
Myanmar
Det buddistiska Myanmar i Sydöstasien blev självständigt från kolonialmakten Storbritannien 1948 efter ett befrielsekrig. Sedan dess har staten legat i konflikt med en rad etniska minoriteter i landets gränsområden. Militären grep makten 1962 och härskade oinskränkt till 2010, då en demokratisering påbörjades. Den leddes av Aung San Suu Kyi, som tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin fredliga kamp för demokrati. Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hann sitta fem år i regeringsställning innan militären återtog makten 2021. Kuppen utlöste ett inbördeskrig mellan juntan och motståndsrörelser, den här gången även bland majoritetsfolket. Tusentals människor har dödats i striderna, miljontals befinner sig på flykt och var tredje myanmarier är i behov av nödhjälp.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Tusentals döda i seklets värsta jordbävning
Minst 1 600 människor dödas när en jordbävning som uppmäter 7,7 på Richterskalan inträffar i mellersta Myanmar. Flera kraftiga efterskalv följer. Jordbävningen är den värsta som drabbat landet på över ett århundrade, enligt amerikanska geologer. Epicentrum ligger nära storstaden Mandalay och skalvet känns vida omkring, bland annat i sydvästra Kina, Indien och i Sydöstasien. I naturkatastrofens spår följer stor materiell förödelse, även i huvudstaden Naypyidaw. Det faktum att stora delar av sjukvård och räddningstjänst har slagits ut av inbördeskriget förvärrar situationen. Militärjuntan, som vanligtvis skyggar för utländsk inblandning i landets inre angelägenheter, vädjar till omvärlden om hjälp, vilket erbjuds från en rad länder och organisationer. Indiska, kinesiska och thailändska räddningsteam är snabbt på plats. Den civila exilregeringen utlyser en två veckor lång vapenvila i de drabbade områdena. Militären fortsätter dock med sina dödliga flygangrepp i jordbävningsdrabbade områden.
-
Regimen utlyser val
Militärregeringens ledare Min Aung Hlaing tillkännager att parlamentsval ska hållas i december 2025 eller i januari 2026. Han tillägger att 53 partier har ansökt om att få ställa upp med kandidater. Kritiker säger att valet endast är ett sätt för militärregimen att försöka legitimera sin makt och behålla den genom militärtrogna partier samtidigt som oppositionen sitter fängslad. Andra påpekar att militärregeringen enbart har kontroll över en mindre del av landet och att ett val mitt under kriget kan bli svårt att genomföra på ett trovärdigt sätt.
-
Juntachefen hyllar ”kung” Putin
När juntaledaren Min Aung Hlaing besöker Rysslands president Vladimir Putin i Moskva hyllar Putin de allt tätare relationerna mellan Myanmar och Ryssland, som är en av juntans viktigaste allierade och vapenleverantörer. Ryssland är särskilt viktigt för det myanmariska flygvapnet som köper stridsflyg därifrån. Myanmar exporterar 90 procent av sin olja från Ryssland. Vid besöket enas de två länderna om att tillsammans bygga ett mindre kärnkraftverk utanför Naypyidaw. Min Aung Hlaing ger sitt fulla stöd till Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina och kallar Putin "kung".
-
-
Februari
-
Möjliga rekryter förbjuds lämna landet
Den styrande juntan förbjuder alla som kan vara aktuella för militärtjänst att lämna landet utan särskilt tillstånd. Förbudet gäller män i åldern 18–35 år och kvinnor i åldern 18–27 år och beror på militärens växande behov av nyrekryteringar i takt med en rad förluster på slagfältet mot motståndsgrupperna. Den som bryter mot utreseförbudet kan dömas till tre års fängelse. Militärtjänsten är vanligtvis två år men perioden kan vid undantagstillstånd, vilket nu råder i Myanmar, förlängas till fem år.
-
Januari
-
Kinamäklad vapenvila i norr
En vapenvila, mäklad av Kina, träder i kraft mellan militären och rebellalliansen MNDAA, som är verksam i norr nära den kinesiska gränsen. Kina har varit mån om att få till stånd en vapenvila då MNDAA har tagit över en viktig militärbas i Lashio nära Kina i juli 2024. Avtalet innebär att rebellerna ska dra sig tillbaka från Lashio, en viktig stad i Shanstaten, senast i juni 2025. Kina stängde tidigare gränsövergångarna som en påtryckning på rebellerna att lämna Lashio, och Peking öppnar nu handelsvägarna in i Kokangområdet i norra Myanmar. Kina utövar ett starkt inflytande på både militären och MNDAA.