2024

• Juni

• Kurder avvaktar med planerade val

  6 juni

  Kurdiska myndigheter som kontrollerar delar av norra Syrien beslutar att skjuta upp lokala val som planerats till den 11 juni "allra minst till i augusti". Tanken är att val ska genomföras i alla områden som är i kurdiska händer, men motståndet är stort, inte minst uppfattas hot från grannlandet Turkiet mot ett regionalt samhällsbygge som ses som utslag av kurdisk separatism. Även USA har uttryckt oro. Den syriska regimen är inte heller redo att ge upp områden där kurder utgör en majoritet av befolkningen, men kurderna har i praktiken makt över en fjärdedel av Syriens territorium sedan regeringsarmén flyttade sina styrkor till andra områden med rebellrörelser. Den kurdiska organisationen PYD, av Turkiet betraktad som en terrorgrupp, framhåller att det behövs val för att stärka demokrati och samhällstjänster för befolkningen.

• Maj

• Djup fattigdom efter 13 krigsår

  25 maj

  Mer än en fjärdedel av Syriens befolkning lever i djup fattigdom, drygt 13 år efter krigsutbrottet under den arabiska våren 2011. Bedömningen görs av Världsbanken i samband med två rapporter om det ekonomiska läget i landet. Före 2011 var djup fattigdom sällsynt i Syrien. Underlag till bedömningen att 5,7 miljoner syrier är extremt fattiga är tillståndet 2022, och det kan i själva verket enligt banken ha blivit ännu sämre till följd av jordbävningskatastrofen 2023. Vid ett givarmöte den 27 maj gör i synnerhet EU och dess medlemsländer utfästelser om att bekosta hjälp till Syriens befolkning, och till syriska flyktingar i grannländerna, under 2024 och 2025.

• April

• Våg av flyganfall speglar händelser i Gazaremsan

  1 april

  Konsulära avdelningen vid Irans ambassad i Damaskus utsätts för flyganfall som tillskrivs Israel. Ett tiotal människor dör varav sju ingår i det statliga iranska revolutionsgardet som är på plats i Syrien för att stödja Assadregimen. Israel anfaller återkommande mål i Syrien i det uttalade syftet att hindra både regimen i Iran och den libanesiska Hizbollahmilisen från att agera på syrisk mark. Anfallet i Damaskus är det femte mot Syrien under en enda vecka då även 38 syriska armésoldater och sju Hizbollahmedlemmar har rapporterats dödade. Upptrappningen ska ses mot bakgrund av den terrorvåg iscensatt av palestinska Hamas som utlöste ett israeliskt krig mot Gazaremsan i oktober 2023. Händelserna i och kring Gaza har lett till konfrontationer i flera länder mellan Israel och regionala fiender.

• Mars

• FN-vädjan om hjälp till Syrien

  22 mars

  Det humanitära biståndet från omvärlden till Syrien tryter och brist på viktiga varor kan driva på flyktingströmmar, enligt en vädjan som görs av Adam Abdelmoula, biståndsamordare för FN på plats i landet. Under 2024 behövs 4,07 miljarder dollar för att nå 10,8 miljoner människor i Syrien med hjälp som FN-representanten beskriver som livsuppehållande. Sammantaget är det enligt FN 16,7 miljoner människor i Syrien som har behov av någon form av hjälp. Flera väpnade konflikter och klimatförändringar som yttrar sig i värmeböljor och vattenbrist gör det allt svårare att upprätthålla odling och boskapsskötsel så att livsmedelsbehoven ska kunna fyllas lokalt, lyder förklaringarna.

• Februari

• Kritik mot Turkiet för övergrepp i norra Syrien

  29 februari

  Turkiet bär ansvar för allvarliga brott mot liv och egendom som sker i norra Syrien, anser Human Rights Watch (HRW). Turkisk militär har det senaste årtiondet genomfört flera offensiver på syriska sidan om gränsen, där stora områden kontrolleras av en kurdiskt ledd förvaltning. I turkiska ögon är de kurdiska organisationerna terrorgrupper. Men det finns också syriska organisationer och miliser som agerar med turkiskt stöd, och de anklagas av HRW för godtyckliga gripanden, försvinnanden, tortyr och andra former av övergrepp som kan utgöra krigsförbrytelser. Turkiet tvingar enligt HRW också flyktingar att återvända att återvända till gränsområdet i Syrien. Människorättsgruppen kräver att Turkiet och dess lydmiliser släpper in oberoende granskare.