Sri Lanka – Kultur

Den lankesiska kulturen har präglats av närheten till den indiska kontinenten. De mest utpräglade arkitektoniska verken är de buddistiska stuporna, stora domformade byggnadsverk som ofta hyser reliker.

De flesta stuporna ligger numera i ruiner. De mest kända, Thuparama dagaba och Ruwanweli dagaba i Anuradhapura, byggdes under århundradena före vår tideräkning. I Anuradhapura finns också Sri Mahabodhi-trädet, ett av världens äldsta träd, och ett skott från det träd som Buddha ska ha fått sin uppenbarelse under. Heliga tandens tempel i staden Kandy är ett annat buddistiskt vallfärdsmål.

Utsmyckade elefanter är ett vanligt inslag i Sri Lankas festivaler. Foto: AP/TT

Sri Lankas mest kända konstverk är klippmålningarna vid Sigiriya, utförda på 500-talet. De visar himmelska nymfer som sprider blommor.

Singalesernas litteratur är starkt påverkad av buddismen och går tillbaka till början av vår tideräkning. Den skrevs inledningsvis på det litterära språket elu, men verk på singalesiska finns bevarade sedan 900-talet. Kända tidiga verk är de historiska krönikorna om Sri Lanka, Dipavamsa och Mahavamsa, som i original skrevs på språket pali (theravadabuddismens heliga språk).

Under 1400- till 1600-talet var singalesisk diktning framstående. Den mest kände diktaren är 1600-talspoeten Alagiyavanna Mukaveti. Under 1900-talet växte en modern inhemsk litteratur fram, med företrädare som Martin Wickramasinghe, Ann Ranasinghe och Romesh Gunesekera. I den moderna singalesiska litteraturen är det framför allt novellerna som har lyskraft. På tamil skrivs främst noveller och poesi.

Den lankesiska författaren Shehan Karunatilaka (1975–) vann det brittiska Bookerpriset 2022 i kategorin skönlitteratur för sin roman "The Seven Moons of Maali Almeida". Romanen handlar om en krigsfotograf som mördas under inbördeskriget på 1980-talet. Karunatilaka blev den andra lankesiska författaren att motta det prestigefulla priset, efter Michael Ondaatje vars roman The English Patient (Den engelske patienten) tog hem Bookerpriset 1992. Bland tidigare böcker av Karunatilaka kan nämnas debutromanen "Chinaman: The Legend of Pradeep Mathew" (2011).

Traditionella maskdanser och dansdramer ackompanjeras av trummor. I Heliga tandens tempel har den avancerade ves-dansen utvecklats ur indiska dansdramer skrivna på sanskrit. Ves dansas av särskilda tempeldansare. I ves blandas sanskritdramat med traditionella förbuddistiska danser. Särskilt kända är djävulsdansarna som utför komplicerade danser iklädda masker.

Som första drama på singalesiska räknas Ediriweera Saratchandras Maname (Kunganamn) från 1956.

Filmer produceras i huvudsak på singalesiska. Tamilspråkiga filmer importeras från Indien.

Om våra källor