats Yttre Mongoliet för att särskilja det från den kinesiska provinsen Inre Mongoliet.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
1 566 500 km2 (2022)
Tid
svensk + 7-9 timmar
Angränsande land/länder
Kina, Ryssland
Huvudstad med antal invånare
Ulan Bator (Ulaanbataar) 1 500 000 invånare (folkräkning 2020)
Övriga större städer
Erdenet 100 100, Darchan 82 000, Tjojbalsan 46 000, Mörön 44 000 (folkräkning 2020)
Högsta berg
Chöjten (4374 m ö h)
Viktiga floder
Selenge, Tuul
Största sjö
Uvs nuur, Chövsgöl nuur
Medelnederbörd/månad
Ulan Bator 73 mm (juli), 1 mm (jan)
Medeltemperatur/dygn
Ulan Bator 16 °C (juli), -20 °C (jan)

Mongoliet – Befolkning och språk

Mongoliets befolkning är tämligen enhetlig. Närmare 90 procent av invånarna är mongoler (chalcha-mongoler). Resten av befolkningen kan delas in i två grupper: andra mongolisktalande folk (som dörvöd, burjater, bajad och dariganga) samt turkisktalande folk, till exempel kazaker och tuviner. De senare bor i västra delen av landet.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
chalcha-mongoler dominerar, andra mongolisktalande folk, kazaker, ryssar, kineser, burjater, tuviner, uzbeker, uigurer m fl
Antal invånare
3 447 157 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
2 (2021)
Andel invånare i städerna
69 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
20,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
2,8 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
1,4 procent (2023)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
76 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Andel kvinnor
50,4 procent (2022)
Språk
mongoliska (chalcha är största dialekt), kazakiska, ryska, kinesiska m fl minoritetsspråk

Mongoliet – Religion

Mongolerna var ursprungligen schamanister som dyrkade himlavalvet och olika andar. Buddismens spridning tog fart på 1500-talet. Under kommuniststyret undertrycktes religionen och många kloster förstördes. I dag beräknas mer än hälften av befolkningen vara buddister. Det finns ingen statsreligion.

Mongoliet – Utbildning

Mongoliet har en relativt hög utbildningsnivå. Under kommunisttiden byggdes skolväsendet ut till att omfatta i stort sett alla barn i skolåldern. Det ledde till att analfabetismen minskade kraftigt. Många nomader blev också bofasta och fick nära till landets skolor. I dag kan i stort sett alla mongoler läsa och skriva.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,2 procent (2020)
Andel barn som börjar grundskolan
97,7 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
30 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,7 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
10,0 procent (2021)

Mongoliet – Sociala förhållanden

Drygt en fjärdedel av befolkningen lever i fattigdom, enligt Världsbanken, men antalet fattiga har minskat under de senaste decennierna. Klyftorna mellan fattiga och rika är fortsatt stora. Andelen kvinnor i beslutsfattande positioner är liten.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
20,4 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
5,5 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
13 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
2,8 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
200 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
4,9 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
17 procent (2023)

Mongoliet – Kultur

Mongoliet har en rik skatt av heroiska episka berättelser, legender, sagor och poesi. Litteratur finns bevarad från 1200-talet, men den muntliga berättarkonsten har haft en större betydelse än litteraturen. Religionen har en viktig kulturbärande roll. 

Mongoliet – Seder och bruk

Den mongoliska identiteten är starkt påverkad av befolkningens historiska leverne som nomader. I städernas ytterområden breder ofta nomadernas traditionella ger, runda tält gjorda av trä och filtar, ut sig. Likaså bygger många traditioner och seder på Dijngis khans storhetstid och det glesbefolkade landets stora avstånd. En gäst är normalt en person som färdats långt och är i behov av både mat och tak över huvudet.

Mongoliet – Äldre historia

I sydvästra Mongoliet finns arkeologiska lämningar efter mänsklig bebyggelse som anses vara mellan 100 000 och 200 000 år gamla. Omkring 1000 f Kr kunde befolkningen i det område som idag är Mongoliet bearbeta brons. Runt 300 f Kr började de använda vapen av järn, samtidigt som olika klaner bildade allianser. Kinesiska källor talar om en invasion från det mongoliska området vid denna tid genomförd av en klansammanslutning kallad xiongnu. Vissa forskare har på osäkra grunder velat identifiera denna som det folk som i europeisk historia är känt som hunnerna.

