Palestina – Religion

Majoriteten av palestinierna är sunnimuslimer. En stadig islamisering har pågått alltsedan islams utbredning nådde området på 600-talet. De kristna är uppdelade på många olika samfund. Den palestinska grundlagen säger att islam är officiell religion men också att andra trosinriktningar ska respekteras.

Den plats som är viktigast för muslimer är al-Aqsa-moskén i Jerusalem, som förknippas med en berättelse om att profeten Muhammed gjorde en himmelsfärd. Näst Mecka och Medina i Saudiarabien är platsen den tredje heligaste i islam. På arabiska heter Jerusalem al-Quds, ”den heliga”. I islams tidiga historia var det mot Jerusalem muslimerna vände sig i bön; senare ändrades böneriktningen, mot Mecka.

Kallelsen till bön från minareterna börjar med raderna: ”Gud är större (Allahu akbar). Jag vittnar om att ingen gud finns förutom Gud. Jag vittnar om att Muhammed är Guds sändebud. Kom till bönen!” Fredagsbönen vid al-Aqsa är välbesökt. En from muslim ber fem gånger om dagen, varje dag, men det är vid den församlingsbön som äger rum vid lunchtid på fredagen, då predikan hålls, som flest bedjande samlas. I orostider hindrar israeliska myndigheter unga män från att delta i bönen vid al-Aqsa.

Islamisk tideräkning följer månåret som är kortare än solåret. Högtider infaller elva dagar tidigare varje år, jämfört med kristen tideräkning. Därför kan, sett över en längre period, till exempel fastemånaden ramadan firas under vilken årstid som helst.

Jordaniens kung Abdullah, som påräknar släktskap med profeten Muhammed, är högste beskyddare av de heliga platserna. För själva förvaltningen står en stiftelse, waqf, som motsvarar församlingsadministrationen vid en kyrka.

Det finns närmare 55 000 kristna i Palestina, enligt det lutherska, ekumeniskt inriktade institutet Diyar i Betlehem. Bland dem är många olika kyrkor företrädda. Grekisk-ortodoxa kyrkan är störst, följd av de två största inom katolsk tradition: Latinska kyrkan (romerska katoliker) och Melkitiska kyrkan (grekisk-katolsk). Protestantiska kyrkor har mindre än 2 000 medlemmar vardera. Armeniska kyrkan tros ha cirka 3 000 anhängare. Bara ett par procent av de kristna bor i Gazaremsan.

I Israel finns fler kristna palestinier, både i absoluta tal och som andel av befolkningen, än i de palestinska områdena. I Palestina minskar de kristnas andel av invånarna såväl till följd av lägre födelsetal som därför att många valt att utvandra, och de utgör idag bara en eller ett par procent av befolkningen. På senare år har därtill motsättningarna mellan den Gazabaserade islamiströrelsen Hamas och den sekulära organisationen Fatah, som dominerar Palestinska myndigheten med säte på Västbanken, försatt Gazas kristna i ett utsatt läge.

Födelsekyrkan i Betlehem och Gravkyrkan i Jerusalem är de mest kända kristna platserna, av traditionen förknippade med Jesu födelse respektive korsfästelse och uppståndelse. Stora skaror, inte minst utländska pilgrimer, besöker kyrkorna särskilt vid jul och påsk. Sex olika samfund deltar i förvaltningen av Gravkyrkan, inte alltid i bästa sämja. Nycklarna till kyrkan har i sekler varit anförtrodda muslimska Jerusalembor, men vid millennieskiftet år 2000 öppnades en kompletterande port som kyrkorna har tagit hand om själva.

I norra Gazaremsan har lämningar av ett kloster och en bysantinsk kyrka från 400-talet restaurerats med franskt och brittiskt stöd. Platsen öppnades för besökare i början av 2022.

Det finns åtskilliga kloster i Palestina. Franciskanerna har varit på plats sedan 1300-talet. Munkar och nunnor, såväl katolska som ortodoxa, är liksom präster ett vanligt inslag i gatuvimlet.

Kvinnliga präster förekommer inte inom de större kristna inriktningarna i Palestina. Lutherska kyrkan är ett undantag. Sally Azar från Jerusalem, som är protestant, prästvigdes 2023.

Gamla stan i Jerusalem har också gamla judiska kvarter. Där ligger bland annat religiösa seminarier, yeshivor. Västra muren (Klagomuren), där judar samlas till bön, uppfattas som en rest av judiska tempel i äldre tid. Arkeologiska fynd talar för att al-Aqsamoskén och den arkitektoniskt mer anslående Klippdomen är byggda ovanpå lämningar av judiska tempel. Det utgör grundvalen för judiska anspråk på Jerusalem i allmänhet och Tempelplatsen i synnerhet.

Den israeliska ockupationen 1967 gav judar tillgång till Västra muren, men Israels styrande förbjöd judisk bön uppe på moskéområdet, eftersom det riskerar att skapa oro bland palestinier och andra muslimer.

Jerusalem har stark dragningskraft på människor som bekänner sig till de tre stora monoteistiska religionerna, det vill säga judendomen, kristendomen och islam. 1969 försökte en sinnesförvirrad australisk kristen bränna ned al-Aqsa-moskén, och det förekommer att religiösa känslor får så starkt genomslag hos besökare att de omhändertas av sjukvården. Det är ett fenomen som låter tala om sig särskilt vid påsktid, då vissa pilgrimer identifierar sig så starkt med Messias att de känner sig utvalda till uppgifter med högre religiösa syften.

Från Nås i Dalarna emigrerade en grupp väckelsekristna till Jerusalem 1896 och blev kvar i staden. De levde tillsammans med amerikanska kristna på egendomen American Colony i Östra Jerusalem, som senare har byggts om till hotell. Från Nåsutvandrarnas liv i Jerusalem finns ett bildarkiv bevarat. Nåsfolkets utvandring från Sverige inspirerade författaren Selma Lagerlöf till boken Jerusalem.

Svenska kyrkan har en permanent representation, Svenska teologiska institutet, med lokaler i Västra Jerusalem, strax nordväst om Gamla stan.

Landskapet mellan Jordanfloden och Medelhavet – både palestinska områden och Israel – är fullt av platser som kopplas till bibliska händelser och personer. Många av dessa gestalter vördas inom alla de tre religionerna islam, kristendom och judendom även om berättelserna kan skilja sig åt i detaljer. Grupper som vill besöka pilgrimsmål i känsliga områden får ibland polisskydd. Sådana resor har inte upphört helt trots de senaste årens frostiga relationer mellan palestinska och israeliska styrande.

Källor till denna text