Syrien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/syrien/

Den arabiska våren 2011 utlöste ett landsomfattande inbördeskrig mellan regeringen och en brokig blandning av rebellgrupper. Bashar al-Assads regim har sedan dess lyckats återta stora delar av landet. Väpnade sunnimuslimska grupper har trängts ihop i nordväst, där striderna fortsätter. Medan regimen varit upptagen med att slå ned revolten har Syriens kurder byggt upp ett eget regionalt styre i norr, som kan gå dem ur händerna när stormakter och grannländer blandar sig i utvecklingen.

Syrien – Geografi och klimat

Syrien, vars gränser stakats ut av tidigare kolonialmakter, ligger i östra Medelhavsområdet och domineras av öken, stäpp och berg. Längst i väster har ganska god nederbörd skapat bördiga jordar, medan möjligheten att bedriva jordbruk i de ökenartade områdena i öster är helt beroende av vattnet från floden Eufrat. Till ytan är Syrien något större än Götaland och Svealand tillsammans.

Yta: 185 180 km2 (2022) ¹
Tid: svensk +1 timme
Angränsande land/länder: Irak, Jordanien, Israel, Libanon, Turkiet
Huvudstad med antal invånare: Damaskus 2,4 miljoner (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: Aleppo 1,7 miljoner, Homs 890 000, Hama 546 000, Latakia 371 000 (uppskattning 2010)
Högsta berg: Jabal al-Shaykh (eller Hermon 2 814 m ö h)
Viktiga floder: Eufrat med bifloder, Orontes (al-Asi)

1. Golanhöjderna inräknade.

Källor

Syrien – Befolkning och språk

Före inbördeskriget var Syrien ett av Mellanösterns mest tättbefolkade länder, men befolkningen var ojämnt fördelad. Flest människor levde längs kusten i väster samt kring storstäderna Damaskus i söder och Aleppo i norr. På grund av kriget har flera miljoner syrier flytt till grannländerna samtidigt som ännu fler befinner sig på flykt inom landet. Majoriteten av syrierna är araber och de flesta av dem är sunnimuslimer. Sedan 1960-talet har landet styrts av den alawitiska minoriteten som tillämpar sin egen form av islam.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: araber 85-90 %, kurder 7-10 % samt mindre grupper av armenier, tjerkesser, turkmener m fl
Antal invånare: 23 227 014 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 116 (2021)
Andel invånare i städerna: 57 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 20,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 5,0 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 2,7 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 4,9 procent (2023)
Förväntad livslängd: 72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 75 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 69 år (2021)
Andel kvinnor: 49,9 procent (2022)
Språk: arabiska är officiellt språk ¹

1. kurdiska, turkiska, armeniska m fl är minoritetsspråk

Källor

Syrien – Religion

Trots att Syrien är starkt dominerat av islam är landet officiellt sekulärt. Däremot måste statschefen enligt författningen vara muslim. De flesta av invånarna bekänner sig till islams huvudinriktning sunni, men president Bashar al-Assad och många inom det styrande skiktet är alawiter. De tillämpar en variant av shiaislam och ses som kättare av sunniterna.

Syrien – Utbildning

Syrien hade före inbördeskriget ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten har varit hög. Vid sidan av de vanliga skolorna fanns också islamiska skolor, både statliga och privata. Kriget sedan 2011 har raserat delar av skolväsendet. Värst är det i oppositionskontrollerade områden, där skolväsendet ofta slutat fungera och många människor är på flykt.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 86,3 procent (2014)
Andel barn som börjar grundskolan: 68,0 procent (2013)
Antal elever per lärare i grundskolan: 25 (2002)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,1 procent (2009)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 19,2 procent (2009)

