Myanmar
Det buddistiska Myanmar i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. Sedan dess har staten legat i konflikt med en rad etniska minoriteter i landets gränsområden. Militären grep makten 1962 och härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering påbörjades. Den leddes av Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati. Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta fem år i regeringsställning innan militären återtog makten 2021. Kuppen utlöste ett inbördeskrig mellan juntan och motståndsrörelser, den här gången även bland majoritetsfolket. Tusentals människor har dödats i striderna, miljontals befinner sig på flykt och var tredje myanmarier är i behov av nödhjälp.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Över 3,5 miljoner på flykt enligt FN
Fler än 3,5 miljoner människor har tvingats lämna sina hem på grund av den väpnade konflikten som bröt ut efter kuppen den 1 februari 2021, enligt FN-organet Ocha. Det motsvarar 6 procent av befolkningen och är en ökning med 1,5 miljoner jämfört med januari 2023. Ungefär hälften av de flyende är barn. Människor flyr för att försöka trygga sin säkerhet och tillgång på förnödenheter. FN beräknar att 19,9 miljoner av en befolkning på närmare 55 miljoner är i behov av nödhjälp.
-
2024
-
December
-
AA-gerillan säger sig kontrollera gränsen till Bangladesh
Den arakanesiska gerillan AA i Rakhine i väster uppger att den intagit ytterligare en av juntans militärposteringar, i Maungdaw, vid gränsen mot Bangladesh. Efter ett år av strider hävdar gerillan att den därmed har kontroll över hela delstatsgränsen. Endast delstatshuvudstaden Sittwe är fortfarande kvar i juntans grepp. AA ingår i gerillaalliansen MNDAA som under det senaste året även gjort framsteg i norra Myanmar.
-
MNDAA-gerillan i norr avrättar sex män
Den etniska gerillan MNDAA har avrättat sex män efter en offentlig rättegång i enklaven Kokang, skriver lokala medier. Brotten de döms för är rån, kidnappning och mord. Rättegångarna hålls i staden Laukkai, fem kilometer från den kinesiska provinsen Yunnan. I april 2024 avrättade MNDAA tre av sina egna rebellsoldater för mord och för att ha sålt vapen och ammunition som de stulit från gruppens förråd. Många av de etniska gerillagrupperna i Myanmar har sina egna rättssystem som de tillämpar i de områden som de kontrollerar. Flera gerillagrupper tillämpar, liksom juntan, dödsstraff.
-
-
November
-
ICC-åklagare begär arresteringsorder för juntans ledare
Chefsåklagaren vid Internationella brottmålsdomstolen (ICC) begär att en arresteringsorder utfärdas mot juntaledaren Min Aung Hlaing som domstolen sedan 2019 utreder för brott mot mänskligheten. Brottsmisstankarna gäller militärens fördrivning av hundratusentals rohingyer till Bangladesh 2017. Enligt åklagaren finns det rimliga skäl att tro att Min Aung Hlaing bär det juridiska ansvaret för förföljelsen och fördrivningen då han var högste militäre ledare vid tidpunkten. FN har beskrivit fördrivningen som folkmord. Militären nekar till anklagelsen och säger att måltavlan var militanta rohingyer. Landets dåvarande ledare Aung San Suu Kyi vägrade ställa generalerna inför rätta och försvarade offensiven. Beslutet om en arresteringsorder fattas av ICC:s tre domare. Myanmar erkänner inte ICC:s legitimitet och det är osannolikt att Min Aung Hlaing kommer att utlämnas till domstolen.
-
Flest offer för landminor i världen
Landminor och odetonerad ammunition krävde fler offer i Myanmar än i något annat land i världen 2023. Det skriver den internationella kampanjen för ett förbud mot landminor, International Campaign to Ban Landmines (ICBL), i en ny rapport där organisationen varnar för att den verkliga siffran kan vara dubbelt eller tre gånger så hög. ICBL uppskattar antalet döda och skadade av landminor och odetonerad ammunition i Myanmar 2023 till 1 003. Näst flest offer krävdes i Syrien, därefter i Afghanistan och i Ukraina. Enligt FN:s barnfond Unicef använder alla parter i konflikten i Myanmar minor som en del av krigföringen.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
