
Syrien
President Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller. Assadfamiljen hade styrt Syrien sedan 1970-talet som en diktatur. Regimens fall följde efter ett landsomfattande inbördeskrig som utlöstes av den arabiska våren 2011. Regimstyrkor, senare stödda av bland annat Ryssland, kämpade mot en brokig blandning av rebellgrupper. Miljoner syrier drevs på flykt. Med Assads fall har den politiska spelplanen ritats om. Ahmed al-Sharaa, ledare för islamistiska Hayat Tahrir al-Sham som anförde blixtoffensiven mot Assad, utsågs till övergångspresident i januari 2025. I skuggan av Assadregimen har Syriens kurder försökt att bygga upp ett eget regionalt styre i norr.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Syrien får provisorisk författning
Syrien får en provisorisk författning som gäller i fem år. Där sägs att landets president måste vara muslim, och islamisk rättspraxis ska vara "den huvudsakliga källan" till lagstiftningen. Rättsväsendet ska vara oberoende. Presidenten får verkställande makt. En lagstiftande församling ska bildas, varav presidenten utser en tredjedel av ledamöterna, tills val kan hållas, kanske om fyra, fem år. Även kvinnors rättigheter samt press- och yttrandefrihet nämns. Enligt den nya författningen blir det förbjudet att "förneka, prisa, rättfärdiga eller förringa" den avsatta Assadregimens brott. Interimspresidenten Ahmed al-Sharaa som undertecknar dokumentet säger att han hoppas "förtryck ersätts med rättvisa".
-
Syriens övergångsstyre ingår avtal med kurderna
En kurdiskledd milis som kontrollerar stora delar av nordöstra Syrien och landets övergångsstyre är eniga om att integrera regionens militära och civila institutioner i centralmakten. Uppgörelsen ingås mellan interimspresidenten Ahmed al-Sharaa och Mazloum Abdi, befälhavare för SDF-milisen. SDF har haft en nyckelroll i uppbyggnaden av en självstyrande kurdisk förvaltning och att bekämpa Islamiska staten (IS). Enligt uppgörelsen får kurderna rätt att tala sitt eget språk och konstitutionella rättigheter. Parterna enas också om ett slut på strider, uppger presidentkansliet.
-
Omvärlden fördömer våld i tidigare Assadfäste
Strider, hämndaktioner och även massakrer på civila som krävt hundratals liv rapporteras från nordvästra Syrien. Uppgifterna om antalet döda går i sär. Men SOHR uppger att 973 civila dödats sedan den 6 mars. Våldet rasar främst i områden där alawaiter, den tidigare styrande minoriteten, bor. Den störtade presidenten Bashar al-Assad är alawait. Säkerhetsstyrkor och miliser som står den nya regeringen nära anklagas för övervåld. Flera hundra miliser på båda sidor har dödats. Våldet fördöms av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Volker Türk, FN:s Syriensändebud Geir Pedersen, Arabförbundet, FN, USA, Storbritannien och andra regeringar, liksom ledare för tre stora kyrkosamfund i Syrien och de delvis sjävystrande kurderna. Syriens interimspresident Ahmed al-Sharaa lovar i ett TV-sänt tal att de skyldiga ska ställas till svars. En oberoende kommitté tillsätts för att utreda händelserna i provinserna Latakia och Tartus. Flera dagar efter de första uppgifterna om massakrer rapporteras flera tusen alawiter ha sökt skydd på den ryska flygbasen Hmeimim.
-
Strider rasar i tidigare Assadfäste
Strider som beskrivs som de "mest våldsamma" sedan diktatorn Bashar al-Assads fall i december rasar i Syrien. Säkerhetsstyrkor drabbar samman med väpnade anhängare till Assad i kuststaden Jableh och angränsande byar i provinsen Latakia, centrum för den shiamuslimska alawitiska minoriteten som Assad tillhör. Assadtrogna uppges ha dödat 16 medlemmar av säkherhetsstyrkorna däribland poliser vid bakhåll och angrepp mot vägspärrar. Fyra civila och 28 Assadtrogna har i sin tur dödats av säkerhetsstyrkorna, rapporterar SOHR. Under insatsen rapporteras säkerhetsstyrkorna ha gripit tidigare chefen för flygvapnets underrättelsetjänst, general Ibrahim Huweija, som beskylls för att ha gett order om tortyr och mord på motståndare till Assad, skriver den statliga nyhetsbyrån Sana.
-
-
Februari
-
EU lättar sanktioner för att stötta återhämtning
EU lättar på sina sanktioner mot Syriens energisektor, transportsektor och banksektor för att stötta den ekonomiska återhämtningen efter Assadregimens fall och stabilisera landet. Flera banker och flygbolaget Syrian Arab Airlines omfattas av lättnaderna liksom centralbanken, uppger EU:s utrikesministrar. Likaså förlängs lättnader för transaktioner avsedda för humanitära ändamål och återuppbyggnad. Samtidigt kvarstår sanktioner mot bland annat kemiska vapen, vapen, produkter med dubbla användningsområden, programvara för avlyssning eller övervakning samt import och export av kulturföremål. Syriens nya ledare har vädjat att sanktionerna ska lyftas. EU säger att sanktioner kan återinföras om Damaskus sviker löften om att respektera minoriteter och verka för demokratiska reformer.