Mongoliet – Modern historia

President Chorloogijn Tjojbalsan – ”Mongoliets Stalin” – var det kommunistiska landets ledare från 1939 till 1952, då han avled. Det politiska tövädret i Sovjetunionen under Nikita Chrusjtjov på 1950-talet påverkade även Mongoliet. En viss liberalisering inträdde under Tjojbalsans efterträdare Jumzjaagijn Tsedenbal.

Mongoliet – Demokrati och rättigheter

Demokratin är relativt stabil i Mongoliet. Men brister i rättsväsendet när det gäller dess oberoende ställning och en omfattande korruption utgör problem. Regimens ambition att återinföra dödsstraffet oroar människorättsorganisationer.

Mongoliet – Inrikespolitik och författning

Mongoliet är en republik som kombinerar ett parlamentariskt styrelseskick med presidentstyre. Både president- och premiärministerposten kontrolleras av Mongoliska folkpartiet (MPP), arvtagare till det tidigare styrande kommunistpartiet. Den utbredda korruptionen är en dominerande politisk fråga som är nära förknippad med fördelningen av inkomster från den lukrativa gruvindustrin.

Fakta – politik

Officiellt namn
Mongol Uls/ Mongoliet
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Uchnaagiin Chürelsüch (2021–)
Regeringschef
premiärminister Oyun-Erdene Luvsannamsrai (2021–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Mongoliska folkpartiet (MPP) 68, Demokratiska partiet 42, övriga 16 (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Mongoliska folkpartiet (MPP) 62, Demokratiska partiet 11, övriga 3 (2020)
Valdeltagande
73 procent i parlamentsvalet 2020, 69 procent i parlamentsvalet 2024
Kommande val
presidentval 2027, parlamentsval 2028
1. Antalet mandat har sedan valet 2020 utökats från 76 till 126.

Mongoliet – Utrikespolitik och försvar

Mongoliets utrikespolitik präglas av dess geografiska läge, inklämt mellan Ryssland och Kina. Det är viktigt för landet att hålla en balans mellan dessa båda jättar utan att bli för beroende av någon av dem. Därför strävar Mongoliet samtidigt efter att odla goda relationer med andra länder. 

Fakta – försvar

Armén
8 900 man (2022)
Flygvapnet
800 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,60 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,8 procent (2022)

Mongoliet – Ekonomisk översikt

När Mongoliet blev fritt från sovjetiskt inflytande i början av 1990-talet genomfördes en hastig övergång till marknadsekonomi. En modern penningekonomi tog fart i städerna, medan landsbygden till stor del fortsatte med traditionell självhushållning och byteshandel. Den växande gruvexporten är viktig för landets ekonomi men fattigdomen är fortfarande utbredd på landsbygden och i städernas slumområden.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
4 947 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
4,8 procent (2022)
Total BNP
16 811 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
13,2 procent (2022)
Industrins andel av BNP
37,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
38,9 procent (2022)
Inflation
14,8 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
82,4 procent (2022)
Utlandsskuld
33 940 miljoner US dollar (2021)
Valuta
tugrik
Varuexport
12 540 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
8 704 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-2,1 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
126 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
koppar, kol. guld, råolja, kashmir-ull, trävaror, hudar
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Kanada, EU, USA, Sydkorea, Japan
Mottaget bistånd per invånare
84 US dollar (2021)

Mongoliet – Naturtillgångar, energi och miljö

Mongoliet är rikt på mineraler. Guld, koppar och kol (främst brunkol) utvinns i stora mängder, och tenn, volfram och uran i mindre omfattning. Det finns också fyndigheter av bland annat flusspat, molybden, silver, nickel, bly, zink och järn.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
53,92 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
16,45 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
21 185 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
18 159 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Mongoliet – Jordbruk och industri

Boskapsskötsel är av tradition en av Mongoliets viktigaste näringar och spelar även en kulturell roll i samhället. Får, getter, kor, hästar, kameler och jakar är de vanligaste husdjuren. Gruvnäringen utgör ryggraden i landets industri, som byggdes upp under kommunisttiden. När Mongoliet övergick till marknadsekonomi var det många föråldrade fabriker som inte överlevde.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
13,2 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
72,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
9,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
37,0 procent (2022)