Källor

Syrien – Sociala förhållanden

Så gott som alla syrier påverkas av krig i sin vardag. Förutom det dagliga hotet om våld och död har ekonomin raserats i stort och många har fått svårt att klara sin försörjning. Det gäller särskilt de flera miljoner som befinner sig på flykt inom landet. Efter jordbävningskatastrofen i början av 2023 har förhållandena blivit ännu svårare i landets norra delar.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 20,5 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 5,0 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 18 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad: 2,7 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd: 72 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 63 US dollar (2012)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 3,0 procent (2012)
Andel kvinnor i parlamentet: 11 procent (2023)

Källor

Syrien – Kultur

Syrien har rika kulturella traditioner ända sedan antik tid, men under inbördeskriget sedan 2011 har många äldre byggnadsverk blivit svårt skadade. Världsarven på Unescos lista har utsatts för förödelse. Till det kom skalvskador 2023. Under Baathpartiets styre har de flesta kulturyttringar hämmats av censur, exempelvis var kurdernas folkliga traditioner förbjudna till 2011. Många författare, konstnärer och artister har levt i exil.

Syrien – Seder och bruk

I Syrien har familjen stor betydelse både privat och inom politiken. Landets ledare både inom regeringen och på oppositionssidan omger sig med personer de litar på. Ofta hämtas de förtrogna ur den egna familjen eller släkten, och i nästa led från hemtrakten, klanen (i områden där sådana finns) eller den religiösa inriktningen.

Syrien – Äldre historia

Många olika folk och civilisationer har passerat genom det område som i dag är Syrien, inklusive assyrier, babylonier och romare. Den muslimska erövringen på 600-talet förde med sig arabiska språket och blev startpunkten för det Syrien vi känner i dag. På 700-talet var Damaskus säte för ett umayyadiskt kalifat, ett av sin tids mäktigaste imperier. Från 1500-talet styrdes Syrien som en del av Osmanska riket. Det var först när Frankrike intog området efter första världskriget som dagens gränser drogs.

Syrien – Modern historia

Syrien var en svag stat från självständigheten 1946 fram till Hafiz al-Assads maktövertagande år 1970. Assad upprättade en diktatur där han styrde som enväldig president genom Baathpartiet och säkerhetstjänster. Att Assad och hans närmaste tillhörde den alawitiska minoriteten blev en källa till spänningar. Utrikespolitiskt engagerade han sig i att stärka Syriens försvar och regionala maktställning, utkämpade krig mot Israel och försökte vinna inflytande över grannländerna, särskilt Libanon. Efter Hafiz al-Assads död år 2000 tillträdde hans son Bashar al-Assad. Denne har genomfört vissa ekonomiska reformer men låtit det politiska systemet bestå i stort sett oförändrat.

Syrien – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Syrien – Demokrati och rättigheter

Syriens president har nästan obegränsad makt och medborgarna kan inte rösta bort regimen, trots att allmänna val hålls regelbundet. Författningen stadgar yttrande- och pressfrihet, men censur förekommer. Inbördeskriget har dämpats, men förvandlade landet till ett av de farligaste i världen för både aktivister och journalister.

Syrien – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Syrien – Inrikespolitik och författning

Syrien är en republik med presidentstyre. Sedan 1970-talet styrs landet som en diktatur av familjen Assad. Under inspiration av det pågående demokratiupproret i Nordafrika 2011 började även syrier demonstrera för reformer. Regimen svarade med våld och inbördeskrig utbröt. Regeringsstyrkor har med ryskt stöd återtagit stora områden, men delar av landet är kvar utanför regeringens kontroll.

Fakta – politik

Officiellt namn: al-Jumhuriyya al-Arabiyya al-Suriyya/Arabrepubliken Syrien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Bashar al-Assad (2000–)
Regeringschef: premiärminister Hussein Arnous (2020–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Baathpartiet med stödpartier 185, övriga 65 (2024) ¹
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Baathpartiet med stödpartier 177, övriga 73 (2020) ²
Valdeltagande: 33 procent i parlamentsvalet 2020, 78,6 procent i presidentvalet 2021, 38 procent i parlamentsvalet 2024
Kommande val: presidentval 2028, parlamentsval 2028

1. Valet kunde bara genomföras i regeringskontrollerade delar av landet.
2. Valet kunde bara genomföras i regeringskontrollerade delar av landet.

