Östtimor – Utrikespolitik och försvar

Östtimor har sedan självständigheten 2002 prioriterat goda relationer till den forna ockupationsmakten Indonesien. Redan samma år upprättades en plan för ekonomiskt samarbete och Indonesien är numera en av landets viktigaste handelspartner. Relationerna till Australien har länge komplicerats av en gränstvist i det olje- och gasrika hav som skiljer länderna åt.

Östtimor var tidigt mån om att enas med Indonesien om gränsdragningen mellan länderna, bland annat för att få tillträde till den östtimorianska exklaven Oekussi i Västtimor. Ett slutgiltigt gränsavtal ingicks 2005. Regeringen i Dili har också varit negativt inställd till omvärldens krav på Indonesien att rättsligt pröva medborgare som misstänks för inblandning i våldsvågen 1999 samt till inrättandet av en internationell tribunal för Östtimor.

Relationerna till Australien är ansträngda, delvis för att australierna erkände Indonesiens överhöghet över Östtimor under ockupationen. Hårda förhandlingar har pågått mellan Östtimor och Australien om rättigheterna till olje- och gasfält i Timorsjön, som skiljer länderna åt. Östtimor krävde att gränsen skulle gå mitt emellan länderna, vilket skulle innebära att Östtimor blev ägare till nästan alla olje- och gasförekomster. Australien ansåg dock att ett avtal med regeringen i Indonesien från 1972 skulle gälla. Enligt detta ligger större delen av mineralförekomsterna i australiskt vatten.

2006 enades länderna om att bordlägga gränskonflikten i 50 år och fram till dess dela lika på inkomsterna från denna del av Timorsjön. Men när Australien i läckta hemliga dokument anklagades för att ha avlyssnat östtimorianska företrädare under förhandlingarna, vände sig Östtimor 2013 till FN:s internationella domstol i Haag (ICJ) för att försöka få avtalet ogiltigförklarat. 2019 undertecknade de två länderna ett avtal om gränsdragningen till havs, där Östtimor fick merparten av olje- och gasfälten.

Australien är samtidigt en viktig biståndsgivare och ledde dessutom både FN-styrkan Interfet 1999–2002 och deltog i FN-operationen Unmiset 2002–2005. Australien ledde även den internationella styrka som fanns utplacerad i Östtimor 2006–2012.

Östtimor har sedan våldsvågen 1999 tagit emot stora belopp i form av bistånd från andra länder. Biståndet har dock minskat i takt med att intäkterna från olje- och gasindustrin har vuxit. En rad länder har helt fasat ut sitt bilaterala bistånd, däribland Sverige. Budgetåret 2004/2005 lyckades Östtimor för första gången täcka statens utgifter med egna tillgångar.

Östtimor har goda relationer med Kina, som redan 1975 erkände territoriets självständighet. Kina var också första land att upprätta diplomatiska förbindelser med den nya nationen 2002. Östtimor ingår i Kinas stora infrastrukturprojekt Sidenvägsinitiativet. Kina har finansierat och byggt parlamentsbyggnaden, presidentpalatset och utrikesdepartementet i Dili. 2022 stärktes banden ytterligare när de två nationerna undertecknade en rad samarbetsavtal inom jordbruk, medier, sjukvård, ekonomi och teknik. Avtalen berörde dock inte militära eller säkerhetspolitiska frågor och Östtimor månar om att balansera relationerna till Kina och USA.

Östtimor har sedan självständigheten strävat efter att stärka de regionala relationerna och har observatörsstatus i Asean. 2011 ansökte landet om medlemskap i den sydöstasiatiska samarbetsorganisationen. Ansökan fick stöd av flera länder, bland andra Indonesien, men Singapore tvekade eftersom landet befarade att Östtimor inte hade tillräckliga resurser för att klara av ett medlemskap. På det årliga toppmötet i Phnom Penh i Kambodja 2022 enades Asean om att "i princip" tillåta Östtimor inträde i samarbetsorganisationen.

Östtimor har också ansökt om medlemskap i WTO och ligger i förhandlingar med handelsorganisationen om detta.

Försvar

Försvaret byggdes upp i början av 2000-talet under FN:s överinseende och består numera av en armé och en liten marin styrka.

Regeringen övertog i maj 2004 ansvaret för landets säkerhet och de sista fredsbevarande FN-soldaterna lämnade Östtimor ett år senare. I samband med oroligheterna 2006 återinsattes en Australienledd fredsbevarande FN-styrka på runt 1 000 man. Styrkan togs hem i slutet av 2012, då säkerheten i Östtimor bedömdes vara tillräckligt god.

Försvaret har utbildats av portugisisk och australisk militär. Flera av soldaterna i den forna Falintil-gerillan har omskolats och gått med i den nya försvarsstyrkan. Många av dem har fått ekonomisk kompensation från staten för att underlätta deras omställning till ett civilt liv. Falintil upplöstes formellt 2011.

Om våra källor