Sri Lanka – Utrikespolitik och försvar

Sri Lanka har starka historiska och kulturella band till Indien. Sedan början av 2000-talet har landet även närmat sig Kina och kommit att bli tungt skuldsatt till regeringen i Peking. Efter inbördeskrigets slut 2009 hamnade Sri Lanka på kollisionskurs med FN och västvärlden som kräver att landet går till botten med anklagelser om grova krigsförbrytelser.

Sri Lanka var under det kalla kriget ett ledande land inom den så kallade alliansfria rörelsen, även om principen om alliansfrihet har tolkats på olika sätt av olika regeringar. Högerinriktade UNP-regeringar har oftast haft en mer västvänlig inställning än de mer vänsterorienterade SLFP-regeringarna, som vinnlagt sig om ett vänskapligt förhållande till bland annat Kina.

Ansträngda band till västvärlden

Efter det kalla krigets slut minskade betydelsen av den alliansfria statusen. Sri Lankas främsta utrikespolitiska fråga blev i stället att försöka förmå omvärlden att ta avstånd från separatisterna i landet, de så kallade tamilska befrielsetigrarna (LTTE).

I USA, Kanada och EU finns stora grupper av exiltamiler, och den lankesiska regeringen ansåg att många av dem under inbördeskriget (1983–2009) bidrog ekonomiskt till LTTE-gerillan. USA stämplade de "tamilska tigrarna" som en terroristgrupp 1997 och EU följde efter 2006. Terrorstämpeln innebar ett ekonomiskt bakslag för LTTE, då ekonomiska tillgångar frystes.

Efter kriget har misstankarna om krigsförbrytelser påverkat Sri Lankas traditionellt goda relationer till USA negativt. Sedan 2010-talet har USA varit drivande bakom flera resolutioner som antagits i FN:s råd för mänskliga rättigheter och som uppmanar Sri Lanka att tillsätta en oberoende utredning av krigsbrottsanklagelserna i krigets slutskede. När dessa avvisats av Sri Lanka har rådet föreslagit en internationell utredning, något som landet har avfärdat som "nykolonialism".

Som första land införde Kanada 2023 inreseförbud för expresidenterna, bröderna Mahinda och Gotabaya Rajapaksa, för deras roller i människorättsbrott begångna under inbördeskriget. Mahinda var president och Gotabaya försvarsminister 2009 när upp emot 40 000 civila tamiler dödades och LTTE krossades.

Nära relationer till Indien

Sri Lanka har starka band till Indien som har en stor tamilsk befolkning. Bland de indiska tamilerna som främst bor i delstaten Tamil Nadu i södra Indien är det många som känner engagemang för de lankesiska tamilernas sak.

Förhållandet mellan länderna ansträngdes länge av att Indien stödde de lankesiska tamilernas kamp. Men efter Indiens misslyckade inblandning i den lankesiska inbördeskonflikten i slutet av 1980-talet (se Modern historia) intog regeringen i New Delhi en försiktigare hållning. När LTTE sedan beordrade mordet på den dåvarande indiske premiärministern Rajiv Gandhi 1991 förlorade gerillan sitt stöd och de båda länderna såg en gemensam fiende i den tamilska extremistgruppen.

Efter kriget har Indien engagerat sig i återuppbyggnaden av de tamildominerade områdena i norr, bland annat genom att finansiera husbyggen och låna ut pengar till reparationer av infrastruktur. Indien har också investerat i den lankesiska energisektorn. Indien står vanligtvis på Sri Lankas sida vid de omröstningar i FN:s människorättsråd som nämnts ovan.

Efter Gotabaya Rajapaksas seger i presidentvalet 2019 erbjöd Indien förmånliga krediter för infrastruktursatsningar och terrorbekämpning. Indiens agerande sågs som ett försök att hindra den nya Rajapaksa-regeringen från att knyta starkare band till Kina. Under coronapandemin 2020–2021 skeppade Indien vaccin och läkemedel till Sri Lanka.

Sri Lanka tog 2023 ett lån från USA för att utveckla ett hamnområde som ska skötas av en indisk firma. Affären ska stärka såväl USA:s som Indiens inflytande i regionen.

