Sri Lanka – Religion

Sri Lankas författning slår fast att religionsfrihet ska råda, men också att staten ska främja buddismen. Nästan alla singaleser bekänner sig till theravadabuddismen, medan majoriteten av landets tamiler är hinduer.

Theravadabuddismen, "den lilla farkosten", förekommer också i Myanmar (tidigare Burma), Thailand, Laos och Kambodja. För anhängarna står Buddhas filosofi i centrum och Buddha ses som en vishetslärare och ett föredöme men inte som en frälsargestalt vilket är fallet inom mahayanabuddismen, "den stora farkosten", som finns i till exempel Tibet, Kina, Japan, Korea och Vietnam.

Det buddistiska munkväsendet har stort politiskt inflytande i Sri Lanka. Foto: AP/TT

Det finns tre buddistiska munkordnar som tillsammans kontrollerar betydande egendomar i det inre av Sri Lanka. Dessa ordnar, med sina drygt 50 000 munkar, har ett stort inflytande över opinionsbildningen i landet. Omkring 6 000 buddisttempel ligger utspridda över Sri Lanka och i landet finns flera av de viktigaste buddistiska vallfärdsmålen (se Kultur).

Enligt folkräkningen från 2012 är drygt 70 procent av lankeserna buddister, medan närmare 13 procent är hinduer, nästan 10 procent muslimer och drygt 6 procent är katoliker.

Islam kom till Sri Lanka på 700- och 800-talen med arabiska handelsmän. Muslimer antas också ha invandrat från Indien under århundradenas lopp. Muslimerna bekänner sig till islams huvudriktning sunni.

Katolicismen dominerar inom landets kristna minoritet. Det finns både kristna singaleser och kristna tamiler. De lever huvudsakligen i den sydvästra delen av landet.

Den religiösa toleransen har traditionellt ofta varit stor, men på senare år har buddistiska extremister allt oftare attackerat landets religiösa minoriteter. Sedan 2013 har nationalistiska singalesiska buddistiska organisationer i ökad utsträckning attackerat muslimer. Tidigare har militanta buddister regelbundet angripit kristna mål men attackerna mot muslimerna har antagit helt andra proportioner och flera människor har dödats.

Extremisterna anförs av Buddistiska brigaden (Bodu Sala Sena, BBS). Brigaden har som mål att säkra buddistisk dominans i det lankesiska samhället och anser att den muslimska befolkningen utövar för stort inflytande inom politiken och affärslivet. BBBS kräver bland annat att det ska bli förbjudet att bära slöja på offentlig plats och att det muslimska sättet att slakta djur ska förbjudas.

Under senare år har även militanta islamistiska grupperingar varit aktiva. Det blev uppenbart i april 2019 när ett tiotal självmordsbombare slog till mot tre kyrkor och tre lyxhotell i sydvästra delen av landet. 258 människor dödades och runt 500 skadades. Enligt regeringen låg den inhemska islamistiska gruppen NTJ (National Thowheeth Jama’ath) bakom och hade sannolikt stöd av Islamiska staten (IS).

Efter terrordåden ökade trakasserierna och hatbrotten mot landets muslimska minoritet. Flera moskéer och musliksägda butiker och företag vandaliserades eller sattes i brand. I mars 2021 infördes en rad lagar som bland annat innebar att runt 1 000 muslimska skolor stängdes, att slöjor som täcker hela ansiktet förbjöds och att alla importerade muslimska texter ska granskas. En annan ny lag gör det möjligt för polisen att frihetsberöva en person i upp till två år utan åtal om han eller hon misstänks stödja en "våldsbejakande extremistisk religiös ideologi".

Om våra källor