Källor

Kurderna

Merparten av kurderna bor i fyra av dagens stater: Turkiet, Syrien, Irak och Iran. I alla de fyra länderna ogillar centralmakterna kurdernas strävan efter självständighet. I två av staterna – Irak och Syrien – är kurder i färd med att bygga upp regionalt självstyre.

Syrien – Utrikespolitik och försvar

Syrien har länge haft konfliktfyllda relationer med omvärlden men Assadregimen har också skickligt utnyttjat Syriens inflytande i grannländerna, för att vinna stöd och ekonomiskt bistånd. Förhållandet till Libanon och konflikten med Israel präglar regeringens utrikespolitik. Sedan 2011 har Iran och Ryssland nyckelroller som allierade i det pågående inbördeskriget.

Fakta – försvar

Armén: 130 000 man (2022)
Flygvapnet: 15 000 man (2022)
Flottan: 4 000 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP: 4,06 procent (2010)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 13,6 procent (2010)

Källor

Syrien – Ekonomisk översikt

Syrien hade före inbördeskriget en relativt mångsidig ekonomi med välutvecklat jordbruk, goda naturtillgångar och starka traditioner inom handel. Stora delar av befolkningen led dock av fattigdom och försök att reformera ekonomin hämmades av korruption och mäktiga intressen inom staten och militären. Till tolv år av krig tillkom 2023 en jordbävningskatastrof som urholkar statens ekonomi och gör medborgarnas vardag ännu mer osäker och kostsam. Sedan krigsutbrottet 2011 har Syriens två viktigaste inkomstkällor – oljeexport och turism – sinat.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 537 US dollar (2020)
BNP-tillväxt: 3,4 procent (2010)
Total BNP: 11 159 miljoner US dollar (2020)
Jordbrukets andel av BNP: 36,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 22,1 procent (2020)
Servicesektorns andel av BNP: 41,3 procent (2020)
Inflation: 4,4 procent (2010)
Statsskulden i andel av BNP: 30,0 procent (2010)
Utlandsskuld: 5 029 miljoner US dollar (2021)
Valuta: syriskt pund
Varuexport: 951 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 8 579 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -0,4 miljarder US dollar (2010)
Varuhandeln i andel av BNP: 56 procent (2020)
Viktigaste exportvaror: olja, bomull, frukt, grönsaker ¹
Största handelspartner: Tyskland och andra EU-länder, Irak. Libanon, Turkiet, Saudiarabien, Kina ²
Mottaget bistånd per invånare: 454 US dollar (2021)

1. före krigsutbrottet 2011
2. före krigsutbrottet 2011

Källor

Syrien – Naturtillgångar, energi och miljö

Syriens viktigaste naturtillgångar är olja, fossilgas (naturgas) och fosfat, men oljeproduktionen har under inbördeskriget sedan 2011 minskat starkt. Medborgarnas tillgång till energi är ojämn särskilt i oppositionskontrollerade områden. Men störningarna är stora även på andra håll, trots att Assadstyret stöds av länder som har oljeproduktion. Miljökonsekvenserna har samtidigt blivit stora, inte minst längs Medelhavskusten.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet: 89 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet: 75 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt: 47,11 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 2,69 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 25 235 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 1,2 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 15 964 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Syrien – Jordbruk och industri

Jordbruket har traditionellt sett utgjort den syriska ekonomins ryggrad, och regeringen har strävat efter att landet ska vara självförsörjande på de viktigaste grödorna. Men under inbördeskriget har många lantbruk förstörts av stridshandlingarna, bönder har drivits på flykt och system för bevattning har raserats eller fallit sönder. Till det kom jordbävningskatastrofen i början av 2023, men utvecklingen inom industriproduktionen hämmades redan före kriget och skalven.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 36,6 procent (2020)
Andel av landytan som används för jordbruk: 75,8 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 2,8 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 22,1 procent (2020)

Källor