Ökat inflytande från Kina

När relationerna till väst försämrades vände Sri Lanka blicken mot främst Kina men också Ryssland och Iran. Förhållandet till Kina stärktes i synnerhet under president Mahinda Rajapaksa (2005–2015). Kina har investerat mycket pengar i Sri Lanka, särskilt inom energiområdet och infrastruktur. Bland annat har en Kinafinansierad hamn och en flygplats byggts i Rajapaksafamiljens hemprovins Hambantota.

Sirisena-regeringen (2015–2019) försökte till en början distansera sig från Kina, men 2017 fick Kina hyra hamnen i Hambantota i 99 år som en del i Pekings stora infrastruktursatsning Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative, BRI). I utbyte fick Sri Lanka en del av sina lån till Peking omförhandlade. Under Rajapaksas andra regeringsperiod (2019–2022) återupptogs det nära samarbetet med Peking, som bidrog med medicinsk hjälp under coronapandemin och nya lån för att stärka Sri Lankas sinande valutareserver.

Indien och USA uttryckte oro när ett kinesiskt forskningsfartyg, rikligt utrustat med antenner och kommunikationsutrustning, 2022 fick klartecken av Sri Lanka att angöra den kinesiskkontrollerade hamnen Hambantota i sex dagar. Indien och USA befarade att skeppet hade kapacitet för spionage.

I Sri Lankas konflikt med FN är Kina en pålitlig partner. Kina betonar som regel alla länders rätt att sköta sina egna angelägenheter utan yttre inblandning. Kina har följaktligen röstat emot de resolutioner som FN:s människorättsråd antagit om Sri Lanka.

Andra viktiga relationer

Även Pakistan och Ryssland har ställt sig på Sri Lankas sida i konflikten med FN. Pakistan bistod den lankesiska regeringen med stora mängder vapen under inbördeskriget och har därefter inriktat sig på att stärka banden till Colombo. Pakistan är en viktig handelspartner och de två länderna samarbetar inom utbildning och jordbruksutveckling. Efter ett besök av Pakistans dåvarande premiärminister Imran Khan i Sri Lanka i februari 2021 släppte Rajapaksa-regeringen kravet på att alla som avlidit med covid-19 under pandemin måste kremeras, en sed som bryter mot den muslimska traditionen att begrava sina döda.

Sri Lanka försöker ha goda relationer med både Israel och palestinierna. Tusentals lankeser är gästarbetare i Israel, som gav militärt stöd till regeringssidan under inbördeskriget och fortfarande levererar vapen till det lankesiska flygvapnet.

Försvar

Militärtjänsten är frivillig. Under inbördeskriget var försvarsutgifterna höga och i samband med slutoffensiven rekryterades många nya soldater. Enligt beräkningar deltog omkring 150 000 armésoldater i striderna mot LTTE-gerillan 2009. Den tamilska gerillan beräknas ha haft omkring 10 000 man under vapen.

I början av 2023 tillkännagav regeringen att försvaret skulle minskas med 65 000 soldater under året till följd av den djupa ekonomiska krisen i landet. I slutet av 2020-talet ska försvaret ha halverats till 100 000 man.

I januari 2024 gick den lankesiska flottan med i en USA-ledd allians med uppdrag att skydda internationell sjöfart i Röda havet mot Iranstödda, jementiska huthirebeller som börjat attackera fartyg med kopplingar till Israel. Angreppen började efter Israels invasion av den palestinska Gazaremsan efter det att den militanta gruppen Hamas attackerat Israel den 7 oktober 2023 (se Palestina). Sri Lanka bidrar med en patrullbåt med en besättning på cirka 100 man. Andra länder som ingår i alliansen är bland andra Storbritannien, Kanada, Italien, Nederländerna och Norge.

Militären ägnar sig inte bara åt att försvara landet. I Norra provinsen reglerar militären stora delar av det dagliga livet för den tamildominerade befolkningen. Över hela landet har militären skaffat sig sysselsättning och extra inkomster genom att engagera sig i turism, jordbruk och infrastrukturprojekt. Sedan 2013 kan armén sättas in för att upprätthålla den allmänna ordningen, vilket skedde under protesterna mot Rajapaksa-regeringen 2022.

Om våra källor